allkonstnarenSå är förberedelserna inför höstens studier i full gång. Jag har fått all nödvändig information och har nu även beställt den lilla kurslitteratur som jag kommer behöva och ser nu fram emot att köra igång med studierna. En stor fördel är att skolan ordnar mycket av kurslitteraturen i form av stenciler och färdigtryckta kompendier, så man slipper köpa en massa dyr litteratur. Jag vet annars hur dyrt det kan vara med kurslitteratur från tidigare tillfällen när jag pluggat, det är många tusenlappar per termin som tickar iväg när man ska köpa de förbaskade böcker man behöver.
Så har jag förstås kommit på att jag behöver pennor, anteckningsblock och en del annat material inför höstens pluggande. Båda vad gäller ryskakurserna liksom internutbildningen på nya jobbet, det kommer garanterat bli en hel del antecknande. Så nu ska jag fylla på lagret av pennor och annat material, mitt pennskrin – som jag köpte inför mina första högskolestudier – lämnar en del till att önska har jag insett. Men nu börjar jag ha koll på läget och inväntar bara att få mina leveranser av studiematerial.
Men det är också roligt med förberedelserna inför studierna och planeringen inför det nya jobbet, som jag börjar på om tre veckor. Nu återstår bara att se huruvida man orkar och pallar med både nytt jobb och två kurser. Det kommer bli tufft, något annat skulle vara lögn att säga – och det är definitivt inte optimalt att läsa två kurser samtidigt som man ska försöka jobba heltid. Men jag ska ge det hela ett försök, märker jag att det absolut inte funkar så är det värsta som kan hända att jag hoppar av någon av kurserna. Det är trots allt det absolut värsta som kan hända.
Ibland kan jag faktiskt önska att dygnet innehöll fler än sina 24 timmar – eller att man åtminstone hade ett helt annat sömnbehov. Det finns ju personer som klarar sig på fyra till fem timmars sömn per dygn, medan jag själv nästan går under om jag inte får mina sju till åtta timmar. Och jag kan väl ibland önska att jag inte vore lika beroende av mycket sömn som jag är idag. Jag kan ledigt sova 12-13 timmar när jag är ledig, det är liksom inga problem – något som ställer till det när man vill få in så mycket studier och arbete som möjligt under dygnets timmar.
Men jag har i alla fall lärt mig min läxa den hårda vägen och tänker inte gå in i väggen en gång till. Det känns liksom rätt gjort vid det här laget. Jag tror mig kunna känna igen varningssignalerna vid det här laget och kommer dra i nödbromsen om jag märker att det barkar iväg åt fel håll. Och det kan väl vara en av farhågorna när jag vet att det under några veckor kan bli väldigt mycket, att jag riskerar att gå in i väggen på nytt. Så det gäller att vara försiktig så att jag inte hamnar där igen. Senast hade jag en lång sjukskrivning och det tog tid att komma tillbaka till arbetslivet igen.
Men jag har denna gång helt andra förutsättningar att klara mig och att förhoppningsvis hinna med allt som ska hinnas med. När jag senast gick in i väggen jobbade jag kontorstider och upplevde att jag aldrig fick bra möjligheter till återhämtning. Alltid var det något som gjorde att jag inte kunde sova ut. Nu kommer jag att jobba skift och ha helt andra möjligheter till vila, återhämtning och att få sova ut. Jag kommer inte bara vara ledig lördag och söndag, utan väsentligt många fler dagar under veckan.
Nåja, någon utbrändhet kommer det inte att bli denna höst – det har jag bestämt sedan länge, även jag kommer ha mycket att göra. Däremot har jag på senare år börjat märka av återkommande höstdepressioner, som har en tendens att ploppa upp regelbundet – inte minst under höstar som är lite extra mörka, regniga och ruggiga. Är det vädermässigt en vacker höst, märker jag inte av min depressioner på samma vis, men själsdödande ruggiga och regniga höstarna tar knäcken på mig numera.
Det började för några år sedan med en ganska djup depression en höst och sedan är det som att psyke bestämt sig för att jag ska bli deprimerad på höstkanten. Vilket är väldigt konstigt, eftersom jag egentligen inte har något emot hösten – det råkar vara en av mina favoritårstider till och med. Jag hör till dem som tycker att alla årstider har sin charm – och dit hör även hösten. Det enda negativa jag kan säga om de svenska årstiderna, är att det är mörkt lite för stor del av året. Jag hade gärna haft vår- och försommarljus under lite större del av året.
Med den sommar vi haft i år, undrar man förstås hur hösten kommer att bli. Kommer det fortsätta regna och vara grått och trist? Eller får vi en osedvanligt vacker höst med vacker, klar luft och härlig blek höstsol? Blir det som det sistnämnda, kommer jag förhoppningsvis inte vandra in i mina vanemässiga höstdepressioner, utan kan hålla mig frisk även denna höst.
Men det är i alla fall kul att börja testa lite nya saker och göra något totalt nytt. Jag gillar variation i vardagen och har bytt jobb ett stort antal gånger genom åren. Nu misstänker jag att inte blir så många gånger till jag byter jobb, utan kanske på sin höjd byter tjänst inom Trafikverket om lusten faller på. Jag vet inte trafikledare är det jag kommer jobba med livet ut, men i alla fall ett antal år framöver förhoppningsvis. Jag kommer ha ett schema som tillåter mig att ha den fritid jag vill ha och jag kommer gå upp lite i lön jämfört med den lön jag har idag – vilket ju inte gör ont.
Jag skulle ha svårt att vara kvar på samma arbetsplats livet ut, det har jag en bestämd känsla av. På sätt och vis kan jag avundas dem som tar ett jobb efter studenten och sedan blir kvar livet ut på samma ställe. Samtidigt skulle jag själv snabbt bli rastlös om jag skulle vara på samma jobb år ut och år in, livet ut. Ungefär lika rastlös som jag skulle bli av att jobba kontorstider år efter år.
