Konsten att göra vardagen lite mer legendarisk

Så är jag på riktigt tillbaka i vardagen igen efter förra veckans intensiva filmande – på inte mindre än tre olika sets runtom i Sverige och Stockholm. Förra måndagen bilade jag som bekant ner till Halmstad för tre dagars inspelning och kom sedan till Södertälje för att göra ett par arbetspass innan jag slutligen kunde bege mig hemåt på fredagskvällen. Sedan hade jag två inspelningar på söndagen, en på morgonen och sedan en under natten mot måndagen. Så lagom seg, pallrade jag mig upp strax innan elva för att bege mig till måndagens anställningsintervju. Det är inte många jobb jag sökt på sistone – och jag har inga som helst planer på att sluta på Sjöfartsverket. Däremot försöker vi spara lite pengar och som ett steg i rätt riktning vad gäller den biten, så har jag bestämt mig för att börja jobba lite extra. Så nu har jag blivit kallad på intervju för en tjänst på KTH, en timanställning där jag (som jag tolkade det) själv kan styra ganska mycket över hur mycket jag jobbar. Så det passar mig ganska bra med tanke på att det varierar ganska mycket från vecka till vecka hur mycket jag kan jobba. Vissa veckor kan jag jobba ganska mycket, andra veckor jobbar jag intensivt på Sjöfartsverket och kan inte åta mig några extra timmar alls nästan. Än så länge har jag inte fått några besked ifrån KTH, utan vi får avvakta och se vad de säger – jag får inte säga om det är ett gott eller ont tecken att inte har hört något efter två dagar. Somliga arbetsgivare är oerhört snabba med återkoppling efter en intervju, andra låter det gå veckor innan man får återkoppling. Men vad jag förstod här, skulle man – om man blev anställd – kunna vara med på en kort internutbildning ganska snart, så jag misstänker att det kommer vara ganska så snabba puckar. Sen återstår – som vanligt när man är statligt anställd – att anmäla bisyssla till cheferna på Sjöfartsverket, som ska godkänna vad jag jobbar extra med. Jag hoppas förstås på ett godkännande och tror inte att det ska vara några större problem. Jag kan inte se att jag kommer behöva tricksa med mitt schema för att kunna bibehålla denna bisyssla, utan jag kommer ägna mig åt den i mån av tid. Vissa veckor kan jag ta många pass, andra inga.
Jag har sedan jobbat som vanligt igår och idag och är sedan ledig torsdag till och med lördag. Bortsett då från en filminspelning som jag ska närvara vid på fredag eftermiddag. Men jag har sovmorgon och inspelningen kommer bara ta cirka fem timmar, så jag räknar det knappt som en arbetsdag – utan snarare som att jag faktiskt är ledig. Sedan blir det tidig morgon på söndag dock, så lördagen kommer gå åt till att förbereda sig inför kommande tjänstgöring på Sjöfartsverket. Så veckan är en ganska normal vecka egentligen; arbete, filminspelning och lite ledigt – precis så som alla veckor borde få se ut numera. Drömmen är förstås att få lite inspelningar där man inte behöver hålla på att tricksa så mycket med schemat och att också få någon dag ledigt varje vecka. Sen är det sällan jag behöver tricksa med schemat för att hinna med inspelningarna – då ska det vara någon extra rolig inspelning eller riktigt bra betalt. I normalfallet tackar jag nej till de inspelningar som krockar med mina arbetstider. Men när det blev dags att åka till Halmstad i förra veckan för en rolig och välbetalt inspelning, då tog jag ledigt en dag för att kunna närvara på västkusten och den aktuella inspelningen. Jag ser det som något av en semesterresa, där jag får bo på hotell och äta ute om kvällarna. Det blev många timmar bakom ratten, men det gör mig inte särskilt mycket eftersom jag tycker om att köra bil. Och Halmstad är ju en tämligen liten stad, så det var ingen större fara att köra där – annars brukar jag vara mindre förtjust just att köra i stan. Men mindre städer brukar inte vara någon fara – medan Stockholm och Göteborg är mer än hopplösa att köra i.

Så det finns en viss risk att tillvaron blir än mer hektisk framöver om det blir så att jag börjar jobba extra. Jag får se hur mycket det förväntas av mig att jag jobbar på KTH om jag nu får tjänsten, men självklart kommer det krävas mer tid och energi om man har två jobb istället för ett – även om det ena jobbet bara är på deltid. Jag kommer inte åta mig pass så att det blir övermäktigt, det är en sak som är säker – men allt beror givetvis på vad som förväntas av mig. Det var ingenting som direkt klarnade under intervjun i måndags, men jag hoppas att det klarnar med tiden om jag nu blir aktuell för tjänsten. På sistone är det verkligen inte mycket jag läst platsannonser och skickat iväg jobbansökningar, till största delen för att jag inte har några som helst planer på att byta jobb. Men nu när jag bestämt mig för att jobba lite extra, har jag återgått till att läsa platsannonser i jakten på ett extrajobb. Och det känns lite ovant på något märkligt vis, när jag liksom kommit ifrån det där med att marknadsföra mig själv och att försöka prestera på arbetsmarknaden. Samma sak gällde när jag gick på intervjun i måndags, det kändes väldigt ovant på något vis – jag som annars sprungit på ett stort antal intervjuer genom åren. Nu är det några år sedan sist och plötsligt ska jag försöka tala för mig, marknadsför mig och tala om varför man ska anställa just mig. Visst har jag hållit viss koll på platsannonser sedan jag började på Sjöfartsverket för 2,5 år sedan, men jag trivs för bra för att slänga iväg ansökningar för vilka jobb som helst. Så nu får det bli extrajobb och ingenting annat som jag söker – jag kommer bita mig fast hos Sjöfartsverket så länge jag orkar har jag en bestämd känsla av. Men ibland behöver man en extrainkomst och då passar det ju bra att det dyker upp extrajobb här och där. Jag trodde egentligen inte att jag skulle komma så långt som till intervju när jag sökte tjänsten på KTH, så blev glatt överraskad när inbjudan kom för ett tag sedan. Och det har varit snabba puckar vad gäller tjänsten på tentavakt på KTH, för igår kom besked om att jag erbjuds en tjänst. Så nu återstår lite pyssel med att anmäla bisyssla till Sjöfartsverket så att de vet att jag har en sådan. Sedan ska jag gå en internutbildning på KTH så att jag vet vad som gäller under min anställning.
Jag är beredd på att det blir mer att göra med ett extrajobb som också ska skötas. Men eftersom det är en timanställning så väljer jag själv när jag kan jobba och kan alltså alltid säga nej till jobb på KTH, så det kommer inte vara särskilt betungande hoppas jag på. Jag ser faktiskt fram emot lite mer variation i tillvaron och att ha något annat att pyssla med vid sidan av mitt ordinarie arbete. Jag har ju firman, men de inkomsterna är inte riktigt att lita på om man ska spara ihop till något – så jag behöver en mer tillförlitlig sidoinkomst. Inkomsterna på firman täcker knappt utgifterna jag har på firman vissa månader, så det är viktigt med fler inkomster när man försöker spara pengar. Som statligt anställd är man inte direkt högavlönad på något vis, så har man höga utgifter får man ibland ta till andra lösningar – som att jobba lite extra ibland. Och allt är bra att kunna sätta upp på CV:n utifall man med tiden vill söka sig vidare – även om jag redan idag har ett tämligen långt CV, så är det inte fel med fler poster, liksom ytterligare en chef att kunna lämna som referens om man vill söka nytt jobb. Nu är ddt inget högkvalificerat jobb jag sökt, men all erfarenhet är bra erfarenhet. När jag pluggade, jobbade jag extra som lokalvårdare på helgerna – jag tyckte det var skittråkigt, men tiderna passade mig perfekt eftersom jag jobbade förmiddag varannan helg. Jag fick därför ut en stor del av helgernav ändå – och dessutom kom lönen den 16 varje månad, precis när CSN började tryta. Och jag har fortfarande med detta jobb på mitt CV när jag söker nya jobb, bara för att visa att jag har en bred yrkeserfarenhet.

Under en tid för några år sedan hade jag ett jobb där jag reste mycket i tjänsten och hade minst en tjänsteresa i månaden. Då hann man se många av Sveriges städer liksom en hel del hotellrum, restauranger och barer runtom i Sverige. Tyvärr hinner man ju ofta inte se så mycket av staden man är i dock när man är på jobbresa, utan oftast ser man ett hotellrum och de restauranger man äter middag på. Samma sak var det – föga oväntat – i Halmstad förra veckan. Jag var lite besviken över att takbaren på hotellet var stängd måndag till onsdag – precis de dagar då jag var där. Och enligt hemsidan fanns inget gym på hotellet, men när jag väl var på plats fanns det visst ett gym – så jag hade kanske kunnat klämma in något träningspass om jag bara haft träningskläder med mig. Men jag är nöjd med min vistelse i alla fall, det var en bra inspelning med trevliga människor och vi höll till i ett litet samhälle utanför Halmstad, som heter Hyltebruk. Jag fick lite flashbacks till mitt tidigare jobb på Trafikverket, då jag flängde kors och tvärs genom Sverige på olika utbildningar, möten och allt vad det var. Det blev många hotellnätter per år, men jag tyckte tjänsteresorna var den roligaste biten av jobbet och hade inte så mycket emot det. Sen är det självklart något annat om man reser extremt mycket och aldrig har tid att vara hemma, då blir det lite för påfrestande för familjelivet. Men när man som jag reste en till två gånger i månaden, är det ett roligt inslag i vardagen. Numera är det mest när jag får inspelningar på annan ort som det blir jobbresor, men det händer trots allt några gånger per år att man får sådana uppdrag. Ibland tar jag in på hotell på egen bekostnad, ibland reser jag över dagen. Och det har blivit många mil bakom ratten för att göra dessa inspelningar – jag har bilat till ställen som Lilla Edet, Laholm, Växjö och Halmstad Lilla Edet och Växjö åkte jag till över dagen och det blev minst sagt långa dagar. Då startade jag fem på morgonen och var hemma först framåt natten igen – lagom trött och utpumpad efter att ha kört långt. Andra gånger bekostar produktionen hotell, som nu i Halmstad. Annars vet jag inte om jag gått med vinst på det uppdraget, utan hade kanske tvingats tacka nej.
För jag går stenhårt på att varje uppdrag minst ska gå plus/minus noll, helst med vinst – annars tackar jag nej, för jag betalar inte för att spela in. Även om det är roligt med filminspelningar, så betalar jag inte för dem. Då ska det möjligen vara en produktion där man syns mycket i slutresultatet och man kan kan använda materialet för att marknadsföra sig själv. Men jag lägger oftast inte ut tusenlappar på att bo på hotell och hyra bil för att vara med på en inspelning, ens om jag syns väldigt väl. Då har jag desto större utgifter när det kommer till bloggen, som knappt inbringar några som helst inkomster överhuvudtaget. Det är några hundralappar för reklamen och enstaka sponsrade inlägg per år, men inte så hemskt mycket mer än det. Men det hänger förstås ihop med hur många besökare jag haft under ett år också, det kan variera ganska så starkt. Nu på senare tid, har besökssiffrorna gått upp ganska markant, men det är de senaste veckorna. Sedan ligger jag ju bakom ytterligare ett par hemsidor där reklam från mitt konto visas, vilket gör att jag har ganska högt antal visningar av reklamannonser vissa dagar. Men det ger fortfarande inga stora summor, vilket man ju får räkna med – det är först när man har tusentals besökare som det ger några markanta intäkter. Men både filmningen och bloggen är i grunden hobbies, så det primära målet är inte att det ska gå med stora susmmor i vinst. Sen är det klart att det vore roligt om det blev så, men det är inte vad jag strävar efter.