Jag är hopplöst karaktärslös – det är därför jag har haft så kul!

Det är söndag och vecka 39 når snart sitt slut. Imorgon är det måndag och och vi går inte bara in i vecka 40, utan även så småningom i oktober månad. Hösten har på allvar gjort sitt intåg och det börjar nu bli kallt och regnigt, så som det ju ofta är den här tiden på året. Kvällarna har börjat bli mörkare och det blir alltmer läge för levande ljus och mys framför TV:n om kvällarna. Det är den här tiden på året som jag allra mest saknar att ha en kakelugn eller öppen spis hemma. Men jag får hålla mig till levande ljus som mysfaktor under mörka och kalla höstkvällar, vilket är nog så mysigt. Men visst hade det varit härligt att kunna ha en eldstad hemma, det måste jag faktiskt erkänna. Det kanske kommer den dag som ekonomin tillåter att ha en sådan lägenhet eller rentav ett sådant hus. Men jag tycker om hösten, jag har inget emot att vi nu går mot mörkare tider och att det blir kallare och mörkare. Inget ont sagt om vår och sommar, men hösten har även den sin charm.
September har gått fort och jag har haft ett fullspäckat schema under de senaste fyra veckorna. Jag kan nästan inte fatta att vi på tisdag går in i oktober, att det redan gått en månad in på hösten. Under den gångna månaden har jag fått jobba mycket, mycket mer än jag vågat räkna med från början. Det är inte långt ifrån heltid och jag har mer eller mindre skrapat ihop en heltidslön under både augusti och september – vilket givetvis inte alls gör ont rent ekonomiskt. Nu hoppas jag på att oktober bjuder på ungefär lika mycket jobb, liksom uppdrag på firman så att man kan skaffa sig en fungerande ekonomi på nytt. Ekonomin har tagit mycket stryk under månaderna som arbetslös, så nu gäller det att försöka komma ikapp och på fötter igen. Jag har sagt på jobbet att jag kan jobba i princip jämt, bara man säger till i så god tid som möjligt. Så jag hoppas förstås på att det kommer en hel del timmar de kommande veckorna också.

Den kommande veckan ser dock fortfarande väldigt lugn ut och jag har bara ett par arbetspass inplanerat än så länge, dock inga uppdrag på firman än så länge. Samtidigt vet jag att en vecka kan vara väldigt lugn när den börjar – medan det sedan kommer arbetstillfällen och filminspelningar med väldigt kort varsel och en vecka i slutändan kan blir stressig trots allt. Så brukar det ofta vara, att veckorna kan vara ett oskrivet blad på måndagsmorgonen men på söndagskvällen blivit en stressig vecka då man pustar ut efter att ha stressat runt mellan olika projekt. Det är charmigt på sitt vis, att inte riktigt veta på måndagsmorgonen hur veckan ska bli. Samtidigt är det förstås ovisst också, ibland kan jag sakna en tillvaro där jag vet hur veckorna kommer att se ut och – inte minst – att jag vet att jag får ett visst antal arbetstimmar per månad. Som läget är just nu, vet jag inte det på gott och ont. Visserligen tycker jag om denna varierande tillvaro, men rent ekonomiskt är det inte bra att inte ha en heltidsinkomst – det behövs liksom en sådan för att täcka alla utgifter som kommer varje månad.
Men fortsätter det som det gjort på sistone, då klarar jag mig trots allt ekonomiskt eftersom jag jobbat nästintill heltid under de gångna veckorna. Fast det rent ekonomiskt vore det skönt att veta att man hade minst ett visst antal timmar varje månad så att man slapp bekymra sig ekonomiskt, utan att man ändå fick in mer eller mindre en heltidslön. Jag har ibland tänkt tanken att skaffa ett deltidsjobb till för vara säker på att ekonomin går runt varje månad. Samtidigt har jag fullt upp som det är just nu, jag kan inte jobba så hemskt mycket mer än vad jag gör utan att springa in i den där berömda väggen. Men blir det inte så många timmar på Sjöfartsverket som det varit på sistone, då måste jag helt enkelt skaffa ett jobb till för att få ekonomin att gå ihop. Jag vill gärna vara kvar på Sjöfartsverket om det går, för jag trivs fantastiskt bra – men det måste också fungera rent ekonomiskt.

Vecka 39 har i alla fall avslutats på bästa möjliga vis och jag har fått träffa mina två syskonbarn. Det ena har sovit över här under fredagsnatten och vi har haft lite kvalitétstid tillsammans. Under fredagskvällen blev det middag, film och chips – och på lördagen var vi till Sydpolen och badade, vilket var extremt populärt. Han har liksom kommit lite i skymundan sedan han blev storebror för ett par år sedan och jag försöker ibland göra saker bara vi två, så att han känner sig sedd även han. Jag tror att sådant är viktigt så att man inte känner sig bortglömd som storasyskon. Jag är själv äldst av tre syskon och vet hur man ibland kan komma i skymundan när småsyskon kommer. Även om jag själv inte har egna barn, så spenderar jag mer än gärna tid med mina syskonbarn – och nu blev det kvalitétstid med det äldsta syskonbarnet, som önskat sig att få åka till badhuset. Och så blev det, syskonbarnen önskar och morbror betalar. 😂 Men vi har haft roligt och mysigt, jag tänker inte säga någonting annat.
Jag ser mycket fram emot att ha syskonbarnen på besök och det känns som att de tycker mycket om att få vara här också. Sedan jag själv var barn, minns jag hur viktigt det var med närvarande vuxna som tog sig tid att lyssna, leka och busa. Det är bland de viktigaste vuxna, som faktiskt tagit sig tid, som faktiskt varit riktigt närvarande under uppväxten. Och jag hoppas förstås på att få vara en sådan vuxen, som är närvarande och som faktiskt tar sig tid att lyssna och vara en del av uppväxten. Det behöver inte vara dyra besök på badhus, muséer och presenter utan ofta räcker det vara närvarande och inlyssnande när det behövs. Bara att bli sedd är oerhört viktigt som barn och tonåring.

Det blir ju mycket helgtjänstgöring som timvikarie, eftersom det oftast är då folk vill vara lediga och söker semester. Så det har blivit några helger som jag jobbat på sistone – och har även några helger med jobb framöver. Men det gör mig inte så mycket, bara jag får jobba egentligen. Och oftast är det skönt att någon eller några lediga vardagar varje vecka också, det har verkligen sina fördelar. Saker som att kunna gå på stan när inte ”alla andra” gör det, möjligheten att gå på banken, kontakta myndigheter och så vidare är ju väldigt mycket enklare om man är ledig. Det är just sådana saker som gjort att jag genom åren valt att jobba skift och valt bort jobb med kontorstider. Givetvis finns det många andra fördelar också, men just lediga vardagar är en av de största fördelarna. När jag jobbat kontorstider, så har det känts som att jag aldrig haft tid eller ork med något, som att jag aldrig hunnit med något annat än att jobba, äta och sova. Så det känns skönt att vara tillbaka till ett vanligt skiftjobb, där jag har just ett sådant schema som jag vill ha. Det tillåter dessutom att jag har en sådan fritid som jag vill ha, att jag har tid till sådant som jag vill hinna med.
Sen känner man förstås att det tär på kroppen att vrida och vända så väldigt mycket på dygnet som man gör när man jobbar skift. Det är klart att det inte är bra att jobba dag, kväll och natt hejvilt blandade med varandra. Men jag trivs så pass bra med det att jobba skift, att det får vara värt de negativa effekterna. Jag vantrivs fruktansvärt med kontorstider och har inga som helst planer att återgå till sådana tider igen. Som det är just nu, jobbar jag oftast väldigt intensivt när jag väl jobbar vilket ger en hel del ledighet mellan passen och det är verkligen guld värt.