Det känns fantastiskt lyxigt att ha tillgång till bil utan att behöva lägga dyra pengar på hyrbilar. Det sistnämnda blir extremt dyrt i längden och är inte hållbart att betala för månad efter månad, vi pratar om ganska många tusenlappar i månaden om jag skulle hyra bil så ofta som jag faktiskt behöver en bil. Nu har jag fått låna en bil av en släkting under en period och det känns fantastiskt bra att ha tillgång till bil till en billigare peng. Inte minst just nu, när jag har så långt till jobbet och det blir extremt krångligt att åka kollektivt. Det går att lösa med kollektivtrafik, men det blir onödigt krångligt med de arbetstider jag har och jag vill gärna lösa det på annat sätt om det går. Hittills har jag löst det med hyrbil och taxi, men det blir så jäkla dyrt att göra på det viset, det funkar liksom inte i längden. Nu har jag fått möjligheten till att låna bil och det känns så lyxigt med ”egen” bil och man blir så mycket friare när man jobbar som jag gör.
Det är just till jobbet jag behöver bil, i övrigt funkar vardagen friktionsfritt utan och till exempel in till stan är det bara onödigt att ta bil. Bor man i Stockholm och har nära till jobbet, finns det oftast ingen anledning att ha bil överhuvudtaget; kollektivtrafiken fungerar så pass bra att man klarar sig galant utan bil. Men om man – som jag – bor i Bagarmossen och jobbar i Södertälje och dessutom jobbar skift, blir det genast lite besvärligare. Jag ska vara på jobbet klockan sex vissa morgnar och så tidigt går inte tågen. Det gör att jag antingen får åka nattbuss, vilket tar mig cirka en och en halv timme och jag måste gå hemifrån strax efter fyra på morgonen. Åker jag bil, räcker det att åka strax efter klockan fem – vilket är dyrbar tid att spara den tiden på dygnet.

Jag har annars klarat mig bra utan bil under de år jag bott i Stockholm. Det var de första åren i Stockholmsområdet, då jag bodde i Upplands Väsby, som jag var lite inne på att skaffa bil. Men sedan jag fick lägenhet i Bagarmossen, har jag inte ens tänkt tanken på att skaffa en – jag har helt enkelt inte sett behovet. Jag har haft tämligen bra resor till de jobb jag haft genom åren och bara sett behovet att hyra bil de gånger jag verkligen behövt en. Men nu är situationen en annan och tillvaron blir helt enkelt krångligare utan bil, det går liksom inte att neka till. Annars har jag svårt att förstå dem som bor och jobbar centralt i Stockholm, men ändå envisas med att ha bil. Vad ska man liksom med en bil till när du har bussar och tunnelbana som går med minst tiominutersintervaller? Inte minst när det i Stockholm är så dyrt och krångligt med parkeringsplatser och dessutom en väldigt intensiv rusningstrafik.
Själv är jag inne i centrala stan på en dryg kvart inklusive promenad till tunnelbanan. Det går inte så hemskt mycket fortare att ta bilen – och då har man problemet att hitta en parkeringsplats också, vilket kan vara nog så svårt inne i city. Så ska jag till stan, då låter jag bilen stå och tar tunnelbanan istället, det är otroligt mycket enklare. Enda gången jag kan ta bilen till stan, är man ska transportera något tungt och/eller otympligt, som bara är besvärligt att ta på tunnelbanan.

Hade jag bott kvar i Hudiksvall, hade jag nog varit så illa tvungen att skaffa bil förr eller senare. Men där går inte bussarna särskilt ofta och man inte bor och jobbar hyfsat centralt, funkar det liksom inte utan bil. Inte minst om man jobba obekväma tider, då funkar det inte alls om man bor och/eller jobbar lite utanför stan. Som vi bodde när växte upp, hade tillvaron inte fungerat om mina föräldrar inte haft bil. Det hade helt enkelt inte gått med de arbetstider de hade – eller de arbetstider jag hade när jag började jobba och fortfarande bodde hemma. Men det är ofta så på mindre orter, där funkar ofta inte tillvaron utan en bil – det är när man kommer till storstäderna som det möjligen kan funka, eftersom kollektivtrafiken fungerar så pass mycket bättre. Där jag bor nu, har vi kollektivförbindelser in till stan dygnet runt sju dagar i veckan, vilket är fantastiskt bekvämt. Så var det inte i Hudiksvall, där man var beroende av bil så fort man skulle någonstans utanför kontorstid.
Det gör mig lite irriterad ibland när jag hör hur politikerna resonerar kring det där med att man vill begränsa bilkörandet i Sverige. Jag håller med om att vi måste få ner bilanvändningen, att vi måste göra något för att kom till bukt med klimatförändringar, växthuseffekter och miljöförstöring. Och då måste biltrafiken ner, absolut. Men då måste det också finnas alternativ att använda sig av, även på landsbygden. Då måste det gå bussar, tåg och annat som gör att man kan ta sig fram utan bil. I många delar av landet går det liksom inte att låta bilen stå för att ta tunnelbanan eller spårvagnen istället. Men det verkar som att det är vad politikerna faktiskt tror, att tunnelbanan går i hela landet.

Själv hade jag gärna klarat mig utan bil, jag vill egentligen inget hellre. Men som min tillvaro ser ut just nu, blir det helt enkelt för krångligt – och det hade nog gått så långt att jag köpt en billig bil om jag inte kunnat låna den bil jag använder just nu. Men jag märker hur bortskämd jag blivit genom åren, när jag vant mig vid att ha hyrbil vid behov. Då får man nya bilar, som oftast inte gått särskilt många mil – det är fantastiskt många funktioner och hjälpmedel för att göra körningen enklare och tryggare. Det är backkameror som underlättar när man ska fickparkera, det är farthållare för landsvägskörning och bilarna håller reda på hastighetsgränser och hinder som dyker upp runt bilen. Och framförallt: det är nästan alltid automatlåda på bilarna, vilket är fantastiskt bekvämt att köra med. Skaffar man en äldre bil, finns oftast inte alls dessa funktioner och man får tänka till på ett helt annat sätt när man kör. Bilen jag har nu är dessutom manuellväxlad – vilket i sig inte är ett hinder, men det går inte att komma ifrån att automat är mycket bekvämare.
Så jag är nog sådan att om jag ska skaffa bil, det ska det bli en lite nyare bil med automatlåda – annars får det liksom vara på något vis. Jag vill dessutom kunna lita på bilen, att den i princip alltid fungerar, att den startar oavsett väderlek och inte börjar koka när man kör i köer – som ju ofta händer i Stockholm. Det är det bekväma när man hyr bil att man oftast får en ny bil som fungerar, startar och går som en klocka. Och skulle det bli problem, har hyrbilsfirman ett journummer man kan ringa till – och vips fixar de bärgare och en ny bil. Bekvämt, eller hur?!


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa