Rapport från ett apotek nära dig

Det ska bli skönt den dag jag faktiskt blir frisk igen från denna förbaskade lunginflammation. Inte bara för själva symtomen, utan för att jag har ett mindre apotek att hålla reda på här hemma. Jag tar antibiotika, som ska tas tre gånger per dag och till det hostmedicin tre gånger per dag liksom slemlösande medicin som ska tas vid behov – förutom de mediciner jag tar i normala fall. När jag precis kommit in i rutinerna med mina vanliga mediciner, ska jag lägga till fler mediciner att hålla reda på – vilket inte är helt lätt. Än så länge har jag inte missat några tabletter, men det är inte omöjligt att jag kommer att göra det. Som tur är, har jag redan en dosett för mina vanliga mediciner – och vissa av dess fack är nu fulla sedan jag lagt till de nya medicinerna. Det är tur att de nya medicinerna bara är tillfälligt, att jag bara ska ta dem under en begränsad tid. Antibiotikan är en kur på tio dagar och hostmedicinen tar jag bara så länge jag behöver. Snart är hostan så pass medgörlig, att jag inte behöver någon hostmedicin känner jag. Och den slemlösande medicinen har jag bara tagit några få gånger, den har jag knappt tyckt att jag behövt. Men jag har haft mycket slem i lungorna, det har jag – så det har varit behövligt med slemlösande medicin.
Det har på sistone känts som att jag har ett mindre apotek här hemma med all medicin jag pular i mig varje dag. Och det har varit många turer till det riktiga apoteket på sistone – det är tur att min sambo har fullmakt att hämta ut medicin åt mig också, annars hade det inte gått. Vissa dagar har jag alldeles för matt för att ta mig till apoteket och då har hon kunnat gå för att hämta ut min medicin – vilket förstås betytt väldigt mycket.
I normala fall brukar jag beställa mina mediciner från Apotea, vissa av de mediciner jag tar är rätt ovanliga och finns inte alltid i lager på ”vanliga” apotek. Det har varit väldigt ofta jag fått flänga runt halva stan i jakt på mina mediciner, eller fått beställa hem till apoteket och komma tillbaka dagen efter för att hämta min medicin. Men hos Apotea har jag aldrig haft det problemet, där har man aldrig sagt att medicinen inte finns i lager och att jag får vänta extra på min leverans. Varje gång jag beställt, har jag fått snabba leveranser – vissa gånger mer eller mindre dagen efter det att jag beställt.

Men snart kan jag slå igen min apoteksverksamhet här hemma, när antibiotikakuren är över. Och som det känns just nu, har kuren gjort vad den ska och jag börjar känna mig allt piggare. Har man blivit så grundligt undersökt som jag blivit av två av varandra oberoende läkare som båda kommit fram till samma sak, då får man väl vara rätt säker på att de har rätt. Det var ju lite turer fram och tillbaka, inte minst när man misstänkte en propp i lungan och skickade mig till akuten på SÖS. Men nu har jag blivit röntgad två gånger och minst tre olika läkare har granskat mina röntgenbilder, så det ska väl inte råda några tvivel om att det är lunginflammation.
Det skulle väl bara fattas att jag var resistent mot antibiotika eller något annat dumt, när man nu fastslagit vad det är jag har och vilken medicin jag behöver. Jag undrar vad man gör om antibiotikan inte biter av någon anledning?! Men nu verkar den bita, så det är väl inget jag behöver bekymra mig om.

Jag längtar nu tillbaka till en mer normal tillvaro, inte bara med jobb utan att också kunna och orka göra saker, vara ute bland folk, gå på stan – allt sådant där som vanliga människor gör. Jag börjar kunna den där biten med att gå hemma i mjukiskläder vid det här laget. Det är skönt på ett vis – i alla fall när man inte orkar annat – men det blir gärna lite tradigt i längden.
Men det är i sådana här lägen man är tacksam över dagens högteknologiska samhälle, där du via några knapptryckningar kan beställa saker som sedan levereras direkt till din dörr – eller ”i värsta fall” till ett ombud alldeles i närheten av bostaden. De gångna veckorna hade inte funkat utan saker som internet, Foodora och leverans av varor till postombudet 200 meter bort. Jag har haft svårt att röra mig ute med tanke på hur jag mått och velat vara så lite bland folk som möjligt med tanke på mina symtom.
Andra saker som räddat mig har varit möjligheten till möten via länk, något som inte heller var möjligt för bara några få år sedan. Jag har under veckan haft ett av mina läkarbesök via länk eftersom jag inte fick komma till sjukhuset med förkylningssymtom – och är det något jag haft på sistone så är det ju just förkylningssymtom. Så det är i alla fall aningen enklare att vara sjuk idag, det är lätt att få hem saker och mat utan att knappt lämna lägenheten. Andra saker har jag också beställt med hemleverans, vilket är oerhört behändigt – tillvaron som sjuk blir plötsligt en liten aning lättare. Sambon har kommit undan förkylningen jag drabbats av och inte blivit smittad, så hon har jobbat som vanligt. Det har gjort att jag varit ensam hemma somliga dagar och behövt fixa mat själv, vilket inte allt är så lätt när man är sjuk. I normala fall tycker jag mest att det är omåttligt tråkigt att laga mat ensam, har man dessutom lunginflammation blir det nästan omöjligt att stå vid spisen.

Vad saknar jag mer? Jo, jag vill ta en öl, vilket jag inte kunnat göra sedan jag började med hostmedicinen jag tar – som absolut inte får kombineras med alkohol. Och jag väljer att få sova på nätterna utan hosta hellre än att ta någon öl. Det gör visserligen ingenting ur perspektivet att jag försöker gå ner i vikt – och är det något som innehåller många kalorier så är det ju öl och vin. Men jag saknar verkligen att kunna ta en öl eller två, trots att det nu bara är ett par veckor som jag behövt hålla mig ifrån alkoholen.
Jag brukar ha helt vita perioder även i vanliga fall, det är något som verkligen inte skadar kroppen utan snarare tvärtom. Det är inte så att jag dricker några jättemängder öl i vanliga fall, utan det blir några få under helgerna. Men jag kan sakna just den där fredagsölen, eller att kunna äta en god middag och ta ett glas vin – ja, ni vet det där goda i livet helt enkelt. Men jag får se det som en av mina vita perioder, det är inte svårare än så.
Visst låter det hemskt när man pratar om vita perioder?! Det låter som att man dricker väldigt stora mängder i vanliga fall, eller hur?! Riktigt så är det givetvis i mitt fall, jag anser mig vara hyfsad normalkonsument när det kommer till alkohol. Men man kan ha vita perioder och sakna att ta en öl utan att ha problem med spriten, så enkelt är det.