Livet växer och krymper i proportion till vårt mod

Så är sommarens tredje lite längre ledighet inledd. I juni hade jag drygt tre veckor ledigt, i slutet av juli nio dagar – och nu ytterligare nio dagar. Egentligen var jag ledig ifrån jobbet även igår – men hade istället en filminspelning i Strängnäs, så jag var inte direkt ledig ändå. Men nu tar ledigheten vid och jag ska passa på att njuta av dessa sista sensommardagar – även om vädret på sistone inte varit det allra bästa. Nästa gång jag går till jobbet, är vi inne i september månad och hösten är då på allvar här. Jag har inget emot hösten, så det gör mig ingenting att den snart är här – men det får gärna vara sommar så länge vi har sommarmånader (så som augusti ju är). Jag brukar ofta ha semester i augusti och i år hade jag nog varit besviken om jag haft semester denna månad. Delvis har de varit fint, men slutet av augusti har varit lite sisådär. Liksom över en natt har det slagit om och blivit höstväder på allvar. Nu pratar man visserligen om att värmen kan komma tillbaka, men jag tror det först när jag ser det – även om det inte skulle göra något med lite sommarväder nu när man är långledig och allt. Tidigare långledighet var under värmeböljan i juli och då klagade jag över att det var för varmt – nu tänker jag klaga över att det är för kallt istället. 😂 Aldrig är man riktigt nöjd, men det ligger i sakens natur som svensk, eller hur?! Vi är aldrig riktigt nöjda med vädret här uppe i den kalla Nord liksom. Men sommaren 2025 kommer å andra sidan heller inte att gå till historien som den exceptionellt varmaste sommaren genom tiderna heller.
Nu tar i alla fall ledigheten vid – sommarvärme eller ej – och jag ska passa på att uträtta lite småsaker när jag ändå har tid, Idag har jag lämnat prover, vaccinerat mig mot TBE (andra dosen) och hunnit få lite bokföring gjord. De kommande dagarna ska jag se till att få undan lite pappersarbete, som att göra räkningarna och lite andra mindre roliga saker. Räkningarna måste göras, så är det ju, men det är inte alltid så roligt att se lönen svischa iväg till diverse utgifter. Den här månaden har jag dock fått en helt okej lön, vilket gör att det inte gör så hemskt mycket med extra utgifter. Jag har de gångna månaderna haft lite genomgång av ekonomin, sagt upp vissa saker som kreditkort och liknande – så ekonomin har blivit väsentligt mycket bättre än den varit på ett tag. Med tiden ska jag lägga om lån och lite annat och därmed förhoppningsvis få en ännu bättre ekonomi. Inte så att den varit dålig, men det går alltid att putsa på ekonomin och få den att bli bättre.

Schemat för ledigheter ändras fort och jag har redan blivit tillfrågad om jobba övertid denna vecka. Jag hade kunnat få jobba hela kommande helg, men eftersom jag ska på bröllop på lördag tackade jag nej till detta, dock hoppar jag in på fredag för att jobba – vilket kommer bli välkomna pengar när lönen kommer nästa månad. Jag har en sjukdag denna månad vilket tär en del på inkomsten, så det är bra med några kronor extra. Visserligen tär det på min lediga tid med övertid, men det är också därför det är så pass bra betalt att jobba extra. Jag är van vid att veckorna förändras snabbt och att det inte alltid blir som man har planerat från början. Övertid och inspelningar har ju en tendens att dyka upp med kort varsel, vissa gånger från en dag till en annan eller rentav samma dag. Så på sätt och vis har jag jour dygnet runt ifall något ska dyka upp. Är det så att jag helt inte kan hoppa in och jobba en dag brukar jag ha för vana att stänga av telefonen, eller i alla fall signalen. Men det är sällan jag tar till sådana metoder, utan folk får ringa alltifrån tidiga morgnar till sena kvällar och kolla om jag kan jobba eller filma. Och det gör man, det är tur att jag har lätt att somna om efter ett samtal om jag av någon anledning haft den dåliga smaken att sova när telefonen ringer.
Så kalendern hålls fulltecknad även under ledigheter, både med sådant som behöver skötas utanför jobbet och sådant som är relaterat till firman och jobbet – som övertidspass. Det är visserligen lite glesare anteckningar i kalendern under långledigheterna, men visst finns de där för att jag ska komma ihåg allt jag behöver komma ihåg. Och denna vecka är ovanlig lugn för att vara jag, det måste jag ändå erkänna. Jag har en filminspelning och ett övertidspass i skrivande stund, men vet också att det kan ändras otroligt fort. Jag har i alla fall inga problem att få tiden att gå, utan den tickar på i en ganska hög takt. Vilket är skönt, jag blir snabbt rastlös av att bara sitta och rulla tummarna. Jag vet att jag får den återhämtning jag behöver – vilket jag vet är fantastiskt viktigt för att man ska orka med. Det är sällan det blir sena kvällar ens när jag är ledig och har jag inga tider att passa dagen efter, ställer jag heller ingen klocka utan sover tills jag vaknar av mig själv. Vilket vissa gånger kan bli framåt elva somliga förmiddagar.

Dieten har börjat gå riktigt bra de senaste dagarna och jag ser fallande siffror på vågen i princip för varje dag som går. Jag kör stenhårt på att ta bort onödigt socker såsom godis, fikabröd och liknande liksom att helt avstå alkohol, dra ber på fett, onödiga kalorier och storleken på portioner. Och det har redan givit effekt, på de två veckor jag hållit på har jag gått ner drygt fyra kilo. Det är mer än jag vågat räkna med, jag har nog inte vågat tro at det skulle gå så fort. Att det sedan kommer komma motgångar, att viktnedgången kommer stanna upp och så vidare, det är sådant man får räkna med – men så länge det går åt rätt håll så är jag nöjd. Och jag känner inte att det känns nämnvärt jobbigt denna gång, något som jag annars brukar tycka när jag går på diet. Jag brukar tycka att det är skittråkigt att avstå en massa saker som jag annars tycker så väldigt mycket om, men denna gång känns det trots allt helt okej. Kanske beror det på att jag så väl vet att jag behöver detta, liksom att jag fått vissa åkommor som hänger ihop med mitt leverne och min övervikt. Efter att jag fick mitt giktanfall för ett par veckor sedan fick jag något av en väckarklocka och bestämde mig för att nu fick det vara nog – nu gör jag något åt det här.
Det känns till och med helt okej att hålla sig ifrån vissa saker, inte minst när det är för den goda sakens skull. Om några månader kommer jag kunna komma i de kläder som för ögonblicket inte sitter som de ska – och bara det är motivation nog. Sen är givetvis nästa motivationsdetalj de fyra kilo jag som sagt redan gått ner. Fortsätter jag i den takten kommer jag ganska snart att börja nå mitt mål – även om jag vet att det kommer motgångar, även om jag vet att viktnedgången kommer att stanna upp med jämna mellanrum. Men det är också så det är när det kommer till att gå på diet – man får inte bli nedslagen och ge upp för att det kommer motgångar.