Din tankesmedja i etern
Sista dagarna har min närvaro i sociala medier varit lite sisådär, jag har inte direkt varit särskilt aktiv om man säger så. Tiden och orken har helt enkelt inte funnits. Mycket av tiden och energin har gått åt till att plugga ryska, något som tagit mer tid än jag tror mig ha räknat med från början. Jag har varit ledig från jobbet den här veckan och det har nog varit tur tror jag, så att jag kunnat sitta med studierna i ryska glosor och grammatik.
Om jag tänker tillbaka på sommaren 2022, är den invirad i ett töcken av hunger och avhållsamhet. Jag står inte över några måltider, men tänker väldigt strikt på vad och hur mycket jag äter. Jag sållar bort saker som onödigt socker, alkohol och snabbmat och har rejält dragit ner på antal och storlek på portionerna. Det är en rejäl omställning och det känns som att jag är konstant hungrig. Givetvis tänker jag inte svälta mig, så långt tänker inte gå. Men att jag minskat på portionernas antal och storlek gör förstås att jag inte alltid känner att jag blir mätt.
Sakta men säkert fortsätter viktnedgången åt rätt håll, detta trots att jag syndar lite emellanåt nuförtiden. Tillvaron blir ganska tråkig om man ska avstå från allt roligt och gott hela tiden. Så lite grann har jag tagit beslutet att jag kan synda någon enstaka gång här och där. Någon enstaka öl, någon enstaka hamburgare kan jag ta utan att det faktiskt gör någonting. Men det ska vara vid speciella tillfällen, inte en ”vanlig” fredag. Normalläget är fortfarande att jag ska avstå alkohol, socker, snabbmat och onyttigheter i största möjliga mån.
Så har det börjat komma information om min kommande kurs i ryska. Jag har ägnat eftermiddagen att gå igenom litteraturlista, schema och en massa annat inför kursen. Och givetvis har jag beställt en rysk-svensk-rysk ordbok. Den ryska ordbok jag har är från tidigt 90-tal och knappast korrekt uppdaterad med dagens moderna språk. Jag fick dock en smärre chock när jag tittade på ordböcker och insåg vad en bra ordbok faktiskt kostar. Drygt 700 kronor fick jag punga ut med för en rejäl ordbok, vilket jag inte riktigt hade räknat med när jag började titta efter lexikon. Som tur är, är det inte så mycket annan litteratur jag kommer behöva köpa, utan vi tycks få mycket kurslitteratur i form av kompendier.
Jag tycker verkligen att det är exceptionellt tråkigt att laga mat när jag är ensam. Inte för att jag inte kan laga mat, utan för att det är tråkigt när man är ensam helt enkelt. Och då har jag ändå levt ensam till och från under ganska många år och lagat mat i princip varje dag. Men sen jag blivit sambo för ett antal år sedan, har jag helt kommit av mig när det gäller att laga mat när jag är ensam någon kväll. Istället blir det oftast hämtmat av något slag när jag är gräsänkling.
Och det funkar ju om man är ensam någon gång här och där, men här hemma går vi om varandra ganska mycket, vilket gör att det blir hämtmat lite väl ofta med tanke på vikt och ekonomi. Jag försöker att hålla mig ifrån pizza och hamburgare under veckorna, men det blir istället rejält tilltagna portioner av thai, sushi eller kinamat som det också finns utbud av nere i centrum.
Det är tråkigt att banta och ständigt tänka på vad som är bra för midjemåttet eller ej. Även om det givetvis är kul när det ger resultat och man märker att midjemåttet minskar och kläderna sitter allt bättre på kroppen. Någonstans är det ju förstås det jag strävar efter och det jag trots allt vill uppnå. Men jag saknar också mycket. Jag saknar att kunna ta en öl, jag saknar pizza och hamburgare – ja, väldigt stora delar av mitt gamla leverne. Det enda jag känner att jag inte har några större problem att hålla mig ifrån är sötsaker, det saknar jag inte särskilt mycket.
Det värsta är att jag vet att jag lätt kommer att glida tillbaka i gamla vanor om jag tummar för mycket på mina uppsatta ”levnadsregler”. Börjar jag frångå dem för mycket, är jag snart tillbaka i gamla spår igen. Och då går jag miste om allt jag kämpat med de sista veckorna, alla de kilon jag gått ner är inga svårigheter att gå upp igen på nolltid.
Jag har svurit mycket över att gå på diet. Jag har tyckt att det varit tråkigt, tradigt och rentav riktigt trist. Det är många saker jag saknat under tiden jag gått på min diet och jag har till och med drömt vissa nätter att jag varit ute och druckit öl. Just alkohol är en sådan sak som jag annars valt att avstå som en del av dieten, eftersom både öl och vin innehåller en hel del kalorier. Men det är nog också en av de saker jag saknar allra mest. hur tragiskt det än låter.
Och det har varit en enorm omställning jag gjort av vad jag väljer att stoppa i mig. Jag avstår helt från allt onödigt socker, såsom godis, efterrätter, glass och liknande, jag avstår helt från all alkohol och har knappt druckit en droppe under de gångna veckorna. Okej, ett par gånger har jag syndat – men det är verkligen inte många gånger, utan på det stora hela har jag avstått alkohol till 100%. Till det har jag sett över storleken på portionerna när jag äter, liksom att jag väljer att oftast inte ta en portion till utan bara tar just en portion och inte mer än det. Och till sist tänker jag lite mer på vad jag äter och undviker till exempel skräpmat som pizza och hamburgare – och då i synnerhet matställen som olika snabbmatskedjor som McDonald’s, Burger King och Max.
Jag har annars en stor svaghet för just snabbmat och älskar rätter som pizza och hamburgare, jag skulle utan problem kunna leva enkom på sådan mat om jag hade chansen och det inte vore så skadligt för midjemåttet och annat i kroppen.
Jag har fortsatt hålla på min diet även sedan jag kom hem och det fortsätter ge resultat. Sakta men säkert minskar siffrorna på vågen när jag ställer mig på den. Ett tag till ska jag hålla i dieten, sen kommer jag förmodligen – åtminstone för ett tag – att mjuka upp den en aning för att förmodligen återgå till den lite hårdare, inslagna banan igen. Jag har så smått börjat vänja mig vid att avstå från vissa saker och tycker inte att det känns så tråkigt längre. Framförallt inte när jag trots allt ser påtagliga resultat på vågen. Till en början tyckte jag det var riktigt, riktigt tråkigt att avstå från alkohol, socker och annat som kan sätta lite guldkant på tillvaron. Nu har jag börjat vänja mig vid den nya tillvaron och tycker inte att det gör så värst mycket att avstå från dessa saker.
På sistone har jag blivit en riktig kaffetunna, jag har börjat dricka omåttliga mängder med kaffe varje dag. Det är morgonkaffe, följt av förmiddagskaffe, kaffe efter lunch, trekaffe och sedan kaffe på maten efter middagen. Fyra till fem koppar per dag mot två till tre koppar tidigare. Kanske helt fel tid att börja hiva i sig stora mängder kaffe, med tanke på priserna. Drygt 70 kronor får man idag betala för ett paket av den kaffesort vi normalt dricker, det vill säga en smärre förmögenhet i långa loppet. Jag vågar inte tänka på vad vi varje månad köper kaffe för.
Men någon last ska man väl ha, när man i övrigt håller sig ifrån väldigt många andra saker som skänker nöje i tillvaron. Jag dricker för tillfället ingen alkohol, jag låter bli sötsaker, snabbmat och restaurangmat – det vill säga, tillvaron är ganska tråkig just nu. Så kanske är det därför kaffesuget vuxit sig så stort under de gångna veckorna.
Jag hade på stort allvar trott att jag gått ner ganska mycket i vikt under semestern. Stenhårt har jag kört på min diet genom att hålla nere på portionernas storlek och antal liksom avstå från socker och alkohol. Kanske har det varit lite taskig tajming att bestämma sig för att gå på diet lagom till semestern, men jag vet att jag alltid kommer att komma med bortförklaringar och undanflykter, så jag valde att bita i det sura äpplet och faktiskt ta tag i frågan med vikten – semester eller ej.
Och det har trots allt givit resultat, fram till semestern börjat hade jag gått ner knappt åtta kilo och var riktigt stolt över mig själv. Det har gått fortare än jag vågat tro när kilona släppt från kroppen – och jag har märkt hur kläderna börjat sitta bättre och jag har orkat mer. Så visst har jag gjort enorma framsteg med vikten under de veckor jag ägnat mig åt min diet, något annat vore lögn att säga. Ett drygt kilo i veckan har försvunnit, vilket är ungefär den målsättning jag haft från början.