För varje försäljning du missar för att du är för entusiastisk kommer du missa hundra för att du inte är tillräckligt entusiastisk

Det diskuteras ibland vilka yrkesgrupper man har svårast för i vardagen och vilka yrken man har svårt att förstå att folk faktiskt skaffar. Jag kan säga att det är få yrken jag verkligen har svårt att förstå att folk skaffar – men det finns några stycken. Visserligen kan jag tänka mig att det beror lite på vad man befinner sig för livssituation när det kommer till hatade yrken. Somliga har säkerligen anledning att tycka illa om poliser, andra har anledning att tycka illa om parkeringsvakter och ytterligare andra ogillar kronofogdar. Jag har visserligen svårt att förstå att man väljer att jobba inom exempelvis Kronofogdemyndigheten, men det är ändå en myndighet som uppfyller en samhällsfunktion. Mitt eget ställningstagande har mer med att göra att jag tycker det verkar väldigt tråkigt att jobba där… 😂 Sedan förstår jag heller inte att man väljer att jobba som städare år ut och år in, även om det är ett jobb som behövs – någon måste ju göra dessa sysslor även om de kanske inte är världens roligaste. Och ja, jag har själv jobbat som städare, jag gjorde det extra på helgerna medan jag pluggade – så jag vet mycket väl vad jobbet innebär.
Men inga av dessa yrken som jag nu nämnt är några yrkesgrupper jag skulle säga att jag faktiskt ogillar när jag är i kontakt med dem, så är det absolut inte. Är det däremot en yrkeskategori jag både ogillar och verkligen har svårt att förstå att någon ägnar sig åt så är det telefonförsäljare. Jag ogillar verkligen att bli uppringd av dessa, eftersom jag själv inte har bett om det. Behöver jag en vara eller tjänst, då vill jag själv söka upp den återförsäljare som passar just mig utifrån priser och villkor – inte bli påprackad något av en påstridig telefonförsäljare. Dessutom tror jag inte det är många gånger jag blivit uppringd av en telefonförsäljare som sålt något jag verkligen behövt. Snarare är det tvärtom bara saker som jag aldrig bett om, som jag aldrig känt att jag ens haft tanken att köpa.

Men nu föreslår Konsumentverket att all telefonförsäljning skall förbjudas helt och hållet – och jag kan inte annat än jubla inombords när jag läser detta. Jag hoppas innerligt att detta kommer gälla samtal till såväl företagare som privatpersoner, för som företagare får jag oräkneliga samtal om än det ena än det andra – men aldrig om något jag har bett om. Det är företag som bygger hemsidor, företag som säljer olika företagslösningar för bokföring – listan kan göras hur lång som helst. Men även som privatperson får jag en uppsjö samtal, trots att mitt nummer registrerats i NIX-registret. Senast fick jag ett samtal från Verisure som absolut ville sälja ett villalarm till mig. Jag försökte först i sansad ton förklara att jag inte behöver något villalarm eftersom jag bor i en hyresrätt. Men försäljaren gav sig inte och fortsatte insistera på att man åtminstone skulle komma hem till mig för att göra en gratis uppskattning på vad ett larm skulle kost för just mig. Till slut snäser jag av försäljaren med att jag inte behöver ett villalarm i en hyreslägenhet och lägger på luren. Numret försäljaren ringde ifrån är numera blockerat.
Jag tycker att det skulle vara en skänk från ovan ifall dessa vidriga samtal förbjöds helt och hållet. Vad driver någon att överhuvudtaget ta ett jobb som telefonförsäljare? Jag skulle hellre städa, dela ut tidningar eller post – listan kan göras lång över vad jag hellre skulle göra än att jobba som telefonförsäljare. Även om jag gått långtidsarbetslös och riskerat att bli utförsäkrad, skulle jag aldrig i livet ta jobb som telefonförsäljare, jag skulle aldrig nedlåta mig till det helt enkelt. Framförallt skulle det kännas väldigt främmande att sälja saker som folk uppenbarligen inte behöver, som man uppenbarligen inte frågat efter. Jag skulle hellre sätta mig i kassan på Ica, där kunderna åtminstone själva kan välja de varor man vill ha – till skillnad från att pracka på folk något de inte frågat efter.

Jag brukar försöka att tänka att en försäljare trots allt är en människa som försöker tjäna ihop till sin månadslön – och inte vara otrevlig direkt när jag förstår att det är en försäljare jag pratar med. Jag brukar försöka vara någorlunda trevlig och på ett vänligt sätt avböja vad de nu är som försäljaren vill pracka på mig. Detta trots att jag någonstans vet att det sällan hjälper att vara vänlig och artig mot en telefonförsäljare. De förstår bara vinken om på ett otrevligt sätt snäser av dem och/eller lägger på luren. Det är just det som är det tragiska när man pratar med den här kategorin av människor – man måste helt enkelt vara otrevlig för att avsluta samtalet och inte luras till att beställa något man inte vill ha. Så det vore ju exceptionellt tacknämligt om detta otyg förbjöds en gång för alla och kanske åtminstone minskade markant. Även om det är (oftast) unga människor som försöker få ihop till sitt leverne på detta sätt, så finns det trots allt andra jobb man kan ta som första jobb för att få ihop till hyran. Jobb, där du kanske inte behöver ta lika mycket skit som när du sitter som telefonförsäljare. Jag undrar i mitt stilla sinne hur många gånger det händer att telefonförsäljare möts av kommentaren ”Men vad kul att just du ringer – det här är just samtalet jag väntat på!”. Har det någonsin hänt utan att vederbörande varit sarkastisk?
Och varför svarar jag då överhuvudtaget när det ringer från nummer jag inte känner igen eller hemligt nummer? Jo, för att nio gånger av tio är det trots allt någon helt annan än en telefonförsäljare. För mig som egenföretagare kan det vara en potentiell kund – som privatperson kan det vara vårdcentralen, jobbet eller något annat viktigt samtal. Så jag kan liksom inte bara avstå från att svara, utan behöver helt enkelt ta dessa samtal från okända/hemliga nummer. Priset för det är att kanske var tionde samtal är en jobbig försäljare – som vill pracka på mig ett villalarm trots att jag bor i lägenhet eller något annat dumt som jag inte behöver.

Å andra sidan kan man fråga sig om ett förbud kommer leda någonvart? Kommer inte de som verkligen vill bedriva telefonförsäljning att öppna callcenters i utlandet och ringa därifrån istället? Det vill verkligen till att ett förbud är vattentätt, att även telefonförsäljning från utlandet förbjuds. Och som sagt, jag hoppas verkligen att man förbjuder detta otyg även när det vänder sig till företag. För som egenföretagare resonerar jag exakt likadant som privatperson – ska jag köpa något vill jag själv söka upp varan eller tjänsten och själv jämföra priser och villkor. Jag har inte köpt något av en telefonförsäljare på säkerligen 25 år – om inte mer. Som ung lät jag mig nog luras vissa gånger och nappade några gånger på tidningsprenumerationer och liknande. Men idag köper eller beställer jag inget över telefon av ren princip – inte bara för att det ytterst sällan säljs något den vägen som intresserar mig. Vem har påstått att jag behöver just den vara som försäljaren säljer och vem har överhuvudtaget påstått att just denna försäljare sitter på det bästa erbjudandet?
För några dagar sedan ringde en försäljare till mig i min egenskap av företagare. De ville hjälpa mig att förbättra mitt företags hemsida och få den att se proffsigare ut. Och jo, det är trots allt en tjänst man kan behöva som företagare – jag har själv övervägt just detta. Men faktum kvarstår, jag tvivlar på att den försäljare som ringde mig satt på det bästa erbjudandet. Hade jag varit smart, hade jag förstås bett om försäljarens nummer och bett om att få återkomma när jag jämfört priser och villkor mellan olika leverantörer. Allra helst hade jag velat ringa tillbaka till försäljaren på någon obekväm tid, framåt nio på kvällen eller liknande. Men jag var inte fullt så snabbtänkt när jag hade försäljaren i telefon – istället avböjde jag det hela och lade på luren. Så som jag tror att de allra flesta gör när försäljare ringer.

Relaterade artiklar

Dagens Nyheter 1
Sveriges Radio 1