allkonstnarenDet tar tid att lära gamla hundar att sitta, det är bara att inse fakta. Men ibland är det bara så att ens vanor måste läggas om – mer eller mindre radikalt. Och ju äldre man blir, ju svårare är det.
När man går in i väggen – som jag gjorde för ett antal månader sedan – beror det ofta på att vissa saker kommit i skymundan. Saker som borde vara en självklarhet, men som i vissa skeenden av livet helt enkelt inte varit självklarheter. Som att ha daglig återhämtning, att göra saker man tycker om och ser fram emot till exempel.
Som en del i att komma tillbaka till vardagen igen, har jag nu fått i uppgift att försiktigt börja tänka över det här med återhämtning och att försöka få in något varje dag som jag ser fram emot. Det borde ju lika självklart som det låter att ge sig tid till vila och att göra sådant man tycker om, inte minst som vuxen borde man ha lärt sig detta. Om inte annat borde man veta att man ska lyssna på kroppens signaler, den brukar ju liksom säga ifrån när den är trött.
Så nu får jag börja lära mig på nytt att det lugnt, att lyssna på kroppens signaler och därmed omvärdera ganska mycket i tillvaron. Jag måste inse att jobbet inte är allt, att det inte är värt att ta ut sig totalt för att göra ett så bra jobb som möjligt. Ibland kanske det får så lov att räcka att göra “lite mindre bra” ifrån sig.
Nånting som man gärna glömmer, är ju att det inte behöver kosta att ha något att se fram emot – åtminstone inte några stora summor. Det kan vara något extra gott till middag, ta sig tid att se sitt favoritprogram på TV, ringa till nära och kära eller ta en promenad. Någonstans är det avkopplingen och återhämtningen som räknas och inte exakt vad det är man gör. Men det är inte helt lätt att lägga om sina vanor och man börjar förstå innebörden av talesättet att man inte kan lära gamla hundar att sitta.
