Visar: 1 - 4 av 4 RESULTAT
A vintage fountain pen writes on aged paper with cinematic lighting and floating dust particles, creating an artistic and nostalgic composition.
Dagbok

Jag börjar alltid skriva med ett rent papper och ett smutsigt sinne

Det är verkligen inget fel på de långledigheter vi har på jobbet och jag njuter för öppna spjäll när jag just nu är mitt uppe i en sådan. Jag har inga som helst problem att få tiden att gå, utan har en hel del saker inplanerade var och varannan dag. Det gäller både tråkiga och …

språk
Resa

Den som far till ett land innan han kan dess språk går kvar i skolan och är inte på resa

När jag gick gymnasiet läste jag fyra språk – engelska, tyska, ryska och spanska. Och jag var ambitiös i mina språkstudier, jag ville nå riktigt långt i mina språkkunskaper. Under skoltiden hade jag som målsättning att jag skulle bo en period i ett land för varje språk jag läst så jag verkligen lärde mig språket …

Diverse

Man måste beundra dem som kan stava till tisdag även om det inte blir rätt

Jag är med i en lång rad grupper på Facebook och följer en uppsjö av bloggar sedan flera år tillbaka. Och jag måste erkänna att jag blir mörkrädd när det kommer till hur ruskigt illa många stavar – och inte bara hur man stavar, utan det är punkt, kommatecken och stor bokstav på de mest …

Författarskap

Språkfascism i ett nötskal

Det är ganska svårt att reta gallfeber på mig, det ska oftast ganska mycket till för att göra mig uppretad. Riktigt förbannad blir jag ytterst sällan, även om det givetvis händer någon gång här och där. Däremot finns det saker jag kan störa mig på och som verkligen kan reta gallfeber på mig. Och vill man verkligen reta gallfeber på mig, ska man tvinga mig att läsa en dåligt skriven text.
Jag har alltid tyckt om att skriva, egentligen ända sedan jag i lågstadiet lärde mig att skriva. Och jag har alltid skrivit texterna med stor omsorg, varit noggrann med korrekturläsning och sett till att det är så få stavfel och grammatiska fel som möjligt. Sedan datorerna gjorde sitt intåg på allvar under 90-talet, har jag även varit extremt petig med layouten på mina texter. Jag har valt typsnitt med omsorg, varit noga med indrag och blankrader på de rätta ställena och i övrigt varit minutiöst noggrann med att texterna ska vara vilsamma för ögonen att läsa. Detsamma har gällt de få gånger jag gjort PowerPoints inför någon presentation, för är något jag verkligen kan störa mig nära andra håller föredrag så är det just taffligt gjorda PowerPoints. Det kan störa mig så mycket att det förstör hela upplevelsen av presentationen. Det spelar ingen roll om det är småtabbar man gjort, jag kan tillräckligt mycket språkfascist för att störa mig på ett blanksteg för mycket, en utelämnad punkt eller ett enda, enkelt litet stavfel.