Jag börjar alltid skriva med ett rent papper och ett smutsigt sinne

Det är verkligen inget fel på de långledigheter vi har på jobbet och jag njuter för öppna spjäll när jag just nu är mitt uppe i en sådan. Jag har inga som helst problem att få tiden att gå, utan har en hel del saker inplanerade var och varannan dag. Det gäller både tråkiga och roliga saker visserligen – jag har inte bara roat mig utan utan även hunnit med att gå på en begravning. Sådant som tyvärr tillhör vardagen och livet att man ibland tvingas gå på. Men i övrigt har jag hunnit med en hel del annat – och kom till exempel tillbaka från filminspelningen i Malmö/Höör sent i måndags kväll. Igår var vi hundvakt till en lurvig liten labradoodle som även övernattade här innan vi returnerade henne till ägarna lagom tills var dags att gå på begravning idag. Så det har varit fullspäckat schema de gångna dagarna – till skillnad mot hur det verkar vara de kommande dygnen. Imorgon ska det ätas middag på restaurang, men i övrigt har jag inga planer fram tills måndag. Och just sådana ledigheter behövs också ibland, då man inte har några planer utan bara vilar och återhämtar sig. Annars har jag trots allt en tendens att planera in saker när jag är ledig från jobbet och ha ett tämligen fullspäckat schema.
Min hosta har i alla fall så gott som gått över vid det här laget och nu ska jag börja planera in att gå till gymmet. Det är ett tag sedan jag köpte gymkort, men jag har ännu inte nyttjat det på grund av att jag varit hostig. Nu känner jag mig så pass återställd att det trots allt borde vara dags att börja träna igen på allvar. Inte för att jag egentligen ser fram emot det, men jag vet att jag behöver komma igång med träningen igen av flera anledningar – jag kan göra en lång lista över de fördelar jag trots allt vet att de finns med att träna. Jag har markant känt att min kondition blivit sämre sedan jag gjorde uppehåll i träningen för ett par år sedan. Efter det har det liksom inte blivit av att jag köpt ett gymkort, utan jag har väntat tills jag haft ett friskvårdsbidrag att utnyttja. Vilket jag numera har – och de pengarna gick till ett gymkort hos Friskis & Svettis. Jag har tränat där tidigare och varit väldigt nöjd, så nu är tanken att jag ska återuppta mina tränarvanor och gå dit några gånger i veckan igen. Målsättningen är tre gånger i veckan, sen vet jag att jag inte alla veckor kommer hinna det – men bra träning är trots allt den som blir av har jag bestämt mig för att resonera.

Innevarande vecka känns det som att jag har ungefär ganska lagom mycket inplanerat, i och med att jag har några dagar som är alldeles blanka i kalendern. Det kan fortfarande ändras, jag vet hur det är med övertid och filminspelningar som brukar komma med ganska kort varsel vissa gånger. Än så länge har jag faktiskt inte blivit väckt en morgon för att rycka in och jobba, men det lär vara en tidsfråga innan så sker. Annars har jag blivit inringd till eftermiddags- och nattpass samma dag – men då har jag i alla fall fått sova ordentligt på morgonen. Kommande vecka kommer att bli lite intensivare med lite mer inplanerat, såsom besök hos dietist, fysioterapeut och ett par inspelningar. Så då har jag något inplanerat i princip varje dag, men har ju å andra sidan hunnit vila ut mig den gångna veckan för att kunna ta tag i en lite mer intensiv sådan. Det kommer bli lite extrapengar för de inspelningar jag har och har haft inplanerade under dessa veckor, vilket ju verkligen inte är tråkigt. Varje krona som kommer in är välkommen, inte minst nu när jag har några sjukdagar i februari också, något som ju är långt ifrån gratis som det är med sjuklön och karensdagar. Nu är det inte jättemånga dagar jag varit borta som tur är, men det som kostar mest är trots allt karensdagen, så visst blir det lite mindre i lön nästa månad – det får jag vara beredd på. Jag har lite tur som inte behövt koppla in Försäkringskassan och liknande instanser denna gång när jag varit sjuk. Det känns alltid som något av ett lotteri när man har med den myndigheten att göra på något märkligt vis. Jag har haft tur i de allra flesta fall, men man har ju hört en hel del skräckexempel när det kommer till hur folk har bemötts när de varit sjuka – saker som inte borde vara värdigt en myndighet i en välfärdsstat. Men nu ska jag inte vara sjuk mer på ett bra tag är tanken, utan faktiskt kunna sköta vardagen utan att behöva ligga kvar i sängen hela dagarna.
Även om jag var trött när jag kom hem i måndags natt, så är känslan att jag ändå haft lagom mycket inplanerat under denna vecka. Måndag har nog också hittills varit den enda dag då jag känt att jag haft mycket att göra och det faktiskt tagit på krafterna. För även om man bara sitter lugnt tillbakalutad på tåget, så kan i alla fall inte jag själv slappna av helt. Jag vill hålla mig skärpt så att jag inte missar att hoppa av tåget på rätt station, det är trots allt inte alltid man ska av på tågets slutdestination. Så jag vågar inte riktigt somna, jag vågar inte försjunka alltför mycket i något för att helt enkelt inte missa något. Och då tar det på krafterna att vara på resande fot. Oftast har jag med mig en dator eller min surfplatta för att kunna sitta och ”pilla med” något under resans gång, så att tiden går lite fortare. Och jag brukar vara ganska produktiv under timmarna på ett tåg, det ska jag villigt erkänna – det brukar spruta blogginlägg, mejl och annat ur fingrarna på mig medan jag är på resande fot. Nu är jag i alla fall på hemmaplan igen och nästa resa som jag vet om är Berlin i mitten av maj. Den gången är det semester och inte inspelning som gäller, vilket ska bli fantastiskt roligt. Jag har inte varit i Berlin tidigare, så det ska bli kul att komma dit – och kanske till och med få lite nytta av min skoltyska. Jag har ju läst tyska i sex år och tragglat ackusativ, dativ, modala hjälpverb och all annan grammatik så det blödde. Hur mycket jag nu kommer ihåg återstår att se när jag faktiskt är i Tyskland. Trots allt är det ganska exakt 30 år sedan jag tog studenten, så det ska bli spännande att se hur stapplande min tyska faktiskt är.

Jag har nu formellt avregistrerat mig från kursen i psykologi, vilket känns lite sorgligt på något sätt. Jag har köpt dyr studentlitteratur, som jag hoppas på att få nytta av vid ett senare tillfälle. Kanske kan jag söka in till nästkommande vårtermin om min arbetssituation då ser annorlunda ut. Eller så blir det någon helt annan kurs, som faktiskt går på halvfart – vilket ju den här kursen inte gjorde. Sen finns naturligtvis alternativet att inte plugga allas vid sidan av jobbet, vilket ju är vad de allra flesta väljer. Men samtidigt känns det som att jag gärna vill plugga vid sidan av jobbet, jag älskar att plugga och skulle kunna göra det på heltid resten av livet om det bara hade funkat rent ekonomiskt. Nu gör det inte det, utan jag måste kombinera studierna med att jobba – jag har tagit de CSN-lån och bidrag jag har rätt att ta, så jag måste livnära mig på något annat sätt. Som till exempel genom att jobba, vilket ju är det bästa sättet att ha en fast inkomst i dagens läge. Jag hade gärna fortsatt att plugga just psykologi, men det måste nog vara på halvfart för att jag ska känna att jag hinner och orkar med det tempo som man måste hålla i studierna. Det var mycket om skulle hinnas med varje vecka och även om man kanske skulle kunnat kombinera det hela med att jobba, så var det svårt att kombinera med ett heltidsjobb. Så vad jag pluggar nästa gång återstår att se, om det nu blir något mer pluggande för min del. Jag har alltid tyckt om saker som juridik, beteendevetenskap och språk, så kanske jag väljer någon kurs inom dessa områden om jag hittar något lämpligt.
Ibland har jag börjat tänka att det kanske är dags att sluta snusa – om jag nu helt ska byta samtalsämne. Jag lägger visserligen inte mer än ungefär 350 kronor i månaden på snus, men räknar man per år blir det dryga 4.000 kronor – som jag självklart skulle kunna ha roligare för. Jag beställer storpack snus för närmare 2.000 kronor ungefär två gånger per år, så det blir inte mycket i månaden men det blir mycket per gång som ska betalas. Och det är klart det är kännbart i plånboken de gånger jag beställer snus och ska punga ut med de 1.900 som storpacken med snus faktiskt kostar. Det är inte lika dyrt att snusa som att röka, det ska erkännas – men det känns ibland som en onödig utgift att ha. Jag är glad att jag lyckats sluta röka – av flera anledningar – så nästa steg borde kanske vara att sluta snusa trots allt. När jag slutade röka övergick jag till snus för att klara av att sluta, frågan är vilket missbruk jag ska ersätta snuset med? 🙄 Det ska inte vara något starkare, något farligare och mer hälsovådligt än snuset, men vad man ska ta till återstår helt enkelt att se. Tips mottages tacksamt! Just denna månad var det dags att beställa snus och det är klart att det är kännbart med den utgiften när den kommer. I övrigt har jag ingen större längtan efter att sluta, utan det har just med pengarna att göra. Tyvärr.