Ledighet har en tendens att gå alldeles, alldeles för fort. Den gångna veckan har jag haft sportlov och veckan har gått alldeles för fort. Detta trots att jag inte gjort särskilt mycket. Jag har haft ett Coronasäkert lov och mestadels hållit mig hemma, med några få utflykter till affären och gymmet. Och det märks verkligen att det är Coronatider, inte minst på gymmet. Det är avsevärt mindre folk i farten där och man har glesat ut avstånden mellan träningsmaskinerna. Man har också begränsningar för hur många som får vara i lokalerna samtidigt.
Lovet har i övrigt ägnats mycket åt att skriva, både för skolans räkning och min egen. Och jag börjar alltmer inse hur bra jag skulle trivas med en tillvaro där jag kan livnära mig på att skriva. Då kan man verkligen lägga sina arbetstider själv, åtminstone för det allra mesta, liksom i princip jobba varifrån man behagar. Vill jag sitta på ett café eller en söderhavsö så funkar det liksom. Men det är verkligen få förunnat att kunna leva på sitt skrivande, de allra flesta måste något annat arbete vid sidan av, åtminstone på deltid. Så det är väl det närmaste en självförsörjande författare jag förmodligen kommer att komma.
Lördagen tog jag en liten paus från skrivandet och passade på att städa lite här hemma. Det behövdes verkligen, det har inte städats på ett tag, mycket på grund av tidsbrist. Egentligen hade jag behövt skura också, men kände inte riktigt att energin räckte till det. Så det blev dammtorkning på alla ytor och sedan en vända med dammsugaren över golven. Nu när vårsolen börjar titta fram, har vi också gjort ”upptäckten” att det snart är dags för att putsa fönstren. En till två gånger per år brukar vi ta in en städfirma som får ta sig an fönstren. Inte för att vi har varken särskilt många eller särskilt stora fönster i tvåa, utan mest av lathet och att det oftast inte är blir särskilt dyrt med RUT-avdrag. Oftast går det på bara några hundralappar, vilket det verkligen är värt.

Så här i Coronatider får man i alla fall vara glad så länge man håller sig frisk. Jag försöker följa restriktioner och rekommendationer så gott det går och det har säkert gjort sitt till. Sedan brukar jag ytterst sällan få ens de säsongsinfluenser som brukar komma varje år. Så jag är väl inte jätteorolig för Corona för egen del direkt. Men den tycks vara så nyckfull och vissa fullt friska människor tycks ändå kunna bli långtidssjuka och somliga hamnar på intensiven trots att man inte har några underliggande sjukdomar. Så jag är faktiskt lite extra försiktig just nu. Jag har ingen som helst lust att hamna i sitsen att bli långtidssjuk eller hamna på sjukhus.
Men man känner verkligen efter lite extra i dessa tider. Man känner efter om man inte har lite feber, ont i halsen är trots allt är lite hostig. I normala fall gör jag som det flesta andra när jag är lite småförkyld; jag pular i mig ett par Alvedon och går och jobbar som vanligt. Men det funkar ju inte riktigt för tillfället, utan nu ska man ju stanna hemma vid minsta symtom.
Det är lite svårt att ta in att vi redan levt ett år med pandemin. I dagarna är det precis ett år sedan det första dödsfallet i Corona och då trodde nog många med mig att detta är över inom några månader. Men så fel vi hade. Nu pratar man om en tredje våg och dödstalen och smittspridningen ökar igen.
Sen går det inte att låta bli att förvånas över att det faktiskt finns folk som förnekar vad som pågår i samhället just nu. Igår samlade det ju till demonstration på Medborgarplatsen mot Coronarestriktionerna och det var stundtals ganska oroligt i de centrala delarna av Stockholm. Lite fascinerande är att jag fått flertal kommentarer på gårdagens inlägg från människor som sympatiserar med konspirationsteoretikerna i demonstration. Inte minst på Linkedin har diskussionen gått rätt vilt till. Men oftast är det personer som inte ens vågar visa sitt ansikte som kommer med de mest konspiratoriska kommentarerna.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

1 kommentar

Kommentera

%d bloggare gillar detta: