Vecka 37 är tillända för den här gången

Veckorna svischar förbi i en rasande fart och man fattar knappt att en andra vecka på nya jobbet är tillända. Bara synd att helgerna går precis lika fort och är över på ett litet ögonblick. Jag kan liksom inte fatta att det redan är söndag – igen. Det känns som att det var söndag alldeles nyss liksom. Och denna gång har det varit en händelserik vecka som passerat. Jag har hunnit bli ett år äldre till exempel, vilket ju känns lite märkligt på något vis. Man har ju kommit upp i den åldern att det inte längre känns lika roligt att fylla år, då det istället känns lite motigt när födelsedagarna kommer. Numera räknar man inte upp till något, det känns snarare som nedräkning när det kommer till ålder. Nedräkning tills livet börjar komma mot ett slut – hur hemskt det än må låta. Jag har fyra år kvar till 50 och även om man inte är i livets slutskede, så känns det som att man är på den sidan om mittsträcket i alla fall. Trist och tragiskt resonemang egentligen, eller hur?!
Annars har veckan mestadels gått åt till att jobba – eller plugga om du så vill. Nu känns det som att vissa saker börjar falla på plats på nya jobbet och jag tror att detta ska gå att greppa med tiden. Jag har fortfarande en hel del kvar att lära, så jag tänker inte vara kaxig och påstå att jag är fullärd. Men det går i alla fall åt rätt håll. Sen finns det nog inget jobb där man blir fullärd, men man bör i alla fall kunna tillräckligt mycket för att kunna göra ett bra jobb. Och det är det jag satsar på i mitt stilla sinne, att kunna tillräckligt mycket för att kunna göra mitt jobb.

Så i fredags gjorde jag något jag funderat på väldigt länge, närmare 30 år för att vara lite mer exakt. Jag gick och steriliserade mig, för här är det nu bestämt att det inte ska bli några barn. Inga barn alls, överhuvudtaget är det meningen. Så nu är det gjort och folk får tycka att jag är hur konstig som helst, det är upp till var och en! Men har jag aldrig längtat efter barn och aldrig velat ha några, ja då är sterilisering en bra metod för att det inte ska bli några helt enkelt.
Och det hela var förvånansvärt smärtfritt, det måste jag ändå säga! Jag hade tid halv elva i fredags, var där några minuter innan och någon dryg timme senare kunde jag åka därifrån. Lite omplåstrad var jag, men hade inte alls ont. Enligt läkarna är det inte ovanligt att känna lite obehag och smärta efter ingreppet, men inte värre än att några Alvedon skulle hjälpa. Jag rekommenderades vila ett par dagar, men efter det kunde jag återgå till att leva normalt igen. Så jag gjorde som jag blev tillsagd och vilade ett par dagar, men några Alvedon behövde jag inte ta. Jag har inte ens känt av något efter operationen överhuvudtaget, utan kunnat leva på precis som vanligt under helgen – vilket är förvånande men väldigt skönt! Jag har varken känt smärta eller obehag trots att man gjort ett ingrepp på ett av kroppens känsligare ställen.

Helgen har passerat i en hejdundrande fart, vi har haft syskonbarnen på besök över lördagsnatten och det har varit en minst sagt intensiv helg. Trots att jag inte vill ha några barn, sitter jag mer än gärna barnvakt åt mina syskonbarn och gör det så ofta som tillfälle ges. De är ett och åtta, så det är verkligen full fart med barnen omkring sig – det är inte en lugn stund. Men vi har haft roligt och hunnit med en vända till parken, ätit lördagsgodis och tittat en massa på film. Nu är vi helt slutkörda och har tagit ”ledigt” resten av söndagen, vi orkar inte göra så hemskt mycket direkt.
Jag har spenderat eftermiddagen med lite olika måsten som behöver göras när man nyss bytt jobb eller studerar vid sidan av sin anställning. Nu har jag lämnat in ansökan om att byta a-kassa och ska med tiden även byta fackförbund. Men rådet var att först byta a-kassa innan man byter fackförbund, så jag ska låta bytet av a-kassa gå igenom först innan jag gör några andra ändringar.
Sedan har jag suttit lite med den ryska idé- och kulturhistorien som jag ju pluggar – och det är trots allt inte ett helt lätt ämne, det ska erkännas. Men det är trots allt ganska intressant och kanske kan man få lite inblick i vad detta märkliga land trots allt har för idéer när det kommer till väldigt mycket. Det är med viss nyfikenhet som jag sökt till denna kurs, mycket för att man fascineras över hur de trots allt resonerar. Kanske kan man få en förklaring på något vis genom denna kurs, vem vet?

Idag känns det på fullt allvar att hösten verkligen är här. Jag har gått i kortärmat och kortbyxor hittills, men idag kände jag att det trots allt är dags att byta till långbyxor för den här säsongen. Det har varit skönt i solen, men trots allt lite för kallt till och med för mig – åtminstone i kortbyxor. Så nu åker långbyxorna och de långärmade skjortorna fram och kortbyxorna får ta en paus fram till vårkanten någonstans. Jag ska kosta på mig att köpa några nya långbyxor när lönen kommer om en vecka, jag brukar oftast göra det varje säsong för att ha lite snyggt att sätta på mig. Oftast är det några par byxor som man kan slänga när hösten kommer – av lite olika anledningar. Antingen har man vuxit ur dem på bredden (eller om byxorna krympt, jag vet inte) eller så är de lite för slitna för att man ska vilja använda dem.
Så jag ska ha en liten genomgång av garderoben och se vad som kan gallras bort och vad som kan vara kvar. En del plagg kan man säkerligen skänka till någon insamling, men det brukar jag inte göra om plaggen är alltför slitna. Då åker de istället direkt i soporna. Men jag har blivit mer mån om att återvinna sådant som jag själv inte behöver på senare tid. Oavsett om det gäller kläder, heminredning eller något annat. ibland byter man ju inte ut saker för att det egentligen är något fel på det, som till exempel kläder som inte längre passar. Så då är det ju perfekt om det är något som kan komma till nytta någon annanstans!