Vem som helst får inte vara min vän på Facebook

Det är trots allt ganska sällan jag plockar bort vänner på Facebook, men det händer faktiskt någon gång här och där. Trots allt är jag ganska petig när det kommer till att man ska bete sig korrekt för att få vara min vän – oavsett om det är på Facebook eller i verkliga livet. Någonstans är det trots allt så att det är lätt att sitta och vara oförskämd när du sitter gömd bakom en skärm och ett tangentbord, eller hur?! Och jag har ibland kanske lite frikostigt lagt till personer som vänner på Facebook, om sedan visat sig vara med eller mindre drägg, otrevliga, rasistiska eller på annat sätt inte kunnat föra sig ordentligt – inte ens på internet. Och då har det – oftast – varit personer som jag trott mer om än så. Vissa har jag vetat varit väldigt frispråkiga, men inte upplevt som rent otrevliga – men lik förbaskat har de inte kunnat bete sig i en diskussion på internet, eller ens kunnat hålla sig till att lämna någorlunda hyfsade och väluppfostrade kommentarer på inlägg. Då syftar jag inte på att man kanske inte alltid håller med varandra, att man förmodligen inte alltid har samma åsikt i en sakfråga. För det kan man trots allt ha, men även då gäller det förstås att kunna hålla en vettig ton i den diskussion som eventuellt uppstår. Bara för att du inte håller med mig i vad jag skriver i ett inlägg, behöver du inte vara otrevlig – du får gärna argumentera, men håll god ton och visa respekt! Det är liksom sunt förnuft som gäller när det kommer till socialt samspel, oavsett om det man har en diskussion på internet eller i verkliga livet. Men jag har genom de år som gått sedan sociala medier blev vanligt att det finns personer som inte klarar av att hålla en vettig ton. Och då får du heller inte vara min vän på Facebook – och inte heller i verkliga livet. Är du otrevlig, oförskämd, rasistisk eller på annat sått inte kan bete dig, då plockar jag sonika bort dig som vän – och i värsta fall blockerar jag dig om du verkligen inte kan bete dig.
För några år sedan lade jag till en kille som jag umgicks litegrann med i övre tonåren som vän på Facebook. Vi hade inte haft någon kontakt på många år och jag hade ingen aning om hur han var som person nu som vuxen. Men det tog inte lång tid, så insåg jag att han börjat lägga upp riktigt rasistiska inlägg på sin tidslinje. Han generaliserade över invandrare i bemärkelsen att om inte alla, men i alla fall de allra flesta som kommer hit är terrorister. Enligt den här killen talade man om för honom vad han fick eller inte fick rösta på genom att blocka honom för hans åsikter skull – skrev han i ett annat inlägg. Grejen är ju förstås att du självklart får rösta precis på vad du vill, men sprider du en massa rasism och/eller annan ondska på Facebook, vill jag förmodligen inte vara din vän överhuvudtaget. Det är två vitt skilda ting. Jag har vänner på Facebook som exempelvis är aktiva inom Sverigedemokraterna, men de respekterar mig för att jag inte håller med dem i deras åsikter – och då vår de vara kvar som min vän. Kan du däremot inte respektera att folk är olika, att vi har olika åsikter i många frågor – då får du söka dig andra vänner än hos mig.

Häromdagen lade jag upp ovan bild på Facebook – och fick efter någon dag en kommentar från en nu före detta vän som löd så här: Kanske du slår rekord i sämsta AI-inslaget. Kan du inte bättre så låt bli. Jag surnade till lite, men höll mig ifrån att skriva något tillbaka till vederbörande. Senare samma dag, kommenterade samma person det här inlägget om att jag numera bojkottar Foodora efter att ha blivit illa bemött och som jag länkat till på Facebook. Den här gången menade personen ifråga att jag antingen var handikappad eller lat som använde en sådan tjänst. Vissa gånger kan det visserligen vara av ren lathet som jag använt Foodoras tjänster, det kan jag erkänna – men det har långt ifrån alltid varit så. Och handikappad? Nej, det är jag definitivt inte. Grejen är att samma person tidigare kommit med mycket konstiga kommentarer på inlägg jag lagt upp, men aldrig varit direkt oförskämd. Efter dessa två kommentarer ilsknade jag dock till litegrann, kände att nu fick det minsann vara nog. Man behöver inte tycka om, hålla med om eller på något som helst vis sympatisera med det jag lägger ut på Facebook, bloggen eller andra sociala medier. Men jag tycker ändå man kan hålla en viss ton, liksom vara försiktig med det saker som ironi och liknande – eftersom det lätt kan misstolkas i skriven text. Återigen, du behöver inte hålla med mig – men håll en god ton om du bestämmer dig för att kommentera ett inlägg. Svårare än så är det faktiskt inte. Och eftersom samma person tidigare kommit med konstiga kommentarer tidigare, bestämde jag mig för att han helt enkelt inte fick vara kvar som min vän på Facebook, utan han plockades sonika bort. För när jag loggar in på Facebook, vill jag inte mötas av en massa oförskämdheter, rasism eller andra dumheter. Du får gärna komma med sakliga motargument, men håll dig ifrån att bete dig illa!
Bilden ovan kanske inte är den bästa rent kvalitetsmässigt, men jag tycker den är lite rolig och det var därför jag lade ut den. Sen får man tycka precis vad man vill om den – men har du inget vettigt att komma med, så står det dig fritt att scrolla vidare utan att komma med oförskämdheter. Detsamma gäller förstås när det kommer till vad jag skrivit på bloggen eller lägger ut i andra sociala medier – scrolla förbi om du inte har något vettigt att komma med. Men alla klarar inte av detta, utan måste helt enkelt spy galla omkring sig när det inte håller med om något. Och jag har svårt med att förlika mig med den inställningen till sociala medier. Frågar ni mig, så borde samma sociala regler gälla på internet som i vanliga sociala sammanhang i verkliga livet. För jag tror nämligen inte att den aktuella personen skulle säga samma sak till mig om vi stod ansikte mot ansikte – det går däremot väldigt bra när man sitter skyddad bakom en skärm och ett tangentbord.

Det roliga är att somliga förmodligen tycker att deras yttrandefrihet kränks genom att jag gör så här. Något jag naturligtvis inte håller med om så är fallet. Yttrandefrihet innebär nämligen inte att du kan kräva att andra sprider din åsikt åt dig. Den kanske vanligaste missuppfattningen när det kommer till yttrandefrihet. är att man blir utsatt för censur om någon väljer att inte ge dig en plattform att uttrycka dina åsikter. Det kan vara tidningen som inte publicerar debattartikeln du skrivit eller det där Facebookinlägget/-kommentaren som tas bort av den person som äger sidan. Detta är alltså inte censur! Censur är per definition förhandsgranskning från statens sida och/eller när en specifik åsikt uttryckligen är förbjuden. Om du vill ägna ditt liv åt att tycka att muslimerna ska kastas ut eller att feminismen gått för långt, så kommer du inte att kastas i fängelse för det – men du får sprida de åsikterna själv. Du kan aldrig kräva att andra ska göra det åt dig genom till exempel kommentarer på en blogg eller Facebooksida eller insändare i en specifik tidning. Vill du sprida en viss åsikt, då får du sprida den genom dina egna kanaler – vilket idag är ganska enkelt med tanke på vilka möjligheter internet ger. Skapa en egen blogg, hemsida eller Facebooksida – så kan du sprida dina åsikter själv, men kräv inte att någon annan ska sprida åsikterna åt dig, gör inte det! Så nej, jag kränker inte någons yttrandefrihet genom att ta bort vederbörande som vän eller blockera vederbörande. Jag talar heller inte om vad man får rösta på eller ej – det står dig fritt att rösta på vad du vill oavsett om du är min vän eller ej. Vad de två sakerna överhuvudtaget har med varandra att göra förstår jag faktiskt inte, hur kan du göra kopplingen att jag förbjuder dig att rösta på ett visst parti genom att ta bort dig som vän? Det enda jag säger är att vi inte håller med varandra och att jag inte vill ha en vän där vi inte har samma grundläggande värderingar. Då är det bättre för oss båda att söka vänner som har ungefär samma åsikter som oss själva – för vårat respektive välbefinnandes skull helt enkelt. Men du blir inte censurerad för att en kommentar plockas bort eller du inte får vara vän med den du vill.
Ibland har diskussionerna till ett inlägg jag lagt ut gått lite för långt och jag har ibland fått gå in och sätta stopp för somliga som inte kan bete sig. Antingen genom att stänga av kommentarsfunktionen helt eller sonika blockera den/dem som inte kan bete sig. Det är ovanligt att diskussionerna urartar kring mina inlägg, men någon gång ibland händer det – och då får jag som författare till inlägget gå in. För på mina kanaler accepterar jag helt enkelt inte att folk är elaka mot varandra. Det kanske funkar hos andra, men inte om man vill diskutera något som jag har lagt ut. Då är det god ton som gäller, annars kan du bli bortplockad eller blockad, svårare än så är det inte. Sen får du tycka vad du vill om det, men det är de ”regler” som gäller om man vill diskutera vad jag skriver om och lägger ut. Det enda du ska vara medveten om i det sammanhanget är att det inte är censur du utsätts för. Däremot känner du dig kanske kränkt, men det är inget jag känner är mitt fel – du har bara dig själv att skylla om du inte kan bete dig i en diskussion eller ser ett inlägg du inte gillar eller sympatiserar med. Jag håller inte på att diskutera eller bråka med folk för att jag blir bortplockad som vän eller rentav blockerad. Det kanske inte nödvändigtvis är en rolig känsla att bli bortplockad, men man får sonika acceptera situationen. Så summan av kardemumman är att vem som helst helt enkelt inte får vara min vän på Facebook – vill du vara det så måste du bete dig. Annars får det helt enkelt vara, punkt slut.