Så är julförberedelserna officiellt inledda. Jag har nämligen beställt julkort – både för min egen privata räkning och för firmans räkning. Det är en ganska stor utgift varje år, eftersom jag skickar närmare 300 julkort genom firman och runt 40-50 julkort privat. För sedan väljer jag inte att beställa färdiga julkort, utan ordnar egendesignade kort från ett tryckeri – så därmed blir det aningen dyrare än att köpa färdiga kort. Inte minst till företaget anser jag det vara viktigt hur korten ser ut och att rätt information finns med på korten, det är ju trots allt lite reklam för firman också när man skickar julkort. Så jag vill ha med info om hemsida, blogg och så vidare för att nå ut så mycket som möjligt.
Sen passade jag på att beställa nu, eftersom tryckeriet hade extrapriser på just julkort just nu (som av en ren tillfällighet liksom 😜). Så måste man ju ha vissa ”tillbehör”, som kuvert – och företagsjulkorten skickar jag med en del reklamprylar, som ju också kostar en del. Nu var julkorten den största posten på fakturan, rabatten till trots, de andra prylarna var inte särskilt många hundralappar styck. Men totalt blev det en ganska hög faktura trots allt. Sen tillkommer förstås frimärken på det, vilket inte heller är särskilt billigt numera.
Men det känns lite mysigt att vara igång med julförberedelserna och om ungefär tre veckor är de dags att ta fram adventssakerna. Det lyser ändå upp lite i allt det mörka och förhöjer mysfaktorn en hel del. Jag minns när man var liten och plockade fram adventssakerna, vad mysigt man tyckte att det var – och vad vemodigt det var när allt skulle bort i januari igen. Första advent kändes det dock fortfarande som en evighet till julafton och att tomten skulle komma.
Som ni märker, är jag lite av en julfanatiker och slår gärna på stora trumman när det kommer till denna högtid. Det ska adventspyntas på rätt dag, granen (INTE i plast, utan en äkta!) ska in några dagar innan jul – och sedan all traditionell julmat förstås. Den enda mat jag i alla år valt bort att ha på julbordet är lutfisk, för det äter jag inte. Men annars ska det vara dopp i grytan, skinka, sill, Janssons och alla andra traditionella rätter. Och julaftnarna har alltid sett likadana ut i vår familj. Vi börjar med glögg när alla samlats, sedan dopp i grytan till lunch och så Kalle med med fika klockan tre. Därefter är det julklappsutdelning och så förstås Karl-Bertil innan det blir julbord på kvällen. Julaftonen avslutas sedan – oftast – med frågespel till långt in på nattkvisten.
Det är trots allt en av få dagar på året som man alltid vet hur den kommer att se ut. Sedan varierar sällskapet lite från år till år, så är det ju. De flesta av oss har respektive med familjer som vi också vill fira med, så vissa år blir sällskapet lite mindre än andra år. I år är ett sådant år som blir tämligen avskalat och vi blir inte särskilt många på julafton. Vi kommer fira här i Bagarmossen i alla fall och blir ett väldigt litet sällskap, men tror att det kommer bli mysigt i alla fall. Huvudsaken är trots allt att ingen i familjen behöver sitta ensam, utan att alla har någon att fira med. Det är verkligen en sådan dag som ingen ska behöva sitta ensam såvida det inte är självvalt.
Nu som vuxen, kan man ju även njuta av mellandagarna och tycka att de är mysiga – i alla fall om man har förmånen att få vara ledig. Det är inte alla år man är ledig under mellandagarna, men ibland faller sig trots allt schemat så. Och så har man ju nyår därefter, som icke är att förglömma. Jag har jobbat en hel del nyårsaftnar genom åren, oftast i utbyte emot att få julen ledig. Men ibland lyckas man även som skiftarbetare att få båda helgerna lediga, även om det hör till undantagen. I år verkar det dock som att jag kan ha turen att få båda helgerna lediga eftersom jag inte är klar med min praktik förrän i januari. Så jag håller tummarna för att det blir så. Jag har ju nämligen planerat in en överraskning till sambon till nyår, en grej som förutsätter att vi båda är lediga. Hon är ledig, men jag vet inte än hur det kommer att se ut för min del. Så jag får tänka om vad gäller julklapp till henne om jag nu inte skulle bli ledig som jag tänkt. Men dt får bli ett senare bekymmer… 😊
Varje år tänker jag att jag ska passa på att njuta under advent, att jag ska passa på att njuta innan allt är över. För när väl helgerna kommer, så går det så otroligt fort. Det är enorma förberedelser inför dessa få dagar i slutet av december. Så även december brukar ha en tendens att svischa förbi i en hejdundrande fart tyvärr. Så hur mycket jag än bestämmer mig för att passa på att njuta, så brukar tiden gå alldeles, alldeles för fort – och vips är allt över och man får vänta ytterligare ett år till nästa jul.
Å andra sidan börjar det sakta vända efter jul och nyår och vi börjar så smått gå mot ljusare tider. Man märker kanske inte så mycket under januari, men i februari brukar man märka att det sakta blir ljusare. Så då har man nya saker att se fram emot, med en stundande vår – även om det känns oerhört avlägset så här i början av november.
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.