Där spriten går in, går vettet ut

Jag och en exflickvän hade en hel del diskussioner kring hur man skulle förhålla sig till alkohol när barn är närvarande i sällskapet. Hon växte upp med en alkoholiserad far, medan jag växt upp med föräldrar som var mer måttliga när det kommer till alkoholen, så vi hade minst sagt lite olika ingångsvärden i en sådan diskussion. Medan hon hade en hel del negativa erfarenheter av vuxna och alkohol, var mina egna erfarenheter enbart positiva. Så vi hade helt enkelt lite olika åsikter i frågan, något annat vore lögn att säga.
Min exflickvän var av en bestämd uppfattning att man skulle avstå alkohol när barn är i närheten medan jag har en lite mer liberal inställning till det hela. Och jag tror inte att finns särskilt många rätt eller fel i sammanhanget, utan man får nog avgöra själv hur man ska göra. Jag vet att det finns föräldrar som inte dricker alls när barnen är med, medan det finns andra som är liberalare inställda till kombon av alkohol i sällskap av barn.

Jag är som sagt uppvuxen med föräldrar som drack alkohol även när vi barn var med – och min upplevelse var att man alltid kände sig trygg. Det var inga röjarskivor, utan de drack aldrig mer än att de kunde ta hand om oss på ett tillfredsställande sätt. Jag minns väldigt väl när man hörde klirret från systemkassarna när mamma och pappa varit på Systembolaget inför att vi skulle ha främmande och/eller fest. Det var bara positiva känslor, jag visst att det väntades något speciellt, att folk skulle vara glada, att vi barn fick godis och läsk och fick vara uppe senare än vanligt. Så det vara aldrig några obehagskänslor inblandade när alkohol kom in i bilden – så som jag kan tänka mig att det är för barn till alkoholister.
Jag tycker absolut att man kan dricka alkohol när barnen är med, men att man kanske kan spara de blötaste röjarskivorna till de tillfällen då man har barnvakt. Det gör ingenting att man lär barn att det går att ha ett sunt förhållande till alkohol, att det går att ha trevligt med måttliga mängder alkohol. Ser barnen att man kan dricka måttligt och att det kan vara trevligt skadar knappast någon. Däremot kan barn ta skada av att vara med vid de värsta röjarskivorna, inte minst om det blir stök och bråk, om de vuxna inte kan ta hand om barnen. Så självklart ska man ta det lugnt med drickandet om barn är med, så enkelt är det ju. Man ska låta barnen ha de där positiva upplevelserna av fester som jag växte upp med.

Man säger ju att barn gör inte som du säger, barn gör som du gör. Och jag tror att det är svårt att få barn att vara måttliga med alkoholen om de inte ser de vuxna vara det. Jag minns så väl när jag kom upp i tonåren och lite försiktigt började gå på olika klassfester och liknande under gymnasiet. För första gången såg jag folk som blev redlöst berusade, som spydde kaskader på grund av sitt alkoholintag och inte kunde ta hand om sig själva. Det var en riktig chock, jag visst helt enkelt inte att man kunde bli så av alkohol eftersom jag aldrig hade sett det hemma på de fester mina föräldrar hade. Jag hade ju bara sett “den andra sidan” av alkoholintag, där folk blev glada och hade det trevligt efter några få glas. Att folk däckade, inte kunde ta hand om sig själva, började slåss, inte kunde gå och så vidare efter mycket att dricka – det var verkligen en totalt nyhet för mig.
Själv körde jag stenhårt på att hålla mig ifrån alkohol tills jag fyllt 18 år. Jag gick nyktert på fester och hängde med mina klasskompisar, men hade det trevligt ändå. Det var till och med så att mina föräldrar försökte uppmuntra mig att ta något ibland (då var jag i 16-17-årsåldern), de försökte till och med bjuda mig på alkohol ibland hemma, men jag avböjde alltid. På något vis hade jag inställningen att jag inte ville börja dricka något innan jag var gammal nog att själv få bestämma om, när och hur mycket jag skulle dricka.

Jag tänker att det kan slå på lite olika sätt för barn som växer upp med föräldrar som inte dricker. Antingen tar barnen efter föräldrarnas dryckesvanor och avstår helt från alkohol – eller så kommer en rejäl tonårsrevolt och ungen kommer att festa loss rejält under tonårstiden. Detsamma gäller förmodligen vid det omvända; barn som växer upp med alkoholiserade föräldrar kommer antingen ta efter föräldrarnas alkoholvanor, eller just på grund av sina upplevelser under uppväxten helt avstå från alkohol.
Självklart finns mellantingen också, givetvis blir många normalkonsumenter av alkohol oavsett sina föräldrars alkoholvanor också. Min poäng är dock att oavsett vilka alkoholvanor du har som förälder, kan dina barn välja båda ytterligheterna. Och jag tycker absolut man kan dricka alkohol med sina barn närvarande, men man kan undvika de värsta fylleslagen.