Det är bra att fira framgångar men det är ännu viktigare att lära sig av misslyckanden

Jag måste helt enkelt lära mig att ta tag i min redovisning i tid och inte spara allt till sista stund. Nu har jag suttit två dagar och plockat med kvitton och redovisat moms för det senaste kvartalet – och det är väl bara tur att jag varit ledig så att jag haft tiden att fixa med allt. Egentligen borde jag ju lägga in kvitton löpande så slipper jag stressa med det när allt ska vara inne varje kvartal. Och då har jag ändå bara en liten enmansfirma utan särskilt stora utgifter, så det är inte samma mängd kvitton som jag kan tänka mig att många andra företagare har. Sen gör jag ju inte allt själv heller, utan har en redovisningsbyrå som sköter det tyngsta arbetet med momsredovisning, deklaration och allt annat som behöver göras när man har en firma. Men detta till trots – liten firma och merparten av arbetet utlagt på entreprenad – är det en hel del som ska hinnas med. Nu får jag helt enkelt hitta ett system att ta tag i kvittona allteftersom jag får in dem, så slipper jag all stress. Gör jag det till exempel en gång i veckan, så blir det väldigt lite jobb varje gång och jag behöver kanske inte sitta många minuter åt gången med min redovisning.
Sen har jag visserligen många småutgifter på firman, utgifter på några tior här och några tior där. Så det blir till antalet en hel del kvitton, även om summorna inte är särskilt höga. Så jag kan förstå att det är en hel del arbete för dem som har större företag än vad jag har – eller bara fler uppdrag än jag har. Mitt företag är en bisyssla till min ordinarie heltidsanställning, så det är inte fullt lika mycket administration som om jag hade levt på firman.

Nu har jag i alla fall ett så luftigt schema, att jag har gott om tid att ägna mig åt firman. Det känns skönt att ha ett jobb som tillåter att man har denna bisyssla, inte bara rent formellt utan att även schemat tillåter att jag ägnar mig åt annat emellanåt. Även om det inte ger några stora summor pengar, så är det en rolig hobby att ägna sig åt. Och det är inte alla hobbys som ger pengar, oavsett summor så man får ju vara nöjd att detta går att kombinera.
Jag har som policy att jag ska minst gå plus/minus noll när jag åtar mig uppdrag på firman, uppdrag som ju oftast är statistuppdrag. Ibland tar dåligt betalda uppdrag bara för att jag tycker det är roligt. Andra gånger hyr jag bil eller tar taxi till uppdragen, även om de inte är särskilt väl betalda utan mer för att det är bekvämt. Men däremot ser jag alltid till att inkomsterna överstiger utgifterna för uppdraget. Hur roligt det än är med filminspelningar, så tänker jag inte betala för att vara med. Trots allt har jag andra utgifter som ska täckas i och med firman – som försäkringar, bokföring och liknande. Så lite pengar måste bli över från inspelningarna för att täcka dessa utgifter – och helst ska jag ju gå med lite vinst också. Det händer ibland att jag tar ut en smärre lön från företaget, men inte regelbundet varje månad. Jag försöker att klara mig på vanliga lön, sedan tar jag från företaget till lite extra saker, när jag vill unna mig något utöver det vanliga.

Någonstans känner jag ändå att det är skönt att inte leva enkom på firman, utan att ha ett fast jobb med skaplig lön att falla tillbaka på. Visst skulle jag kunna tänka mig att gå ner i tid för att ha mer möjlighet att ägna mig åt firman, men det skulle inte vara ekonomiskt försvarbart. För något år skulle jag kunna göra det för att det vore kul, men i långa loppet skulle det inte funka. Och jag skulle ha magsår rätt snabbt om jag skulle försöka leva på min firma. Den ger inte de inkomsterna att jag ens skulle komma i närheten av att kunna klara mig på inkomsterna. Då måste jag hitta något att komplettera statistuppdragen med och det är givetvis fullt möjligt att göra, jag vet bara inte vad det skulle vara.
Nu har jag ett jobb jag trivs med – och med okej lön, bra schema och bra förmåner. Jag vet inte om jag skulle vilja ge upp det hur som helst för otryggheten i att vara egenföretagare. Då skulle jag hitta något som jag verkligen brinner för, så att man känner att det är värt att offra tryggheten med en fast, statlig anställning. Men i nuläget är jag rätt nöjd med att ha firman som bisyssla och hålla på med detta vid sidan av min ordinarie anställning.
Jag har ibland fått frågan om jag inte skulle vilja leva på tillvaron som statist – och svaret är rätt enkelt. Om det vore möjligt, skulle jag gärna göra det – men det finns i de pengarna i att vara statist. Det är ytterst få som kan leva på att vara statist – det är till och med svårt för etablerade skådespelare att leva enbart på att filma. Så jag håller mig till att ha detta som bisyssla och ingenting annat. 😊