Jag är knappast ensam om att formligen avsky otyget med telefonförsäljning och har ytterst svårt för när dessa parasiter ringer upp mig och vill sälja något som jag egentligen inte behöver eller har frågat efter. Och jo, jag håller mig faktiskt till att kalla telefonförsäljare för parasiter – ett bättre ord kan jag helt enkelt inte komma på. För min del har det inte gått så långt att jag inte svarar när det ringer från okända nummer, det skulle inte funka för mig som egenföretagare – då ofta potentiella kunder ringer från just okända nummer. Sedan kan det vara en lång rad andra viktiga samtal som kommer från okända eller hemliga nummer, som läkaren, banken, polisen – eller vad det nu kan vara. Så jag svarar oavsett om det är ett okänt nummer eller ej som ringer. Är det sedan en telefonförsäljare, försöker jag så fort som möjligt att avsluta samtalet utan att köpa eller beställa något. Det känns som ett extremt slöseri med min tid när dessa telefonförsäljare ringer, jag har inte bett om att bli uppringd och skulle jag vara intresserad av de varor eller tjänster som man säljer – då lovar jag att jag uppsöker företaget själv och beställer det jag vill ha. För behöver jag något, då vill jag själv kunna leta reda på det företag som erbjuder bäst priser och villkor, jag vill själv ta reda på var det är förmånligast att köpa eller beställa det jag vill ha. Jag går fasen inte och väntar på att en telefonförsäljare ska ringa upp mig för att sälja exakt det jag vill ha till exakt det pris jag är beredd att betala. Så jag har aldrig förstått vitsen med telefonförsäljare, eftersom de i princip aldrig säljer något jag känner att jag är i behov av. Hur kan man överhuvudtaget känna en yrkesstolthet när man jobbar som telefonförsäljare? Kan man ens tycka att det är roligt att gå till jobbet med ett sådant yrke?
Nu har i alla fall regeringen tillsatt en utredning vad gäller ett totalförbud av telefonförsäljning, ett förbud som inte kan vara annat än välkommet. Visserligen känns det som att regeringen kommer med en hel del valfläsk på sistone – först halverar man priset på kollektivtrafiken och nu vill man förbjuda telefonförsäljare. Det kommer inte få mig att rösta på något av Tidöpartierna, men jag tycker det är bra att man tar tag i vissa saker som regeringen – oavsett färg – borde ha tagit tag i för länge sedan. Kanske får det även sossarna att få tummen ur och ta tag i just detta om de – förhoppningsvis – vinner valet till hösten. Priset på kollektivtrafiken har man ju lovat att permanenta om man får makten – och kanske går man vidare även med ett förbud mot telefonförsäljning om man vinner valet. När utredningen förväntas vara klar vet jag inte, men förmodligen hinner det bli ett val innan den är klar. Och då hoppas jag innerligt att sossarna har samma inställning till telefonförsäljning som jag och Tidöpartierna. Det är ett otyg som absolut ska förbjudas och något som regeringen ska ta tag i för att styra upp det hela.

Sedan hoppas jag att telefonförsäljarbranschen inte hittar i kryphål i lagstiftningen och därigenom kan fortsätta med sin ofta oärliga och ganska så smutsiga verksamhet. För ofta hittar ju en bransch som telefonförsäljarnas kryphål i lagstiftningen och därmed kan de ändå fortsätta med sin smutsiga verksamhet. Så jag hoppas att det inte räcker med att man till exempel flyttar sin verksamhet utomlands utan att lagstiftarna lyckas täppa till eventuella hål i en sådan lag och att det blir ett förbud som är effektivt. Det kanske inte är extremt ofta jag jag själv blir uppringd av telefonförsäljare – men det är tillräckligt ofta för att jag ska uppleva det som ett problem. Jag har lagt in mitt nummer i NIX-registret, men det räcker uppenbarligen inte eftersom jag fortfarande får samtal från försäljare. Och det är inte bara företag där jag redan är kund, utan det är också företag som jag aldrig varit kund hos som får för sig att ringa. Jag orkar inte processa mot dessa företag och anmäla dem, så som man egentligen borde göra. Det skulle helt enkelt bli för många ärenden, det skulle bli för mycket för att driva dessa processer – då ber jag hellre de aktuella försäljarna att dra åt helvete och hoppas de faktiskt inte ringer igen. Det händer visserligen att de ringer igen, trots att jag kunnat vara riktigt otrevlig första gången de ringt och med all tänkbar tydlighet gjort klart att jag inte är intresserad av vad de vill sälja. Tele2 är praktexemplet när det gäller att ringa tillbaka till att jag uttryckligen bett dem att inte göra det. Det är nämligen så att Tele2 äger fibernätet här i Bagarmossen och vill att vi byter leverantör och anlitar dem istället. Något jag själv inte vill – och framförallt blir jag fientligt inställd när man gång efter annan ringer och vill att jag ska byta bredbandsoperatör. Jag har gjort klart för dem att jag själv kontaktar dem om jag vill anlita dem som leverantör, men jag kommer inte beställa något så länge de trakasserar mig per telefon. Av princip köper jag ingenting av telefonförsäljare och det gäller alla former av tjänster och varor. Jag beställer inte ens nytt bredband, hur bra erbjudande man än ger mig.
Sen kan man bråka hur mycket som helst om att det skulle göra folk arbetslösa, att många företag helt enkelt skulle få lägga ner sin verksamhet med ett sådant här förbud. Och så är det garanterat, många företag lever helt eller till stor del på att bedriva just försäljning över telefon. Men så är den krassa verkligheten när nya regler införs, ibland leder det till att somliga blir av med jobbet och att vissa företag får lägga ner sin verksamhet. Och jag kan faktiskt inte känna något medlidande med dem som har ett sådant här jobb när det gäller att bli av med jobbet. Skaffa ett riktigt jobb istället, är min inställning! Skaffa ett jobb där du slipper lura folk och där du inte behöver leva med att sälja varor eller tjänster som inte alltid håller vad ni lovar. Det måste trots allt vara ganska skönt att få en spark i röven för telefonförsäljare och på så vis tvingas de att skaffa ett riktigt jobb. Kan hända att det faktiskt är riktigt bra med dessa regler, att man kan hjälpa de stackars försäljarna att komma tillbaka till verkligheten och komma ut på den reguljära arbetsmarknaden där det finns bra jobb att söka. Som ni säkerligen förstår, skulle jag själv aldrig ens tänka tanken att söka jobb som telefonförsäljare. Inte ens om jag varit långtidsarbetslös, är på väg att bli utförsäkrad och telefonförsäljare var det enda jobb jag kunde söka så skulle jag göra det.

Men jag ska inte ta ut något i förskott, jag ska inte glädjas åt något som i nuläget bara ska utredas och ännu inte är i närheten av att genomföras. Än så länge ska det utredas, än så länge är det bara ett förslag – men jag hoppas verkligen att det genomförs med tiden. Oavsett vad det innebär för arbetsmarknaden och att somliga blir av med jobbet som en följd av detta. För jag undrar hur många telefonförsäljare som verkligen känner en yrkesstolthet och tycker att det är roligt att gå till jobbet? Det skulle vara roligt att se en sådan undersökning om det finns en sådan. Jag själv känner likadant för yrket som titeln till detta inlägg säger – jag skulle verkligen hellre sortera bajskorvar än att ta jobb som telefonförsäljare. Sedan är det garanterat inte alltid ett lätt jobb, det ska man nog vara medveten om. Man får garanterat ta väldigt mycket skit från dem man ringer upp – och det är säkert inte helt lätt att försöka sälja tvivelaktiga varor och tjänster när man till stor del går på provision när det kommer till lönesättning. Men det gör inte att jag känner något medlidande, det gör inte att jag stödköper något bara för att stödja en stackars försäljare som försöker tjäna ihop till brödfödan. Någonstans är det lite så jag tänker när en försäljare ringer, att det faktiskt är en människa i andra änden av tråden, en människa som försöker tjäna ihop till brödfödan. Så jag börjar sällan med att vara otrevlig, utan försöker först i schysst ton att avvärja en potentiell affär. Men om försäljaren sedan inte ger med sig – vilket de oftast inte gör – så är risken överhängande att jag inte är så trevlig längre utan faktiskt snäser av på ett ganska otrevligt sätt.
Nu hoppas jag som sagt att detta blir verklighet i slutändan, oavsett vilka det är som vinner höstens val. När man inte kan komma tillrätta med oärliga telefonförsäljare på annat sätt, då är detta det enda sättet. Vissa hävdar säkert att ju bara är att slänga på luren när försäljare ringer, att man inte ens behöver hålla samtalet – och så kan det givetvis vara. Men det är inte lätt för alla att bara slänga på luren, det är uppenbart. Ofta hör vi ju på nyheterna om äldre som blivit lurade av olika påträngande försäljare, så där är det uppenbart att det inte bara är att slänga på luren. Vissa klarar helt enkelt inte av att bara slänga på luren, utan det krävs lite stöttning från myndigheterna i det här läget. Och där är ett förbud ett lysande förslag om man frågar mig. Så nu hoppas jag på att politikerna gör sitt jobb och faktiskt inför ett förbud.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa