Jämställdhet innebär inte att kvinnor ska bli som män – utan att kön inte ska spela någon roll för vilka möjligheter man har i livet

Jag märker ofta i olika sociala sammanhang att jag förväntas ha koll på vissa saker enbart på grund av att jag är född man. Jag förväntas vara tekniskt kunnig, tycka om fotboll, snus och att hiva öl. Bland vissa andra saker. Snus gillar jag, eftersom jag är snusare sedan många år och jag tar gärna en öl lite då och då. Men jag är inte det minsta tekniskt lagt och kan ytterst lite om motorer, bilar och annat tekniskt. Lite har jag väl snappat upp genom åren, men det är inte särskilt mycket och jag är inte den som ställer mig och meckar med bilen som om jag aldrig gjort annat. Jag är överhuvudtaget inte särskilt praktiskt lagd och är inte det minsta händig. Så jag är nog enligt normen inte särskilt manlig egentligen. Istället kan jag tycka om att stå i köket och laga mat, jag kan tycka om kläder i viss bemärkelse – har en ganska stor garderob – och tycker om smycken och accessoarer. Så jag vet inte, jag kanske är mer kvinnlig än manlig – åtminstone om man ska gå efter de stereotypa rollerna. En riktig man meckar med bilen, grillar, klipper gräsmattan, spottar snus och dricker öl – men det är ytterst få av dessa saker som jag känner mig bekväm med att göra.
Själv kan jag tycka att det blir lite jobbigt att man förväntas kunna vissa saker bara med hänvisning till vad jag har mellan benen. Varför ska jag vara den som meckar med bilen bara för att jag är man, när det garanterat finns många kvinnor som kan det mycket bättre än mig? Det finns garanterat kvinnor som kan mer om fotboll och kan hiva öl bättre än vad jag kan. Sådant har liksom inte med kön att göra om ni frågar mig. Hur kan det komma sig att man förväntas välja vissa yrken eller vara duktig på vissa saker bara på grund av sin könstillhörighet? Måste man bli bilmekaniker bara för att man är man eller sjuksköterska för att man är kvinna? Måste man tycka om att städa, laga mat och tvätta bara för att man är kvinna? Vad händer om det faktiskt blir tvärtom? Kanske min kvinnliga sambo egentligen är mer teknisk än vad jag är, kanske jag är duktigare i köket än vad hon är? Vad gör det oss då till, är man inte ”en riktig man” för att man inte gillar fotboll eller kan något om bilar?

Jag var ett tag tillsammans med en tjej som hade ganska konstiga åsikter kring det där med manligt och kvinnligt (som om jag skulle ha några normala ex överhuvudtaget). När vi flyttade ihop, hade vi många konflikter kring det där med inredning och hur vårat gemensamma hem skulle vara utformat. Vid något tillfälle kläckte hon ur sig att ”Du ska lyssna på mig när det gäller inredning, för vi kvinnor kan det här – ni män förstår inte sådant”. Vilket jag tyckte var en konstig kommentar då hon påstod sig vara feminist och gör jämställdhet. Så jag kontrade med att om vi då skulle köra på de stereotypa könsrollerna, då kunde jag gå ut och mecka med bilen så kunde hon ropa när maten var klar. Då blev hon skitsur. Men jag är bestämd i min uppfattning, jag kan kunna inredning även om jag är man – hur klarar sig annars alla singelmän och homosexuella par? Sedan kan man ha olika smak oavsett kön, så enkelt är det – men det har inget med kön att göra hur man inreder sitt hem, det är min absoluta uppfattning. Det finns dessutom kvinnor som inte alls kan det där med inredning eller är särskilt duktiga i köket.
Att komma med en kommentar som mitt ex här ovan är trots allt ganska så okunnigt. Jag är av den bestämda uppfattningen att intressen, kunskap och talanger inte har med att göra vad man har mellan benen – det är helt andra saker som spelar roll för att man ska vara duktig på något. Jag och mitt ex skulle förmodligen inte inreda våra respektive hem på samma sätt, men det har inte med att göra att vi är av olika kön. Istället har vi olika smak, olika stilar, men ingenting annat. Men hon var mycket noga med att påpeka att vilken dålig smak jag hade och inte minst att det hade med min könstillhörighet att göra. Medan jag själv hävdar att det där med dålig smak kanske inte nödvändigtvis är så vanligt, snarare har vi olika smak och jag kanske inte skulle inreda mitt hem som många andra skulle göra. Min definition på dålig smak är när någon inte kan kombinera stil och färg, när möbler och andra inredningsdetaljer inte hamnar där de inte passar in. I övrigt skulle jag inte säga att någon har dålig smak bara för att denne inte inreder sitt hem på ett sätt som inte jag skulle ha gjort.

Helt osökt kommer vi förstås in på det där med arbetsfördelningen i ett jämställt hem – för hur ska en sådan se ut för att det ska vara jämställt? Frågar ni mig, så är det jämställt när man fördelar arbetsbördan på ett rättvist sätt – det har inte med att göra vem som gör vad. Om min sambo tycker om att laga mat, är duktig på det och dessutom gärna gör det, vad är då problemet att hon tar huvudansvaret för matlagningen hemma? Precis som om jag faktiskt vore duktig på bilar och inte har något emot att mecka med bilen, vad är då problemet att jag tar huvudansvaret för bilen? Hade min sambo varit urusel på det där med bilar och dessutom totalt ointresserad av att lära sig mecka med den, då hade jag inte velat tvinga henne att hantera bilen bara för att vi ska vara jämställda. På precis samma sätt hade jag inte velat ha henne i köket om hon vore en usel kock – för jag är alldeles för intresserad av mat för att ha det på det viset. Då sköter jag hellre själv matlagningen. Jag tycker helt enkelt det blir jämställt om man fördelar saker och ting rättvist utifrån vad man kan och är intresserad av sköta. Sedan finns det vissa måsten som ska göras som kanske ingen (eller i alla fall väldigt få) tycker om att göra – som att städa, tvätta och liknande. Då får man helt enkelt fördela det så rättvist det går och låta båda göra det ibland, man får fördela det helt enkelt.
Jag ser inget problem i att kvinnan har huvudansvaret i köket så länge det inte är påtvingat. För hur jämställt blir det om man blir tvingad att göra något man inte är intresserad av, som man inte tycker om? Inte minst om den andre faktiskt vill göra det. Varför ska sambon tvingas till att mecka med bilen om jag kan göra det och dessutom råkar vara duktig på det? Nu är varken jag eller sambon särskilt intresserade av det där med motorer, så hade vi bil skulle vi nog få lämna in den ganska ofta istället. Nu har vi ingen bil, så hos oss är det där liksom inget problem. Sen har vi ingen gräsmatta som ska klippas och vi får inte grilla på balkongen. Så jag har svårt att få till det där med att göra ”typiskt manliga” sysslor. Men jag tycker ändå att vi har en ganska jämställd arbetsfördelning i vårat hem. Vi plockar och städar båda två, vi lagar mat ungefär lika ofta, eller hjälps åt i köket. Kanske handlar sambon lite oftare än vad jag gör, men det har mer med praktiska saker att göra än någon sorts medveten arbetsfördelning.

Så jag tror det där med jämställdhet är lite av en definitionsfråga. Hur bra och jämställt blir det om man tvingar någon att sköta vissa saker som hen inte kan eller är intresserad av att lära sig – allra minst om den andre i relationen faktiskt gärna sköter vissa saker. Låt den som är intresserad, kunnig och villig att göra vissa saker att också sköta dem. Är ingen villig eller kunnig att sköta vissa måsten, då får man dela rättvist på arbetsbördan. Alternativt helt enkelt köpa in en tjänst för att fixa det. Om ingen är kunnig nog att mecka med bilen – ja, då får man väl lämna in den på verkstad istället. Hatar båda två att städa, finns det företag som kan sköta den biten. Och ogillar båda att laga mat, finns möjlighet till hämtmat, halvfabrikat och annat. Vissa saker måste göras även om ingen är intresserade, så då får man lösa det efter bästa förmåga och i ett jämställt hem fördelar man arbetsbördan på hälften mellan parterna som bor där. Jämställdhet för mig betyder inte att mannen ska sköta de traditionellt kvinnliga sysslorna eller tvärtom. Jämställdhet är istället att man delar lika på det som behöver göras och att den som är duktigast på vissa saker kanske får ta huvudansvaret där. Man pratar ofta om att ingen ska tvingas in i ett fack på grund av sin könstillhörighet – så med andra ord ska man inte tvingas att ta över vissa sysslor bara för att bryta normer. För vad får vi för samhälle isåfall? Råkar sedan kvinnan vara duktig på bilar, ja men då är det väl bara bra om hon meckar med bilen när det behövs. Precis som mannen råkar vara duktig på det där med matlagning och/eller städning.
Alla definierar förmodligen inte jämställdhet på samma sätt som jag gör, men det är fullt tillåtet att ha olika åsikter även i den här frågan. Jag fick en gång frågan om jag är feminist och mitt svar var att det beror på vad man lägger in i uttrycket. Jag är självklart för att man ska ha samma förutsättningar, samma lön och samma rättigheter oavsett kön. Så är det att vara feminist, då är jag väl det. Jag går inte runt och gastar om att jag är feminist, men jag är definitivt för jämställdhet och allas lika värde. Och hemma hos oss delar vi någorlunda rättvist på hushållssysslorna och den som är duktigast på vissa saker får dessutom ta huvudansvaret för detta. Det är jämställdhet för mig.