När jobbet inte blir gjort – och ingen tar ansvar

Jag brukar lite då och då beställa hem mat via Foodora, inte minst när jag är i Södertälje på jobb. Men även när jag är hemma i Bagarmossen händer det ibland att jag beställer mat den vägen – oftast av ren lathet eftersom det är så otroligt behändigt att få hem sin mat på det viset. Och ni skulle bara veta vilken varierande service det är man får från buden. Vissa är jättetrevliga, kommer glatt fram till dörren med maten, medan andra inte borde ha ett serviceyrke överhuvudtaget. Mitt första missöde med ett Foodora-bud, var när den skulle levereras till min arbetsplats i Södertälje. Jag kunde följa budet via appen och såg hur hen närmade sig rätt adress. Men helt plötsligt kom bara ett meddelande om att min mat levererats – vilket den inte alls hade gjort. Jag gick till porten och kollade så att inte budet lämnat maten där, men icke. Vart maten tagit vägen har jag ingen som helst aning om. Självklart kontaktade jag direkt Foodoras kundtjänst – och fick pengarna tillbaka. Men mer än så kompenserades jag inte. Jag fick göra en ny beställning (jag var ju hungrig) och den maten levererades maten som den skulle. En annan gång ringde budet och frågade efter vägen, frågan löd ungefär ”var är jag?”. Jag frågade direkt hur jag skulle kunna veta det, det har jag ingen aning om. Efter visst tålmodigt guidande från min sida, hittade budet trots allt rätt.
Ytterligare en annan gång ringde budet när han började närma sig adressen för mitt jobb. Dock var vägen avstängd den sista biten och han ville inte köra där det var avstängt. Jag föreslog att han skulle lämna bilen och gå sista biten, eftersom det bara rör sig om ett 100-tal meter att gå. Det vägrade han. Han vägrade till sist att leverera maten och jag blev förstås blåförbannad och sa några mindre väl valda ord innan jag lade på luren. I appen kunde jag se hur budet lämnade området och åkte mot en helt annan del av Södertälje. Jag satte mig vid datorn för att kontakta kundtjänst (igen) och klaga på det bemötande jag fått. Men då ringde plötsligt budet och förklarade att han kommit på andra tankar, han skulle gå den sista biten – detta efter att han pratat med en kollega som givit en vägbeskrivning och förklarat att det inte är så långt att gå.

Nu har det varit en period av lugn, då det faktiskt funkat med leveranserna både här hemma och i Södertälje. Men så i lördags var det dags igen. Jag var i Södertälje och hade beställt kebab från ett av mina favoritställen. Så ringde budet när han nästan var framme och frågade var jag var. Tålmodigt förklarar jag under säkerligen 15 minuter var huset jag befann mig i låg. Det är inte svårt att hitta – inte minst utifrån de beskrivningar jag gav. Ett gult hus intill vägen är inte svårt att hitta. Jag försökte om och om igen och kände hur tålamodet sakta började tryta. Till sist kläcker budet ur sig ”Jag åker tillbaka med maten”. Då rann det över för mig och blev fly förbannad – och i mycket otrevlig ton frågade jag om han menade allvar med att åka tillbaka med maten jag beställt. ”Ja, jag kan ju inte leverera den” svarade budet lugnt. Jag blev så förbannad att jag inte kunde behärska mig, skrek något om en mycket varm plats och lade på luren. Än en gång satte jag mig vid datorn för att kontakta kundtjänst – men jag hann inte så långt innan det ringde på dörren. Budet stod där och bad om ursäkt och lämnade över maten jag beställt. Dock frågar jag mig hur en person med den inställningen till sitt jobb överhuvudtaget har ett serviceyrke? Hur kan man ha inställningen att man avbryter ett uppdrag bara för att man inte hittar? Då får du helt enkelt ta reda på var adressen ligger och åka dit snarare än att ge upp – det ska enligt mig mycket till innan du gör så som bud, oavsett vad det är du ska leverera. Om nu budet bestämt sig för att inte leverera maten, vad hade då hänt med pengarna jag betalat för maten? Hade jag fått tillbaka dem, eller hade de frusit inne?
Med tanke på hur ofta jag beställt från Foodora och hur sällan det inte funkat på önskvärt sätt så ser statistiken trots allt ändå rätt bra ut, det måste jag ändå erkänna. Men de gånger det inte funkat, har det funkat helt åt helsike dåligt. Det ska inte vara möjligt i ett serviceyrke att skita i att leverera en leverans, det ska inte vara möjligt att av ren lathet säga att man levererat något som aldrig levererats – och har du ett 100-tal meter att gå för en leverans, då får du fasen göra det. Allt annat är enligt mig helt befängt – men där är jag uppenbarligen inte helt överens med alla av Foodoras bud. Sen är det en stor majoritet av buden som är invandrare och kunskaperna i svenska varierar ganska kraftigt, så det kan vara svårt att göra sig förstådd med dem. Missförstå mig nu rätt – självklart är det jättebra att invandrare arbetar och därmed integreras i samhället. MEN i vissa yrken är det faktiskt viktigt med språkkunskaper så att man gör sig förstådd med sina kunder/klienter/patienter – eller vilka man nu har med att göra. Och som bud hos Foodora eller liknande företag är det förstås viktigt att åtminstone prata hyfsad engelska, helst svenska för att klara jobbet – rätta mig gärna om ni tycker att jag är helt och cyklar! Just språkförbistringar är ett stort problem när jag har med Foodoras bud att göra, vissa kan ingen engelska och vissa gånger mycket lite svenska – vilket gör kommunikationen jättesvår. Jag tänker att det inte bara är mig buden ringer till för att få en vägbeskrivning, det måste hända fler kunder också. Och just språket har varit ett problem i de fall jag beskriver här ovanför.

Jag kan bli så otroligt irriterad på folk som inte sköter sitt arbete och som inte har vett att sköta det bättre – så som de här buden skött sig till exempel. Än mer irriterad blir jag om jag inte får den service eller det bemötande jag anser att på sätt vis faktiskt betalar för när jag köper en tjänst. Betalar jag för tjänsten att få mat levererad till dörren, då förväntar jag mig att så också sker såvida inget väldigt extremt inträffar. Beställer jag mat via Foodora, då anser jag mig betala för servicen att få maten levererad till dörren – och förväntar mig att så sker såvida inget väldigt speciellt inträffar. Jag förväntar mig definitivt inte att budet vägrar leverera maten för att hen får gå cirka 100 meter för att gatan är avstängd eller hen inte hittar. Sen är det sällan jag blir så rosenrasande som jag blev vid det senaste tillfället när budet inte hittade. Men jag tyckte det var en fruktansvärt arrogant inställning till sitt jobb att resonera på det viset – och står förstås fortfarande för det ställningstagandet. Samma sak inträffade för ett antal år sedan när jag skulle ta en taxi från Handen hem till Bagarmossen – och föraren hittade inte adressen jag befann mig på. Jag försökte länge förklara hur han skulle köra, men nådde liksom inte fram, mycket på grund av språkförbistringar. Till sist meddelade jag att jag skulle ta tåget istället, och meddelade hur dåligt jag tyckte att var att han inte kunde hitta rätt. I samma stund som jag lade på luren, snappade jag upp hur chauffören bad mig dra åt helvete. Jag mejlade då taxibolaget och klagade, jag tyckte inte att jag skulle bli bemött på ett sådant sätt – och jag fick en halvdann ursäkt.
Oftast tror jag mig vara en bra kund att ha med att göra för företag och deras personal. Jag är tillmötesgående och trevlig så länge jag får den service jag anser att jag betalar för. Men får jag inte det, då bråkar jag ganska rejält – och har inga som helst problem att gå till chefer eller liknande för att framföra mina klagomål och synpunkter. Det har jag gjort många gånger genom åren när jag känner att jag fått ett dåligt bemötande eller inte fått den service jag tyckt att jag förtjänat. Just vad gäller det senaste bemötandet från Foodora, har jag ännu inte kontaktat Foodoras kundtjänst men kommer absolut slänga iväg ett mejl bara för att meddela dem vad som hänt. Jag tror att det är bra att de får veta när något gott fel, annars får de inte chansen att förbättra sin service – så skulle i alla fall jag tänka som företagare och arbetsgivare.