När livet ger dig citroner, gör en jäkligt god lemonad!

Veckorna flyger iväg och det är återigen söndag, en dag för summering av den gångna veckan. Och den gångna veckan har varit givande på ett sätt som inte är helt vanligt i min vardag. Egentligen skulle jag ha åkt till Trollhättan med jobbet i tisdags, men resan ställdes in så jag fick jobba på om vanligt under den gångna veckan. Det gjorde visserligen ingenting, jag jobbade ändå inte många dagar denna vecka och fick en hel del ledigt i alla fall. Jag känner mig inte särskilt snuvad på något, utan resan kommer att bli av ändå – det blir bara lite längre fram. Planen var att att jag skulle hälsat på en kompis i Vänersborg när jag ändå var i närheten, men det får bli en annan gång. Och just den biten kändes väl lite trist att missa, men även det kommer ju att ges fler tillfällen. När det väl blir en resa till Trollhättan ska jag försöka planera in en tripp till Vänersborg också. Så vi får se när det blir bara.
På onsdagskvällen jobbade jag och kom hem sent på kvällen för att stupa i säng. Det blev inte många timmars sömn den natten, för 08:15 på torsdagsmorgonen skulle jag vara i Solna för ett besök hos ögonläkaren. När jag var hos optikern i våras, upptäckte man att jag hade för högt tryck i ögonen. Detta är något jag haft problem med tidigare sedan jag för cirka 20 år sedan opererade bort ett synfel. Även då hade jag för högt tryck i ögonen efter operationen och gick på några kontroller innan trycket sjönk av sig självt. Exakt vad man nu ska göra åt det höga trycket i ögonen vet jag inte – jag vet inte om det går att medicinera eller om man måste göra någon form av ingrepp. Det återstår att se vad läkarna gör för bedömning, om det är något man måste göra något åt – än så länge har jag inte fått några besked om det.

Jag har sedan varit ledig torsdag, fredag och lördag och passat på att vila ut rejält. I torsdags var det min födelsedag, men under själva torsdagen firades det inte särskilt mycket. Det blev istället desto mer firande under gårdagskvällen, då familjen kom över på middag för att i efterhand fira födelsedagen. När jag först flyttade till Stockholm -99, var jag den enda i familjen som bodde här och då blev det lite svårare att fira födelsedagar på detta sätt. Men nu bor merparten av familjen i Stockholm vilket gör det lätt att träffas mer spontant. Så nu bjöd jag över familjen på middag i all enkelhet, vilket blev väldigt lyckat. Jag gjorde det enkelt för mig och beställde thaimat till alla, för att helt enkelt slippa stå i köket en stor del av kvällen. Nu behövde jag bara duka och lägga upp maten i bra skålar – och sen förstås duka av och ställa in allt i diskmaskinen, men det är väl inte den värsta att göra, utan funkar tämligen bra. Jag gjorde det till och med väldigt enkelt för mig och beställde från Foodora så att allt blev levererat till dörren lagom tills vi skulle äta. Självklart kostade det en del pengar, men jag har en känsla av att det inte skulle ha blivit så hemskt mycket billigare att handla råvaror och sedan laga maten. Det är sedan kanske värt ytterligare några hundralappar för att slippa stå i köket och laga mat till 12 personer. Så det var värt pengarna, dessutom är thairestaurangen intill oss väldigt bra, de har god mat och är väldigt trevliga – så det är värt att köpa mat där. Jag vill gärna stödja de lokala företagen i Bagarmossen, så jag handlar gärna den här vägen och beställer hos de lokala restaurangerna. På så vis behövde jag ”bara” gå på Systemet och ordna dricka till alla.
Och ja, jag tog faktiskt en liten paus i min pågående diet igår och tog lite champagne när gästerna kom och sedan ett glas vin till maten. Jag tog det lugnt med alkoholen, men unnade mig faktiskt några glas – och jäklar vad gott det var! Det känns som att jag någon gång här och där faktiskt kan synda lite även om jag på det stora hela ska hålla mig ifrån vissa saker på grund av vikten. Nu har jag ett par helger då jag har vissa saker inplanerade då jag gärna vill ta ett glas utan att få alltför dåligt samvete. Det handlar om den här helgen med min födelsedagsmiddag och nästa helg då jag och sambon ska ut och äta. Då vill jag också gärna kunna ta något och kommer förmodligen också att göra det. Men i övrigt ska jag försöka att hålla mig ifrån saker som alkohol och sötsaker för att försöka gå ner så mycket som möjligt i vikt. Nu har jag lyckats med bravaden att hålla mig nykter under ett bröllop och en kräftskiva – och det finns gränser för hur mycket jag orkar. Ibland vill jag helt enkelt ta något och slippa tänka på vikten hela tiden. Det märks dock att folk börjar bli äldre, det blev inga sena övningar under gårdagskvällen utan folk började droppa av strax efter elva på kvällen – och vi i värdparet kunde krypa i säng strax efter 12 efter att ha städat, dukat av och kört igång diskmaskinen.

Så veckan har mest fyllts av nöjen och glädje, vilket gjort det till en bra vecka. Jag har varit ledig en hel del och firat min födelsedag, så på så vis har veckan varit fantastiskt bra. Det har blivit en vecka jag kan känna mig nöjd med och som verkligen varit över förväntan. I morse sov vi ut ordentligt och det följdes av en rejäl frukost tillsammans med våra nattgäster som sov kvar till idag. Nu har de sista gästerna lämnat Bagarmossen och vi kan dra oss tillbaka och villa upp efter en hyfsat intensiv vecka. Jag själv ska försöka ta en siesta i och med att jag ska iväg och jobba i natt och sedan imorgon kväll. Jag måste orka med natten och därmed blir det en lugn dag idag så att jag kan ta mig igenom natten. Men jag är van vid att jobba natt och att hålla mig vaken på udda tider, något jag gjort mycket genom åren och när klockan börjar närma sig morgonkvisten går jag på kaffe och ren vilja. För självklart blir även jag trött, det ska jag inte förneka – även jag påverkas av sömnbrist, konstigt vore det ju annars. Men jag är van vid att vara trött och har min knep för att inte somna när jag inte får göra det.
Nu ska jag jobba några dagar och har sedan en liten längre ledighet till veckan. Jag hade till en början funderat på att bege mig upp till Hudiksvall till veckan, men nu lutar det åt att det inte blir så. Jag ska jobba extra på tisdag och sedan ska vi gå ut till helgen, så det blir lite kort om tid för åka någonstans. Men det kommer med all säkerhet fler tillfällen att åka iväg och göra något, så den här gången blir jag hemma. Jag har ännu inte tagit ställning till hur jag ska göra med hyrbilen jag bokat, men det lutar åt att jag ändå behåller bilen – för det är bekvämt att ha bil, det går inte att komma ifrån. Och bilen kommer att komma till användning i alla fall, även om jag är kvar i Stockholm. Sedan blir det förstås en utgift, men det har jag råd med som läget är nu.

Sen är det kyrkoval nästa helg och jag kommer naturligtvis att gå och rösta. Det är ytterst sällan jag går i kyrkan eftersom jag inte är det minsta troende – så det blir vid bröllop och begravningar, i övrigt håller jag mig därifrån. Det är faktiskt så att jag till och med funderat på att gå ur kyrkan i och med att jag inte tror på det man predikar och som står i Bibeln. Sedan gör kyrkan mycket gott i form av välgörenhet och arbete för att hjälpa utsatta människor, så det känns samtidigt bra att vara med och stödja det arbetet. Så jag har har inte bestämt helt hur jag ska göra eftersom jag känner mig lite kluven till det hela. Jag blir nog kvar inom kyrkan ett tag till, men tanken har väckts att faktiskt gå ur och lägga pengarna som nu går till kyrkskatten på någonting annat. Jag har full respekt för alla som tror på det kyrkan står för, men jag gör inte det. Och därför känns det egentligen mer realistiskt att jag inte ska vara en del av kyrkan. Visst, jag är både döpt och konfirmerad, men jag tillhör en kull barn då det liksom hörde till att man konfirmationsläste och döpte sig. På den tiden – för 35 år sedan – var det liksom så, jag skulle säga att 95 procent av mina klasskompisar konfirmerade sig. Sedan blev det en brytpunkt när 80-talisterna kom upp i den åldern, till exempel konfirmerade sig inget av mina syskon – som är födda på 80-talet. När jag gick på högstadiet, förväntades men att konfimationsläsa, men idag är det inte så. Vilket jag tycker är bra, man ska inte gå den vägen om man inte har en tro och sympatiserar med det som kyrkan står för.
Tidigare har jag sagt att jag absolut vill gifta mig kyrkligt och ha en kyrklig begravning, men jag är inte så säker på det längre. Det finns ju borgerliga alternativ för både bröllop och begravning och dessa ceremonier ligger nog närmare min livsåskådning än vad kyrkans tillställningar gör. Jag har genom åren varit på såväl borgerliga begravningar som vigslar och tycker någonstans att det passar mig bättre än en kyrklig ceremoni. Så sakta börjar jag vända i frågan och tänka att det kanske blir borgerligt. Om det blir giftermål med tiden återstår att se, man är ju två om det beslutet trots allt – men en begravning lär jag inte komma ifrån, det kommer att ske förr eller senare. Och då kanske det trots allt blir borgerligt, så att jag fritt kan välja musik och vad som ska ingå i ceremonin. För grejen är att jag redan skrivit ett vitt dokument, där jag beskrivit hur jag vill ha min begravning när det väl är dags. Så det gäller att bara skriva om detta dokument så att det passar med hur jag vill ha det. Några saker har jag redan bestämt och skulle funka oavsett om det blir kyrkligt eller ej. Jag vill ha ljus klädsel hos besökarna och efter själva begravningen ska det bjudas på mat och tillhörande dryck – jag har uttryckligen skrivit i det vita dokumentet att alla ska vara mätta och glada när de går därifrån. Det är fördelen av idag, att man kan skriva sådan dokument och göra det aningen lite lättare för sina efterlevande när det kommer till beslut runt begravningen och andra beslut man måste ta när någon går bort.

Lördagen nästa helg är välplanerad in minsta detalj och det kommer bli en fullspäckad dag. Vi inleder med brunch klockan 13:00 och har en sittning på tre timmar så att vi hinner äta ordentligt från buffén. Så min gissning är att det bara blir en mycket lätt frukost på morgonen så att vi verkligen orkar äta allt som kommer att serveras under brunchen. Det finns en viss risk att det bara blir en slät kopp kaffe när vi kommer upp på morgonen, så att vi är rejält hungriga när det väl är dags att äta. När jag bokade brunchen fick vi frågan om vi ville sitta ute och äta, men det kändes lite väl vågat i slutet av september då man inte har en aning om hur vädret är – det kan vara både kallt och regnigt, så jag har ingen lust att riskera något. Så jag bad om att få plats inomhus istället. Efter brunchen bär det av hemåt för att vila lite och byta om innan det på kvällen är dags för middag. Klockan 21:00 har vi bord på en finare restaurang, så till dess är det läge att klä upp sig och göra sig sådär lite extra fin.
Jag har ännu inte avslöjat för sambon vart vi ska någonstans, utan hela upplägget är fortfarande en överraskning – så jag kommer inte berätta förrän efteråt var vi har varit. Men jag är tämligen säker på att det kommer bli lyckat. Efter elva år tillsammans känner man varandra tämligen bra och jag vet ungefär vilken typ av mat som går hem hos henne. Och det här är restauranger som jag är tämligen övertygad om att hon kommer att tycka om. Det är inte så ofta vi går ut numera, så de gånger det sker blir det extra roligt. Och eftersom det inte sker så ofta, kan vi kosta på oss lite extra när vi väl går ut. Det blir ofta fina restauranger där slutnotan kan sluta på flera tusen för mat och dryck. Men får man fin mat, så är det oftast värt pengarna. I somras var vi på Gondolen och åt och det var nog senast jag ändå kände någon form av besvikelse över maten. Det var inte så att det inte var gott, för det var det, men jag tyckte inte det var så gott att det var värt de priser de tog ut. Jag tyckte nog de kunde tagit halva det pris det tog för hummerpastan jag åt. Några dagar senare var vi på Tennstopet – och där var vi otroligt nöjda med maten och tyckte dessutom det var skäliga priser. Men vissa restauranger tar helt enkelt oskäliga priser, svårare än så är det inte.