Lägenheten är nu totalt upp och nervänd. Det är saker precis överallt, utom just kring väggarna i köket och gästrummet. Veckan har verkligen fyllts av att flytta runt saker och försöka pussla ihop det så att det blir plats för målarna där de ska tapetsera. På sätt och vis är det nog tur att vi bor så pass stort, annars hade det varit svårt att få till det med att flytta runt allting. Det hade varit svårt att mer eller mindre tömma vissa rum och få plats för grejerna någon annanstans om vi inte haft så pass mycket yta att kunna utnyttja.
Det är nu dags för köket och extrarummet att tapetseras och gårdagskvällen ägnades åt att flytta, pussla och bära möbler för att skapa tillräckligt med ytor för målarna att jobba på. Har det tidigare varit stökigt i lägenheten, är det ingenting mot hur det är just nu. Det är sådana här gånger man inser hur otroligt mycket saker man har överallt. Liksom vad vissa möbler väger – vi har byråer och skänkar som väger multum och som inte är helt lätta att flytta runt. Till det kommer allt småplock som tavlor, prydnadssaker och blommor som står i vägen och behöver flyttas på.
I skrivande stund är det bara sovrummet och hallen som är färdigtapetserade och målarna är i full fart med köket. Så snart är halva lägenheten klar och man kan sakta börja ana ett fint resultat. Det blir mer färg i lägenheten och känns mer ombonad. Vi kommer få vänta ytterligare några dagar innan vi kan sätta upp något på väggarna, tapeterna måste torka ordentligt innan det går att spika upp och fästa saker i väggarna. Men allteftersom tapeterna kommit upp, har vi ställt tillbaka möbler och vi är otroligt nöjda med de rum som hittills är klara.
Jag inser i alla fall att jag är väldigt ovan vid att vara uppe tidigt på morgnarna, detta är något jag knappt har varit de senaste månaderna. Men den gångna veckan har jag varit uppe vid sex varje morgon för att släppa in målarna när de kommit vid åtta. Det börjar kännas i kroppen vid det här laget och jag har minst sagt somnat snabbt och ovaggad på kvällarna. Och då är det en morgon kvar att stiga upp tidigt…
Jag hoppas innerligt att målarna är klara den här veckan så att vi kan ägna helgen åt att återställa lägenheten och börja hänga tavlor i de rum man tapetserade först. Och det är ju röd dag på måndag, så blir man inte klar den här veckan, blir det först på tisdag man kan fortsätta med arbetet. Det vill säga en hel långhelg i flyttkaos, vilket jag inte riktigt känner mig upplagd för.
Jag har nu gjort en provisorisk arbetsplats i vardagsrummet och sitter vid matbordet och skriver. Det blir en lite obekvämare arbetsställning, det är en sak som är säker. Jag märker att det är mer ergonomiskt att sitta i en fjädrande kontorsstol vid ett skrivbord än vid ett vanligt skrivbord. Det blir många pauser, för jag känner att det frestar på axlarna och ryggen med den arbetsställning som det blir vid ett matbord.
Så jag saknar redan min plats vid skrivbordet i arbetsrummet, det är något helt annat. Får väl se det ur synvinkeln att detta är ytterst tillfälligt och att jag inom de närmsta dagarna är tillbaka vid skrivbordet igen.
Förhoppningsvis är vi i alla fall bra “arbetsledare” för de hantverkare som är här. Vi bjuder på kaffe och lunch och ser till att det finns vätska i form av vatten och läsk som hantverkarna kan ta av. Vi vet att vi inte är “skyldiga” att göra så, men tycker det känns rätt naturligt att försöka vara ett bra värdpar när vi har folk här som jobbar åt oss. Vi gjorde likadant i samband med flytten och flyttstädningen för några månader sedan och märkte att det var väldigt uppskattat bland dem som var här och slet med flytt och städning.
Det är ofta ganska tunga jobb med olika hushållsnära tjänster och jag tror att det känns tacksamt att visas uppskattning när man jobbar och sliter hemma hos andra. Även om jag som kund givetvis betalar ganska stora pengar för till exempel en omtapetsering, så vill jag gärna visa att jag uppskattar det arbete som görs i vårt hem.








