allkonstnarenUnder mina år med kontorstider, var söndagsångesten en ständig följeslagare. Helgerna passerade alldeles för fort och bestod ofta av göromål som jag inte hunnit med under veckorna. När jag nu återgått till att jobba någon form av skift, så är söndagsångesten som bortblåst. Jag känner aldrig av den vare sig det är söndag eller ej, oavsett om jag ska jobba dagen efter eller ej. Visserligen hinner och orkar jag inget annat än just jobba, äta och sova de dagar jag faktiskt jobbar. Men samtidigt är jag alltid ledig 4-5 dagar mellan de dagar mina arbetspass ligger på. Något som gör att jag hinner med väldigt mycket när jag är ledig, även utöver sådant som jag inte hinner eller orkar när jag jobbar.
Det känns överlag på det stora hela positivt att vara tillbaka i att arbeta skift, jag har verkligen saknat dessa tider under mina år av kontorstider. Jag har så mycket lättare att hinna med allt det jag vill göra när jag är ledig om man jämför hur det var när jag hade kontorstider.
Jag var till en början lite orolig kring hur det skulle gå att ställa om till att jobba enbart nattskift med tanke på att få sömnen att fungera när man vrider på dygnet fram och tillbaka. Inte minst nu under sommaren, när det är ljust och varmt på dagarna. Men det har gått över förväntan, jag har sovit riktigt bra på dagarna. Och det där med att vrida fram och tillbaka på dygnet har inte varit några som helst problem. Även när jag varit ledig och därmed vridit tillbaka dygnet för att sova på nätterna har funkat helt klanderfritt. Kvällen innan mitt första nattpass ser jag till att sitta uppe så länge jag bara orkar för att vända dygnet till att vara vaken på natten. När jag sedan gått av sista nattpasset, sover jag bara 3-4 timmar på förmiddagen för att vrida tillbaka dygnet. Och somnar utan några som helst svårigheter på kvällen igen.
Det senaste läsåret har jag ju – som bekant – pluggat – och är det något jag saknat under detta läsår, så är det just att ha en stabil och hyfsad inkomst. Det är något man ju inte direkt är särskilt bortskämd med som student. Men från och med augusti kommer jag ha en inkomst som jag vet räcker fram till nästa löneutbetalning. Och det känns verkligen superskönt! I och med min nya anställning går jag ner litegrann i lön jämfört med min förra anställning på Trafikverket. Men räknar jag med OB-tillägget är det inte särskilt mycket jag går ner. Jag kommer fortfarande ha så jag klarar mig mer än väl och kan stoppa undan litegrann varje månad. Det är ju inte så att jag går från ett låglöneyrke till ett ännu sämre betalt jobb. Istället går jag från en hyfsat bra lön till en “medelbra” lön. Så just därför har jag råd att gå ner lite i lön utan att det påverkar min ekonomi särskilt mycket.
Jag tackar samtidigt min lyckliga stjärna för att jag en relativt aktiv fritid. Av helt naturliga orsaker är nattpassen rätt lugna och det är inte särskilt mycket som händer under timmar jag är på jobbet. Samtidigt som jag givetvis måste hålla mig skärpt hela tiden – utifall något plötsligt sker trots allt. Så det är sällan jag har ett stressigt nattpass och känner mig utarbetad när jag kommer hem på morgonen. Så det vill verkligen till att man har en aktiv fritid och håller igång lite när man inte är på jobbet. Allt för att få så mycket stimulans som möjligt. Och jag håller igång en hel del när jag är ledig, jag skulle inte ha några som helst problem att få tiden att gå även utan ett heltidsjobb.
Så ibland känns det som att jag har mitt nuvarande jobb för att få möjlighet att varva ner och koppla av en aning. Min firma – som jag driver vid sidan av mitt arbete – liksom bloggen tar mycket tid, även om dessa två inte ger tillräckligt med inkomster för att jag skulle kunna leva på dem. Men kalendern är oftast fulltecknad, framförallt på mina lediga dagar – och jag misstänker att det kommer bli alltmer så framåt höstkanten, när filmbranschen är tillbaka från semestern och det blir fler bokningar för olika filminspelningar. Jag brukar ha en till två filminspelningar per vecka i normala fall. Sen tillkommer alla sysslor som det innebär att ha eget företag. Även om jag inte sköter bokföringen själv – utan anlitar en bokföringsfirma – så är det fortfarande en hel del pappersarbete som behöver styras upp. Sen skulle jag alla dagar i veckan kunna leva med att leva på min blogg om det var så att jag hade så många besökare att det gick att göra det. Nu är inte verkligheten sådan dock, utan jag får några hundralappar i månaden – som lagom täcker de utgifter som är förenade med bloggen.
Med tanke på hur mycket tid jag lägger ner på bloggen, är det trots allt en brakförlust. Jag skulle aldrig ta “en vanlig anställning” där jag tjänade så lite pengar men samtidigt ägnade så mycket tid åt arbetet, som bloggandet innebär. Bloggen är inget annat än en hobbyverksamhet, som jag ägnar mig åt för att jag tycker att det är kul och inte för att tjäna pengar i första hand. De kronor jag får in på bloggen är inget annat än ett stort plus. Det är inte bara den tid det tar att skriva inlägg, utan jag ägnar bloggen ganska mycket tankeverksamhet även när jag inte sitter vid datorn.
