Din tankesmedja i etern
Det är varken billigt eller en quickfix att driva företag. Det är oerhört mycket administration med kvitton och fakturor åt höger och vänster. Bara mina försäkringar kostar runt 12.000 per år, sedan tillkommer en hel del annat som företagare som man kanske inte tänker på – som webhotell för hemsidan och så vidare. Just det sistnämnda är runt 5.000 per år för min del, i och med att jag administrerar två sidor som har med företaget att göra (blogg + hemsida).
Jag har ibland fått frågan om jag inte skulle vilja gå över till helt leva på mitt statistskap, att livnära mig på att gå på filminspelningar. Svaret är ganska enkelt: jag skulle gärna göra det, men det finns inte de pengarna i att vara statist för att man skulle kunna leva på det. Åtminstone inte i Sverige, utan man är helt enkelt tvungen att ha ett vanligt jobb också. Som det är idag kan jag en bra månad dra in 10-12.000 kronor på en månad på mina statistuppdrag, men det är ovanligt bra och händer inte så ofta.
Efter mitt förra inlägg om kampen att få betalt i tid, har jag fått flera matnyttiga länkar med information om vad man kan göra – liksom vilka regler som gäller. En del av reglerna har jag haft koll på sedan tidigare, men långt ifrån alla. Bland annat kan du till exempel inte skylla en sen betalning på att fakturan till exempel kommit bort i postgången.
Ibland ledsnar jag lite på tillvaron som egenföretagare. Jag har nog aldrig föreställt mig vilket processande det är att få betalt för det jobb jag utfört i egenskap av att vara företagare. Det senaste året har jag stramat åt mina faktureringsrutiner för att vara mer säker på att jag får betalt i tid. Tidigare gick mina fakturor med vanlig post och jag använde mig av ett inkassoföretag när någon kund inte betalade i tid. Det funkade så där, det var ofta som försändelserna med fakturor inte kom fram som de skulle och det blev en del jiddrande med kunder som var missnöjda över att få påminnelser på fakturor som de inte fått.
Så är en intensiv vecka över och vi kan summera vecka 13 för i år. Jag har för ovanlighetens skull jobbat dag den gångna veckan och varit upp klockan fyra måndag till torsdag. Det känns ovant att vara vaken på dagtid och ha en skaplig normal dygnsrytm, men samtidigt lite skönt. Jag har somnat tämligen ovaggad på kvällarna efter att ha varit vaken så pass tidigt på morgnarna – och det ska erkännas att det faktiskt tar på krafterna även att jobba dag. Inte bara att väckarklockan ringer vid fyra, utan det är även mer att göra på dagtid än vad det är på nätterna. Det är dock kul med variationen att någon gång här och där bryta vanan att bara jobba natt och faktiskt göra dag. Jag kan så smått sakna att ha den variationen inlagd i schemat, utan att bara göra dag när det behövs för att det fattas folk till exempel.
Charmen med att vara egenföretagare är att man själv får bestämma strategier, vad man ska ägna sig åt och hur arbetet ska läggas upp. Man företräder hela tiden sig själv och har ingen chef över sig som övervakar vad man gör – och man bestämmer själv hur man ska förhålla sig till kunder och andra aktörer. Genom en del tidigare jobb jag haft, har jag sett människans absolut sämsta sidor när det kommer till hur man kan bete sig. Jag har fått sådana utskällningar att ni förmodligen inte skulle tro mig om jag berättade. Men som ”vanlig anställd”, har man oftast arbetsgivarens policy att förhålla sig till när det gäller hur man ska bemöta kunder, klienter och andra människor. Som egenföretagare har jag bestämt att inte ta någon som helst skit av kunder eller någon annan. Jag har i skrivande stund faktiskt bett ett par kunder att dra åt helvete eftersom jag inte accepterat kundernas bemötande. Risken finns givetvis att jag förlorar kunder och potentiella inkomster, men jag är inte så kåt på inkomster att jag tar vad som helst från varken kunder eller någon annan.
Jag har skrivit om det här ämnet förut, men det tål tydligen att upprepas – och nu är jag dessutom riktigt upprörd. När jag tar filmuppdrag, brukar jag föredra att fakturera. Det är enklare på det viset att hålla koll på att man faktiskt får betalt i tid och att rätt summa betalas ut. Jag vill helt enkelt har koll på att jag faktiskt får betalt, för enligt min egen erfarenhet kan det vara lite si och så när det kommer till löneutbetalningar från filmbolag.
Så har det gått en vecka sedan jag gick tillbaka på heltid och jag har haft en fullt självvald rivstart på min nu helt normala tillvaro. Jag har till och med hunnit ”dygna” för första gången på många år. Det är kanske inte att rekommendera, men det är sådant som händer ibland när man jobbar natt. Jag har under den gångna veckan haft filminspelning två dagar, skrivit tenta i ryska, jobbat tre nätter och varit på middag under helgen. Ja, ibland skulle det faktiskt vara önskvärt med fler timmar på dygnet.
Sedan jag blev egenföretagare för ett antal år sedan, har jag insett hur vanligt det är att såväl privatpersoner som företag inte betalar sina räkningar i tid. Jag har ju tidigare berättat om historien med Ytterbyfilm, ett företag som visade sig inte existera när jag väl skulle fakturera för ett filmuppdrag. Istället skulle jag fakturera personen bakom blufföretaget, men denna person vägrade att betala. Just det ärendet är nu drivet till Kronofogden, där jag fått rätt och pengarna ska nu drivas in genom löneutmätning.
Äntligen har jag kommit mig för att på allvar ta tag i redovisningen för mitt företag. Jag har haft högar med kvitton liggande som jag inte gjort något med av ren lathet. Jag har ju gjort dealen med redovisningsbyrån att jag ska göra vissa saker själv eftersom det blir billigare på det sättet. Redovisningsbyrån jag anlitar tar timtaxa för mycket av arbetet med den löpande redovisningen för mitt företag, så det är lätt att kostnaderna tickar iväg om de ska göra allt. Så till exempel redovisning av kvitton fixar jag själv med viss vägledning av min kontakt på redovisningsbyrån.