Din tankesmedja i etern
Så har jag i alla fall kommit ett steg närmare det där med att börja träna igen – eller rättare sagt två steg. Dagen idag började nämligen med ett besök hos en fysioterapeut för att få ett träningsprogram inför kommande träning på egen hand på gymmet. Jag känner att jag kan inte ett smack om …
Det kostar på att ligga på topp sägs det, men det finns somliga gränser – inte minst som arbetssökande. Häromdagen var jag till läkaren för att se om det fanns något läkemedel att få utskrivet. Jag fick vintras Orlistat utskrivet, men blev alldeles för dålig i magen och sprang på toaletten hela tiden. Nu frågade …
Det är minst sagt en kamp att gå ner i vikt och mycket att tänka på och hålla isär. Jag har sedan en tid bestämt att det är hög tid att gå ner i vikt och att jag ska göra vad jag kan för att göra det. Jag har redan börjat i änden att dra ner på mängden mat, något som gått extra lätt sedan min medicinering lades om för några veckor sedan. Tidigare har jag haft en glupande aptit och kunnat äta omåttliga mängder mat. Det skulle kunna gå att jämföra med den sugande hunger man kan känna när man är bakis och vill ha fet och stabbig mat. Ungefär så har jag känt varje dag under flera månaders tid. Men så lades medicineringen om och plötsligt tvärvände min aptit och jag äter markant mindre mat varje dag. Det har redan lett till att jag gått ner tre kilo – och fler ska det bli.
Men jag vill att det ska gå fortare med viktnedgången och har därför bestämt att ta till fler medel för att påskynda det hela. Nu har jag bestämt att jag ska låta bli socker under en tid framöver. Socker må kanske inte vara mitt största bekymmer, men det är definitivt en del av viktuppgången på senare tid. Och det är också det som jag känner är lättast att skära ner på. Jag har inte bestämt någon specifik jag ska låta bli socker, men åtminstone några veckor framöver och se om det har någon effekt på vikten. Ger det bra effekt, fortsätter jag hålla mig borta från sockret ett tag till.