Visar: 1 - 2 av 2 RESULTAT
Diverse

Det där med att läsa undertexter

Jag har alltid tyckt om språk och haft hyfsat lätt att lära mig nya språk. På gymnasiet gick jag humanistiska gren och läste engelska, tyska, ryska och spanska. I ärlighetens namn är det väl bara engelska och tyska jag skulle kunna hålla ett vettigt samtal på numera, men det är ändå kul när man snappar upp ord man förstår på ryska och spanska.
Däremot kommer jag allt oftare på mig själv med att jag inte läser undertexterna när jag det pratas engelska på TV. Jag använder undertexterna mer som stöd när det dyker upp ord jag inte kan. Läser jag undertexterna i sin helhet, blir det mest en röra i skallen eftersom jag hänger med så bra i vad som sägs och översättningen sällan är helt ordagrann. Det blir liksom snurrigt i skallen när man läser en sak och hör något helt annat sägas.

Film

Alla sätt är bra utom de dåliga

Jag växte upp med det gamla sättet att titta på film och TV-serier, långt innan streamingtjänsterna revolutionerade TV-tittandet. På den tiden sändes en TV-serie oftast en gång i veckan och man fick snällt vänta en vecka mellan varje avsnitt. Var man av någon anledning inte hemma eller på annat sätt missade ett avsnitt, då fick man snällt programmera videon i förväg för att spela in programmet. Alternativet var att invänta att programmet sändes i repris, vilket oftast var på en jättedum tid mitt på dagen eller väldigt sent på kvällen. Det var helt enkelt rätt besvärligt att följa en serie och det kunde ta månader innan man plöjt igenom en hel serie.