Din tankesmedja i etern
Jag har bott ganska exakt 26 år i Stockholm, men undviker fortfarande helst att köra bil i city – jag tycker helt enkelt att det är alltför stressande med all trafik, alla filer, trafikljus och tutande medtrafikanter. Så jag har helt enkelt inte vant mig vid tempot i stan, utan undviker in i det längsta …
För mig är det nästan lite exotiskt att bege sig ut i rusningstrafiken en vanlig vardagsmorgon. Det är ytterst sällan jag behöver ta mig någonstans den tiden på dygnet, så det känna ovant att sitta i de överfulla tunnelbanevagnarna och åka in emot stan. Bil kör jag inte i rusningen om jag inte verkligen måste …
Innan jag som vuxen flyttade till Stockholm, hade jag varit här ganska mycket. Jag hade en del släkt i Stockholm och var ofta här på lov och över helger. Jag hittade hyfsat åtminstone i innerstan och visste på ett ungefär hur kollektivtrafiken fungerade på det stora hela, så det var inte en helt okänd stad jag flyttade till. Men Stockholms rusningstrafik var något av ett nytt fenomen för min del när jag flyttade hit, eftersom jag ytterst sällan rört mig i Stockholm under rusningen innan flytten. Jag minns hur jag chockades över alla springande människor, trängseln och tempot som uppstod under några timmar varje morgon och eftermiddag. Det gick liksom inte att jämföra med den trafik som utgjorde ”rusningen” i lilla Hudiksvall, där jag är uppvuxen. Visst uppstod det även där bilköer och vissa bussar blev överfulla i morgonrusningen – men inte alls på samma sätt som i storstan. Och tempot var långt mycket lugnare än den stockholmska rusningen. Trots att bussarna gick avsevärt glesare och folk därmed borde vara mer måna om att komma med de få avgångar som ändå fanns.
Jag har bott i Stockholm i strax över 20 år, men vissa saker kan jag helt enkelt inte vänja mig vid här. Trots att jag bott här så pass länge, undviker jag fortfarande att köra bil inne i stan. Jag kan helt enkelt inte med den stockholmska rusningstrafiken, det går liksom inte att vänja sig vid den. Och då har jag både bott och varit i avsevärt större städer än Stockholm.
Det är verkligen en prövning för tålamodet att ta sig fram i Stockholms rusningstrafik. Det är trångt, det är stressigt och man möts av skarpt vässade armbågar från personer som ska fram till varje pris.