allkonstnarenNu har det gått några veckor sedan corona-utbrottet var ett faktum. Och nu börjar det bli lite tråkigt, även för en annan som inte ens sitter i karantän. Ska man se det från den ljusa sidan, är rusningstrafiken lika lugn som när man är ut och åker en söndagsförmiddag. Men det börjar bli lite tråkigt på något vis nu.
Det är ekande folktomt på jobbet för oss som fortfarande gör oss ansträngningen att åka dit och inte jobbar hemifrån. Jag jobbar bara hemma när det är enklare av praktiska skäl, men tycker generellt att jag får mer gjort om jag sitter på jobbet istället för hemma. Så jag har valt att åka till kontoret trots corona-pandemin. Men det är ekande tomt på kolleger och det blir lätt lite tråkigt i längden.
Jag har ställt in tjänsteresor och privata resor, så plötsligt har man mycket mindre att se fram emot. Även om en tjänsteresa oftast innebär lika mycket jobb som om jag varit hemma, så ger det lite variation i tillvaron och man får röra sig i lite nya miljöer. Och påsken verkar man få fira på hemmaplan i år. Inte för att jag haft någon skidresa inplanerad, men hade funderat på en resa till hemtrakterna kring Hudiksvall under påskhelgen – och de planerna får man nog ställa in som det verkar.
Ett glädjeämne är i alla fall att jag äntligen fått tummen ur och köpt en ny mobiltelefon. Min gamla telefon har börjat sjunga på sista versen och det var hög tid att köpa en ny. Jag var rätt sugen på Samsungs böjbara telefon – som blir en liten padda i utvikt läge. Men den var lite väl dyr, så det fick bli en S20 ultra istället. Som smått prylgalen personlighet, får jag ibland stålsätta mig för att inte köpa totalt onödiga saker. Och detta var just ett sådant tillfälle.
Så nu har jag ägnat en stor del av min lediga tid åt att få till inställningarna på den nya telefonen. Vi är fortfarande inte riktigt vänner, jag och den nya telefonen, innan jag lärt mig alla funktioner. Men det går i alla fall åt rätt håll!
