Varför vänta till helgen med att ha kul?

Så är påskhelgen 2025 så gott som över för denna gång, idag blev det hemfärd till Stockholm för för oss skiftarbetare börjar vardagen igen imorgon. Vi har haft en lugn och behaglig påskhelg tillsammans med nära och kära, i år tillsammans med min sida av familjen. Det har varit traditionsenlig påskmat tillsammans med nära och kära, liksom en hel del umgänge som sig bör när det är storhelg. Trots att vi bara skulle vara borta några få dagar, var bilen tämligen fullpackad med saker när vi i torsdags morse satte oss i bilen för att åka norröver. Det är verkligen lustigt att man tar med sig så mycket saker även om man bara ska vara borta över en helg. Vi brukar ta med oss sängkläder, handdukar och liknande – åtminstone de gånger vi åker bil när vi ska någonstans. Så då blir det trots allt en hel del packning att släpa på, det går liksom inte att komma ifrån. Det är packning som inte går att släpa på om man åker flyg, tåg eller buss – men har man bil är det fullt möjligt.
Det har dock varit fler än oss som tänkt tanken att bege sig ut på vägarna under påskhelgen. I torsdags steg vi upp klockan fem för att en dryg timme senare sätta oss i bilen och bege oss uppåt i landet. De första timmarna gick bra, men sedan tätnade trafiken frampå förmiddagen – för att så småningom vara tämligen intensiv. Det fanns flera anledningar till den tidiga avfärden, dels ville vi slippa trafiken men sedan hade vi även en tid för service inbokad klockan ett på dagen – vilket förstås gjorde att vi behövde vara framme i tid. Och alla som någon gång åkt bil genom Stockholm, vet hur rusningstrafiken kan vara här – så den ville vi verkligen missa under uppresan.

Under hemresan brukar vi nästan alltid stanna till i Upplands Väsby för att kissa och dricka kaffe innan vi tar oss an resan genom Stockholm för att slutligen hamna i Bagarmossen. Vårat rekord hittills är tre timmar från Upplands Väsby till Bagarmossen, något som inträffat någon storhelg om jag inte minns fel. En resa som i normala fall tar en dryg halvtimme om trafiken flyter. Idag tog det inte fullt så lång tid som tre timmar mellan Väsby och Bagis, men det var mycket trafik genom stan – och förmodligen fler än oss som valt att åka hem från påskfirandet redan idag istället för att vänta till påskhelgens sista dag imorgon. För många kan det vara betydelsefullt med en dag hemma innan vardagen börjar – och sedan finns det förstås skiftarbetare och andra som jobbar annandag påsk och därför måste hem en dag tidigare. Precis som det är för oss, som börjar jobba imorgon men varit lediga resten av påskhelgen.
Jag tycker inte särskilt mycket om att köra bil i Stockholm, allra minst i innerstan. Jag må ha bott i Stockholm sedan 1999, men bilkörning i stan är fortfarande ingen större favorit hos mig. Måste jag köra så gör jag det, men det är under viss protest om man säger så. Genomfartslederna, som Essingeleden och liknande, gör mig ingenting även om det är mycket trafik, men jag vill helst inte bege mig in i city om jag inte verkligen måste. Och det avspeglar mig i min körning när jag kör runt i Stockholmsområdet, då jag helst håller mig på förbifarterna eller småvägarna ute i förorterna. Och oftast är det dessutom bara krångligare med bil om man ska in till stan, det enklaste är trots allt att ta tunnelbanan.

Nu börjar vardagen till veckan igen med allt som hör därtill. Jag ska en sväng till Strängnäs för en filminspelning och i övrigt är det jobb som gäller för hela slanten. Återstår väl – som vanligt – att se om schemat förblir som planerat eller om det kommer bli förändringar i planerna. Det är sällan någon vecka blir som planerat, utan ofta blir det ändringar på ett eller annat sätt under någon del av veckan. Antingen blir man inkallad på övertid, eller så dyker det upp en filminspelning med kort varsel. Jag vet att det har varit prat om ytterligare en filminspelning där jag kan vara aktuell till veckan, men har inte hört något på ett tag – så återstår att se om jag förblir aktuell eller om rollen gått till någon annan. Ibland kan beskeden komma med tämligen kort varsel – på gott och ont – vilket kan göra det hela lite svårplanerat. Men nu har jag å andra sidan mejlat det aktuella produktionsbolaget och frågat, så förhoppningsvis har jag snart ett svar. Det kommer isåfall att bli en av de lite mer välbetalda rollerna jag fått på ett tag, vilket förstås inte gör särskilt ont någonstans.
Men jag ska inte ställa in mig alltför mycket på rollen, jag vet att konkurrensen är stenhård och att man inte alls alltid får en roll bara för att man blivit tillfrågad från första början. Ofta tillfrågas flera personer och sedan väljer man bland dem som finns tillgängliga. I annat fall får jag helt enkelt en lite lugnare vecka och det tackar jag heller inte nej till. Sen behöver det inte betyda att jag inte får någon inspelning alls, utan det kan dyka upp inspelningar med kort varsel som man kan ta istället. Veckorna kan förändras snabbt från en dag till en annan och det är lite charmen med tillvaron just nu. Sedan tar jag alltid det som är bäst betalt, ibland krockar det med att man blir erbjuden filminspelning och ett övertidspass – och då tar man det som ger mest pengar, vilket ju oftast är övertiden på jobbet. Även om det naturligtvis händer emellanåt att man blir erbjuden riktigt välbetalda filminspelningar.

Det är i alla fall fantastiskt att det nu börjar bli vår på riktigt ute, att det blir varmare och ljusare för varje dag som går. I alla fall där vi varit över påsk – i södra Norrland – har det varit skapligt väder med åtskilliga plusgrader och solen har tittat fram ganska mycket, vilket varit helt fantastiskt. Vi har kunnat sitta ute en hel del och har även grillat för första gången – vilket ju är ett fantastiskt vårtecken. Jag vet att vädret inte varit fullt lika gynnsamt i alla delar av landet under den gångna påskhelgen, men södra Norrland har i alla fall fått sin beskärda del av våren de senaste dagarna. Och det märks även när man jobbar, att våren och sommaren börjar närma sig. Jag åker hemifrån vid femtiden på morgonen när jag ska börja jobba och då är det redan mer eller mindre fullt dagsljus i nuläget. Och under kvällspassen är det nu ljust en stor del av kvällarna, även om det naturligtvis är mörkt när passet väl är över och man börjar bege sig hemåt för att sova.
Allt känns plötsligt mycket lättare så här på våren när ljuset och värmen sakta kommer krypande. Man blir piggare och tillvaron blir på något vis härligare att ta tag i än under den mörka, trista och regniga delen av året. Jag tror att vintrarna hade känts härligare om det varit mer snö, men i Stockholm kommer det sällan snö som ligger några längre perioder, även om det givetvis finns undantag. Förra vinter var bättre, då hade vi faktiskt en del snö som dessutom blev liggande, men den gångna säsongen har det knappt kommit någon snö alls – vilket jag tycker är jättetråkigt. Nåja, nu har vi om några månader en ny vinter att se fram emot och vi får helt enkelt hoppas att den blir bättre.