Ålder är bara början på nästa kapitel

Jag har egentligen aldrig genomgått någon ålderskris genom åren. Jag har hunnit fylla såväl 20 som 30 och 40 och det har inte känts överhängande jobbigt. Den enda gång som det kändes lite jobbigt, var när jag fyllde 20 har jag ett minne av, eftersom jag då inte längre kunde beteckna mig som tonåring utan plötsligt faktiskt var vuxen. Från en dag till en annan förväntades jag ta en massa jobbiga beslut. Jag förväntades veta vad jag ville jobba med, träffa någon och bilda familj. Det var ofta jag fick frågor kring vad jag ville bli och om jag inte skulle träffa någon snart. När jag fyllde 20, bodde jag i London och jobbade med hemlösa. Jag var singel, trivdes med det och hade ingen aning om vad jag ville bli när jag blev stor. Så jag kände inte att jag levde upp till vad samhälle och övrig omgivning förväntade sig av mig – och jag genomgick vad som nog är det närmsta en ålderskris jag har varit. Jag känner folk som pratat om både 30- och 40-årskris, men det har jag inte känt av under åren som gått. Själv tänker jag att ålderskriser sammanhänger med att man på något vis inte är nöjd med det liv man levt, att man känner att man inte fått ut vad man velat av det liv man har haft. Själv har jag känt en stor tillfredsställelse med mitt liv, jag har testat många olika saker, jag har rest och bott utomlands liksom lite olika ställen inom Sveriges gränser. Så jag har testat det jag vill testa och gjort det jag vill göra – även om jag naturligtvis fortfarande känner att jag har en del kvar som jag vill göra. Det finns fortfarande länder jag vill besöka, städer inom Sverige där jag inte varit och en lång rad andra saker. Men livet är inte slut än, så jag har gott om tid att göra sådant jag ännu inte hunnit med.
Nu är det precis under ett år tills jag fyller 50, vilket känns än mer surrealistiskt än tidigare jämna födelsedagar. Grejen är att jag inte alls känner mig som nästan 50 år, snarare som drygt 30 eller något åt det hållet – det är därför det känns så surrealistiskt att passera 50-sträcket om ett knappt år. Det känns inte jobbigt, det känns bara konstigt. Jag minns så tydligt när mina föräldrar fyllde 50, hur gamla jag tyckte att de blev och att de mer eller mindre kunde fått en rullator i födelsedagspresent. Någon rullator fick de inte – och behöver fortfarande inte någon. Och jag själv känner – naturligtvis – att det ligger väldigt långt borta med en rullator, åtminstone tänker jag bita ihop runt 25 år till innan jag tar till sådana hjälpmedel. Jag var väldigt ung när mina föräldrar fyllde 50, så det kanske inte var så konstigt att jag tyckte så om en rullator i födelsedagspresent. Nu anser jag inte att jag är särskilt gammal trots att jag snart fyller 50, jag känner mig fortfarande tämligen ung – och kan inte fatta att det faktiskt är 20 år sedan jag fyllde 30 år. Då firade jag genom att åka på Finlandskryssning, jag tyckte att det passade bra eftersom jag då pluggade till sjökapten.

Nu har jag i alla fall inlett planeringen för en fest på 50-årsdagen. Turligt nog fyller jag nästa år på en lördag, så det passar extra bra att ha en fest på den rätta dagen. Jag ska titta ut lokal, planera för vilka som ska bjudas och sedan även för det exakta upplägget för hela festen. Redan nu har jag vissa planer för vilken lokal det kan tänkas bli och jag har tagit in prisuppgifter för att göra en bedömning för om jag kommer ha råd med lokalen ifråga. Sedan ska inbjudningarna gå ut framåt nästa år någon gång, förmodligen under försommaren och så får folk lämna svar några veckor senare – allt beroende på när jag måste lämna slutgiltigt besked till festlokalen om mat, specialkost, antal gäster och så vidare. Men det är nog bra att vara ute i god tid med att göra reservationer av lokal, sedan får allt annat ordnas med under kommande år. Jag kommer nyttja mina kontakter med ett tryckeri, som ska få göra i ordning snygga inbjudningskort till festen som jag skickar ut i god tid. Där är fördelen med att ha eget företag, att man har vissa sådana kontakter och kan ordna inbjudningskort, julkort och allt vad det kan vara inför olika högtider. Och det är inte så fruktansvärt dyrt heller att anlita ett tryckeri, åtminstone inte det jag anlitar – så det är värt pengarna. Sedan kommer festen i sig inte bli någon billig historia, men det är en annan sak. Jag fyller ju 50 bara en gång, så då är det värt att fira ordentligt.
Ett tag var jag skeptisk till att överhuvudtaget ha någon fest, men har sakta börjat glida över till att det vore roligt trots allt. Det kommer bli en begränsad skara jag bjuder, för bara våra respektive familjer med barn är cirka 25 personer, sedan blir det några nära vänner på det om jag gärna vill bjuda. Så förmodligen runt 35 personer blir det som bjuds till festen, vilket är ganska lagom. Jag skulle kunna bjuda många fler, men det är lätt att det rusar iväg och blir väldigt många som då ska bjudas. Det är inte svårt att skrapa ihop minst 50 gäster, vilket gör att det hela kan bli dyrt – så jag väljer att hålla nere litegrann på antalet gäster istället. Inget personligt emot dem som inte blir bjudna, utan jag måste helt enkelt dra en gräns någonstans. Så då blir det de närmast sörjande som bjuds, det får bli så när vi har stora respektive familjer. Och det är svårt när man bjuder vissa, då bör man bjuda någon annan – och helt plötsligt blir festen helt enormt stor. Visst känns det konstigt att planera för något som ligger ett år bort, men de måste man göra i vissa sammanhang. Vill jag ha en viss lokal och att de flesta som bjuds in ska komma, då gäller det att vara ute i tid.

Ett tag funderade jag på att köra på ett firande jag brukar ha när jag fyller år, att bara bjuda den närmsta familjen på middag och tårta hemma, men då skulle det bara bli som en födelsedag vilken som helst – och visst vill man känna att ens 50-årsdag blir något lite speciellt om man nu ändå ska fira på något vis. Så det blir ett lite större födelsedagsfirande än i normala fall, de exakta formerna kommer att ta form under det kommande året. Samtidigt är det lite kul om de kommer några fler än bara den närmsta familjen och ha lite större firande – det är trots allt inte många gånger under livet man har något sådant att fira. Det är bröllop, jämna födelsedagar och liknande som ger anledning till lite större fest. Och eftersom vi inte har några planer på bröllop just nu, så får det bli fest när jag fyller 50 istället – sen får vi se om det blir bröllopsfest vid senare tillfälle. Så får upplägget helt enkelt bli för enkelhetens skull. Kanske, kanske är det ändå trevligt att för en gångs skull stå lite i centrum för en kväll – det är ju just det jag har varit skeptisk till tidigare. Men jag har ju stått i centrum vid tidigare firanden, om än i mindre skala, så jag ska nog kunna stå ut med ett vara i centrum för ett större sällskap också för en kväll. Och jag tycker ju om festligheter, jag gör vad jag kan för att gå på andras födelsedagsfester, bröllop och så vidare. Så när jag övervägt det hela, har jag ändå kommit fram till att det kan vara värt att ha en egen födelsedagsfest när man trots allt fyller jämnt. Jag brukar ju ha lite firande varje år, men bara med den absolut närmsta familjen – till nästa år blir det ett lite utökat firande med några vänner och ytterligare släktingar.
Lite otålig är jag på något vis och har redan nu börjat titta på lokal, eftersom jag inte vet i hur lång tid innan man behöver vara ute. Jag har hittat en lokal som jag tycker verkar vara intressant både utifrån läge, pris och utrymme för det antal personer jag vill bjuda. Nu är det inbokat att få komma och titta på lokalen innan vi bestämmer oss, men mycket lutar åt att det blir en bokning. Det var förmånliga avbokningsvillkor, så det går trots allt att boka om ifall man hittar något under det knappa år som trots allt är kvar innan festen ska äga rum. Men det känns skönt att ha en bokning gjord, bara utifall man inte hittar något annat. Jag har en känsla av att jag kommer bli nöjd med den lokal jag har tittat på hittills, men vill vara säker. Även menyerna har granskats och även om de ska uppdateras efter nyårsskiftet så låter de bra och jag hoppas på att kunna erbjuda en bra middag för gästerna när festen ska äga rum nästa höst. Jag har många detaljer som ska falla på plats, med tanke på vad jag ska stå för och vad gästerna får betala själva och hur hela kvällen ska läggas upp. Men jag har ju faktiskt ett år på mig att planera det hela, så det är ingen större fara vad gäller alla detaljer.