Att göra något kul och ha något att se fram emot varje vecka är en viktig faktor för välbefinnandet

Det börjar bli en vana att varje söndag sammanfatta den gångna veckan och tänka tillbaka på hur det gångna sju dagarna har varit. Nu har jag åter slagit mig ner vid datorn för att försöka sammanfatta en intensiv men rolig och givande vecka. Jag började veckan med en tidig måndagsmorgon, när väckarklockan ringde vid halv sex och det var dags att stiga upp för att framåt sjutiden, sätta sig i bilen och åka mot Lilla Edet, där det var dags för filminspelning på eftermiddagen. Klockan 15:00 hade jag en inställelsetid på en liten gård utanför Lilla Edet. Jag gasade på ganska bra för att hålla mitt tidsschema och komma fram i tid. Under hela resan visade GPS:en att jag skulle vara framme strax innan 15:00 och jag höll schemat under resans gång. Det blev kaffe i Nyköping, lunch i Gränna och ytterligare en paus i utkanten av Göteborg innan jag körde de sista milen till inspelningsplatsen. Då kom regnet ikapp oss och himlen formligen öppnade sig, så hela inspelningen – som skulle ske utomhus – sköts fram en stund i taget tills det till slut äntligen blev uppehåll. Snabbt riggades kameror och strålkastare på inspelningsplatsen och hela inspelningen rullade igång.
Något försenad sätter jag mig efter några timmar i bilen igen för att bege mig hemåt. Drygt 50 har jag framför mig på vägarna innan jag återigen ska befinna mig hemma i Bagarmossen. 106 mil bakom ratten på en dag är inte riktigt att rekommendera, men jag fixade det. Jag stannade till på McDonalds vid Landvetter för att äta middag, blev irriterad över hur illa skött städningen på restaurangen var, att det låg matrester på golvet, att sopor inte tagits reda på – jag hade god lust att tipsa myndigheterna om hur illa skött restaurangen tycktes vara. Jag gör några kiss- och kaffepauser på vägen, men kör mer eller mindre nonstop från Lilla Edet till Bagarmossen. Väl framme i Bagarmossen, observerar jag på håll en polisbil som kör sakta längs Byälvsvägen. Jag tänkte inte mycket på det, mer än att det är bra att polisen patrullerar och håller koll i området. Men polisbilen kör så sakta att jag kommer ikapp den – trots att hastighetsgränsen bara är 40 kilometer i timmen. Den kör åt sidan och jag passerar, tänker att de väl har viktigare saker för sig än ägna en tanke åt mig. Men när jag passerat, ser jag i backspeglarna hur polisbilen svänger upp bakom mig och följer efter. Den ligger tätt bakom mig under de cirka 300 meterna jag hade kvar tills det är dags att sväng in på min gata. Lugnt svänger jag in – och noterar att polisbilen hänger med, trots att den delen av Svartågatan är återvändsgränd. Jag bryr mig inte så mycket om polisbilen, utan kör sakta längs gatan för att leta en parkeringsplats. Fram tills jag plötsligt inser att de kört upp riktigt nära mig och slagit på blå/rödljusen för att be mig att stanna.

Jag har jobbat 15 år inom Polisen och träffat beväpnade poliser i mitt jobb varje dag. Men lik förbaskat blir jag ofta nervös ja har med poliser att göra rent privat. För ett par år sedan blev jag invinkad i en poliskontroll, även det i utkanten av Bagarmossen. Jag hade inte kört för fort, jag var nykter, jag hade körkortet med mig och hade allt i ordning när det gällde bilen jag körde. En trevlig polis kommer fram till mig, jag får blåsa, visa körkortet och man gjorde slagningar på mig och bilen i polisens register. Sedan gav man mig grönt ljust att köra vidare. Poliserna hade uppträtt trevligt och korrekt, jag hade inget att klaga på hur kontrollen utfördes – snarare tycker jag det är bra med poliskontroller. Under de knappa 30 år jag haft körkort, har det hänt två gånger att jag blivit invinkad i en poliskontroll – vilket jag själv tycker att det är alldeles för sällan. Jag vet vilka bra resultat dessa kontroller ger, hur många man brukar kunna sy in för diverse olika förseelser i samband med trafikkontroller. Men lik förbaskat blev jag nervös när jag den där gången för ett par år sedan blev invinkad i poliskontrollen. Tänk om de trots allt hittar något på mig?! Tänk om jag liknar någon det har span på – vad som helst kan ju ske i samband med en poliskontroll… Eller?!
Åter till Svartågatan, där jag stoppas av polispatrullen bakom mig. Jag vevar ner rutan, stänger av motorn – precis så som jag lärt mig att man ska bete sig när man blir stoppad. En kvinnlig polis kommer fram till mig, byter några ord och ber om att få se mitt körkort. Efter det släpps jag iväg att få åka vidare, de sista 30 meterna tills jag är hemma. Men återigen blev jag nervös, jag höll nästan på att kissa på mig när jag märkte att polisen slog på blåljusen och ville att jag skulle stanna. Samtidigt blev jag förvånad att de inte kollade mig närmare när de ändå hade chansen – varför gjort de inga slagningar på mig? Eftersom jag hade hyrbil, hade de förmodligen bara gjort slagningar på bilen innan de gjorde fordonsstoppet. jag skulle inte ha dykt upp i registren som fordonsägare eller någonting annat. Nu hade de inte hittat något på mig i registren vad jag vet. Men hade jag varit polis, hade jag ändå valt att göra vissa slagningar ändå, när man nu ändå gjort ett fordonsstopp.

Nåja, jag får som sagt åka vidare, jag hittar en parkeringsplats och går upp i lägenheten med min grejer för att mer eller mindre omgående krypa ner i sängen – helt utpumpad efter drygt 100 mil bakom ratten. Nästa dag, tisdag, blev det dags för nästa filminspelning, denna gång i Alby. Så det blev inte långt att köra, men efter blott fem timmars sömn kändes det som en evighet innan jag var framme. Det blev en kort dag dock, vilket kändes skönt och väl hemma igen tog jag en snabb powernap innan det var dags för middag – det gick helt enkelt inte att hålla sig vaken efter så få timmars nattsömn. Så blir det onsdag och jag har trots allt en dag ledigt från alla aktiviteter. Jag hann få mycket gjort hemma i form av bokföring, skrivande och pappersjobb som har med firman att göra. För ovanlighetens skull kom jag upp i tid på morgonen och kunde snabbt ta tag i dagens övningar. Det blev frukost, lunch och middag och omåttliga mängder kaffe – som alltid under sådana dagar.
Torsdag jobbade jag och gjorde veckans enda arbetspass, resten av veckan hade jag tagit ledigt för att på fredagen gå på begravning. Det blev en vacker tillställning, en ceremoni av mycket närvaro, vacker musik, vackra blommor och fullt av respekt. Precis så som en begravning ska vara. För tänk vilken skillnad det kan vara på olika begravningar – somliga är fantastiskt välkomnande, vackra och stämningsfulla, medan andra fylls av tafatthet och illa skötta ceremonier.

Helgen har spenderats på bortaplan för att vara hundvakt åt ett litet charmtroll på drygt 12 veckor och helgen har präglats av hundpromenader på bestämda tider, mattider och en hel del lek med hundleksaker som blir allt sliskigare ju längre de används. Valpen slocknade med jämna mellanrum, trött av allt härj – men även hundvakterna har blivit ganska slutkörda efter helgens övningar. Nu är vi snart på väg hem och ska avsluta veckan med en lugn kväll framför TV:n. Imorgon har jag sovmorgon och ska passa på att sova ut rejält, något jag inte haft en chans till under den gångna veckan. Min enda plan är att jag ska till tandläkaren på eftermiddagen och sedan, på vägen hem hämta ut veckans hyrbil. Jag jobbar tisdag till onsdag och har tisdag eftermiddag en kort filminspelning då jag måste hinna hem för att filma och sedan åka tillbaka till Södertälje för att jobba vidare. Torsdag förmiddag är det dags för mitt första medarbetarsamtal på Sjöfartsverket vilket kan bli spännande, jag ser med spänning fram emot vad som kan tänkas komma upp, vad som kan tänkas att sägas om min arbetsinsats under det gångna året.
Min enda helt lediga dag blir fredag, sedan jobbar jag den kommande helgen. Jag vet dock att veckorna kan ändras fort, att saker som filminspelningar och övertid kan dyka upp med kort varsel och de kan mycket väl bli andra planer med tiden, med nya arbetstider och uppdrag. Något som jag tycker är en stor charm med den tillvaro jag har just nu. Så varje måndag går jag in i den nya veckan med öppna sinnen, för att helt enkelt se hur veckan ska löpa och om den blir som planerat.