Ett liv fullt av måsten slutar ofta med ett enda – borde ha gjort

Så har vi gått in i vecka 27 och det är dags att ta tag i den nya veckan. Förra veckan var jag i stugan halva veckan och kom hem på onsdagseftermiddagen. Sen följdes sedvanligt arbete några nätter och ett läkarbesök på torsdagsmorgonen – så en hyfsat normal sommarvecka med andra ord. Det känns alltid lite vemodigt att lämna stugan och inte kunna vara kvar utan istället behöva åka hem till vardagen och jobba. Men det är trots allt så det är att vara vuxen, man måste göra vissa saker som att jobba och annat mindre roligt. Nu är ju mitt jobb fortfarande relativt nytt och jag kan inte säga att jag hunnit tröttna än på något vis. Men fick jag välja mellan att vara i stugan och att jobba, så blir det förstås ändå stugan – så enkelt är det ju. Men jobba måste man trots allt, så nu är vardagen igång för fullt med allt vad det innebär. Filminspelningar är det – som alltid sommartid – lite halvdant med just nu, men däremot har jag mitt vanliga jobb att gå till vilket är bra för ekonomin. Trots allt är det bättre betalt än filminspelningar, så ju mer jag kan jobba ju bättre är det för ekonomin.
Men den här veckan har jag – trots bristen på desamma under juli månad – två filminspelningar inbokade. Som vanligt kan jag inte säga så mycket om dem, utan har en ganska strikt tystnadsplikt kring inspelningarna. Det är lite frustrerande ibland, jag vill ju kunna berätta om vad det är jag gör – men lägger jag utan sådant på internet, kan det i värsta fall bli dyrt i form av olika skadestånd. Så min mun får förbli förseglad och så säger jag desto mer när filmerna faktiskt kommit ut. Det varierar alltid litegrann hur lång tid det tar innan filmerna kommer ut. Ibland tar det bara några veckor, ibland pratar om man om något år innan en produktion faktiskt är ute. Inte minst när det är filmer och TV-serier tar det extra lång tid, medan reklam ofta går lite fortare.

Men det blir lite vanligt jobb också naturligtvis och inte bara filminspelningar. Så från och med onsdag blir det några nätter på jobbet som det verkar. Jag får veta från dag till dag om jag ska jobba, vilket förstås är på gott och ont – men det är så tillvaron är som timvikarie. Och jag visste ungefär vad jag gav mig in på när jag hoppade på detta jobb. Fördelen är trots allt att jag kan styra mina arbetstider ganska mycket utifrån vad jag i övrigt har för planer varje vecka. Trots allt är det få arbetsplatser man har ett sådant inflytande över sina arbetstider. Jag kan inte komma och gå riktigt som jag vill, men det är inte långt ifrån. Nu under sommaren blir det extra mycket arbete, men det gör inte så mycket eftersom det är tämligen lugnt på filmfronten då. I synnerhet juli är oerhört lugnt när det kommer till filminspelningar, så har det varit i alla år som jag varit med inom branschen. Går man istället på timmar på en arbetsplats, då är det desto mer att göra sommartid för att täcka upp för semestrar och liknande.
Nackdelen är att mitt vanliga jobb och min tillvaro som egenföretagare inte alltid riktigt klaffar. Varje fredag ska jag meddela min tillgänglighet för kommande vecka på jobbet. Men filminspelningar dyker ofta upp med kortare varsel än så. Oftast vet jag inte ens på söndagen vilka dagar jag har inspelningar under den kommande veckan. Inspelningarna kan komma med någon dags varsel – och då kan jag redan ha anmält intresse för att jobba. Så det klaffar inte riktigt, men det är sådant man får lösa med tiden helt enkelt.

Även denna vecka har jag fått boka in hyrbil för att få tillvaron att fungera några av dagarna. Jag kommer inte ha bil hela veckan – det kostar för mycket – men tisdag till onsdag har jag det för att få mitt flängande runtom i stan att fungera. En av filminspelningar ligger lite dumt till och jag skulle behöva promenera en bra bit om jag skulle åka kollektivt. Så jag har valt att boka in en hyrbil så att det blir lättare att ta sig dit. Sen ska jag till Södertälje på onsdag, vilket också det är lite off. Med alla trafikomläggningar som är nu under sommaren, är det inte helt lätt att ta sig fram utan det blir enklare att ta bil vissa gånger. Nu går det inga pendeltåg på vissa sträckor på grund av banarbeten, så det är inte helt lätt att ta sig till Södertälje har jag tvingats inse. Vi har varit väldigt förskonade från banarbeten i tunnelbanan under sommaren, så man får väl skatta sig lycklig att man bor efter en tunnelbanelinje som inte behöver något underhåll detta år.
Det brukar vara en hel del banarbeten varje sommar och vare sig tunnelbana eller pendeltåg är undantagna för att drabbas. Men det är lite olika olika år hur mycket olika banor drabbas. Men i åt verkar Södertäljebanan för pendeltåg drabbas och det är ersättningsbuss en del av vägen. Så det får bli bil denna gång för att slippa spendera alltför mycket tid på tåg och bussar under dagen på onsdag. Till en början hade jag tänkt åka kollektivt för att vara ekonomisk, men vid närmare eftertanke får det helt enkelt bli bil för att få det hela att fungera. Så det är tur att ekonomin ändå tillåter att kunna ha hyrbil med jämna mellanrum, annars skulle tillvaron helt enkelt inte fungera.

Det finns flera anledningar till att vi väljer att inte ha bil. Det är ekonomi, att vi egentligen inte behöver bil – men också ett miljöval, något som ju ligger i tiden idag med klimatförändringar och allt. Men samtidigt som vi valt att inte skaffa bil, så åker vi en hel del taxi och hyr bil med jämna mellanrum. Och det är ju inte särskilt miljövänligt direkt, snarare tvärtom. Samtidigt så åker vi bil enbart när vi verkligen behöver det, aldrig annars. Så vi är säkerligen miljövänligare än någon som äger en bil och använder den mer eller mindre varje dag. För oss kan det gå månader ibland utan att vi åker taxi eller hyrbil, vilket förmodligen inte hade varit fallet om vi haft egen bil. Men det blir ju också ett skapat behov om man faktiskt har en bil – då använder man den när det egentligen hade funkat att åka kollektivt. Vi åker bara bil när det inte går att lösa på något annat vis – eller det kollektiva blir alldeles för omständligt.
Så förutom att vi sparar pengar, så drar vi vårat strå till stacken för att minska utsläppen av växthusgaser, att minska belastningen på miljön. Jag skulle inte kunna ha en tillvaro då man helt klarade sig utan att åka bil överhuvudtaget – det skulle inte funka utan taxi eller hyrbil. Men jag försöker hålla bilåkandet på ett minimum, försöker att inte åka mer än vad som är absolut nödvändigt.