Hemlängtan

Efter att ha varit borta hemifrån i över en vecka, är det inte utan att man nästan längtar hem litegrann. Inte så att jag tänker avbryta semestern, men det brukar alltid vara skönt att komma hem efter en tid i sommarstugan. Man saknar de bekvämligheter som finns hemma, som dusch, rinnande vatten och en vanlig toalett. För att inte tala om en stabil internetuppkoppling. Jag har visserligen mitt mobila bredband med mig i stugan, men täckningen är lite si och så här ute, allt annat skulle vara lögn att säga.
Sen ska det bli intressant att ställa sig på vågen efter denna semester. Jag har hållit stenhårt i min diet under hela semestern, men ute i stugan har jag inte tillgång till någon våg. Så jag ser faktiskt fram emot att kunna väga mig och se hur det har gått med vikten under dessa veckor jag varit borta.

Men jag känner trots allt inte enbart hemlängtan. Jag stortrivs i stugan och skulle med lätthet vara här från maj till september för att bara åka hem ibland och titta till blommor och post – om jag bara haft möjligheten. Den möjligheten kommer trots allt förmodligen inte att finnas så länge man jobbar heltid, det är nog först när man är pensionär som man kan ha den möjligheten.
Däremot är det ofrånkomligen skönt att komma in till civilisationen ibland när man varit på skäret ett tag. Man lär sig att uppskatta de bekvämligheter man har hemma på ett helt annat sätt när man varit på landet ett tag. Även om fler och fler bekvämligheter faktiskt gör sitt intåg i stugan. När jag växte upp hade vi ingen el och ingen telefon, än mindre en internetuppkoppling. Idag har vi el, mobiltelefon och internet – även om uppkopplingen är lite svajig. Men det är fortfarande en bit kvar innan möjligheten finns att till exempel sitta här och jobba, fullt så bra är varken internet eller mobiltäckning. En dag kommer vi säkert dit, att kunna sitta på denna vackra skärgårdsö och arbeta men än så länge är vi som sagt inte där.
Om ett antal år kanske möjligheten kommer att faktiskt vara här från maj till september om tekniken tillåter och man kan jobba härifrån. Det skulle kännas optimalt att faktiskt kunna mer eller mindre bo här under sommarhalvåret. Ibland kan jag avundas folk som har sommarstuga mer inom räckhåll och som kan pendla mellan stugan och jobbet. Den möjligheten finns inte här om man bor i Stockholm, med en resväg på totalt fyra till fem timmar. Det skulle dessutom – inte minst med dagens bränslepriser – bli alldeles för dyrt att åka emellan varje dag.
Vi har emellanåt gått i tankarna att skaffa ett eget sommarställe någonstans i närheten av Stockholm, men frågan är om det kommer bli av. Jag är för fäst vid den här stugan för att skippa helt att vara här om somrarna, så jag skulle även med ett eget sommarställe åka hit ibland. Här känner jag bokstavligen varenda sten och buske efter att ha sprungit över skäret i tid och otid sedan barnsben. Men det skulle samtidigt vara roligt att faktiskt ha ett eget ställe att åka till – och kanske ett ställe man kan vara i året om. hit ut kommer man bara om somrarna, vintertid ligger det is och är svårt att ta sig hit. Dessutom är det inte vinterbonat, så även om man tog sig hit skulle det förmodligen vara alltför kallt att vara här.

Sen erkänner jag att det trots allt är kul att göra lite annat under somrarna än bara vara i sommarstugan hela tiden. Man kanske vill resa lite inom Sverige, gå på konserter och lite annat. Jag har insett att jag nu efter semestern är väldigt uppbokad och inte kommer ha tid att åka hit igen förrän i september. Och det är i första hand olika nöjen som är inplanerade, så det är förstås i första hand roligt. I slutet av juli bär det av till Göteborg för konsert med Rammstein och vi passar förstås på att ta några dagar extra i Göteborg för att göra stan.
Sen har jag en finlandskryssning inbokad i början av augusti. Kanske inte min favoritsyssla, men ändå helt okej. Det är min systerson som gärna vill åka finlandsbåt efter att ha sett de stora fartygen och nu har jag lovat att vi ska åka en dygnskryssning så att han har provat på det hela. Lite mindre roligt är att jag ska på magnetröntgen senare i augusti, något som känns mer som ett ont måste än någonting annat. Denna gång känns det dock inte fullt lika ångestladdat som sist, utan jag tar det hela lite mer med ro. Förra magnetröntgen såg ju bra ut och jag har svårt att tro att man hittar några cellförändringar denna gång heller.
I slutet av augusti är det så dags för årets andra konsert, denna gång med Lars Winnerbäck. Jag är ett stort Winnerbäcksfan och brukar ränna på hans konserter lite titt som tätt. Jag har till och med gått så långt att jag åkt till Köpenhamn för att gå på en av hans konserter, när spelningarna i Sverige var slutsålda.
Och däremellan ska jag hinna med saker som att exempelvis jobba, något som ju också måste hinnas med nuförtiden. Även om jag är fortsatt sjukskriven på 75%, så ska jag givetvis jobba de timmar jag är schemalagd att jobba.