Att skriva är ett kall, inte ett val

Vecka åtta närmar sig sitt slut, en vecka som inte riktigt blev som vi tänkt oss – men ibland får man gilla läget, även om det känns som en besvikelse. I fredags fyllde min sambo år och jag hade ju bokat in oss två nätter på Berns hotell med middag och allt för att vi skulle fira ordentligt. Men i sista stund verkade det inte som att jag skulle få ledigt så som jag ansökt – och jag vågade inte behålla bokningen på hotellet eftersom vi var tvungna att avboka minst ett dygn innan ankomst för att inte behöva betala för en outnyttjad vistelse. Det var trots allt så mycket pengar, att jag ville inte slänga ut dem om vi inte fick en vistelse på hotellet. Så jag avbokade det hela – men i sista stund visade det sig att jag trots allt fick ledigt. Men då var hotellet avbokat och vi fick hitta på annat istället. Det gjorde vi också och de blev ett par restaurangbesök, thaimassage och lite annat för att kompenserad för den uteblivna hotellvistelsen. Och sambon blev inte utan present helt och hållet, då jag och delar av familjen gått ihop om att köpa en ny mobiltelefon till henne. Jag har givetvis varit tvungen att hålla just den presenten hemlig eftersom det skulle bli en överraskning – hotellvistelsen visste hon om sedan tidigare, men inte telefonen. Så paketet med telefonen har legat gömt i vår klädkammare sedan en tid tillbaka i väntan på att överlämnas på den riktiga födelsedagen. I fredags morse gjorde jag mitt bästa för att sjunga lite födelsedagssånger och överlämnade paketet med mobiltelefonen.
Vi inledde egentligen firandet redan kvällen innan med ett besök på Un Poco på Östermalm, ett ställe där det visserligen var god mat men som inte riktigt levde upp till våra förväntningar. Frampå dagen på fredagen begav vi oss in till stan för att lunch på Smak – som alltid lever upp till förväntningarna – och sedan var det dags för massage på Orchidé massage och spa vid Slussen innan vi begav oss hemåt för att mellanlanda lite innan det var dags att bege sig in till stan (igen) för att äta middag – denna gång på en liten kinakrog vid Fridhemsplan. Så det blev en hel del firande, även om veckan inte riktigt blev som vi hade planerat den från början. Jag hyser inga agg gentemot min arbetsgivare för att man rörde till det med min ledighet, det är sådant som händer ibland – att det helt enkelt blir fel. Det kommer fler tillfällen att bo på Berns, det var bara lite snopet att det inte blev så denna gång.

Nu har jag begett mig till Malmö för att vara med vid en filminspelning imorgon. Tåget var för en gångs skull faktiskt i tid ioch jag kunde bege mig genom ett regntungt Malmö till hotellet. Lite svårt hade jag hitta nåpot ställe att äta middag på eftersom mycket var söndagsstängt – så det slutade med att jag gick till hotellrestaurangen, som hade oerhört tråkig mat. Man hade frysta pizzor som man värmde på beställning i micon – och tog 135 kronor för. Nåja, det var i alla fall bukfylla och jag fick i mig lite middag trots allt. Nu har jag slagit mig ner i baren en stund innan det är dags att krypa ner i den väl tilltagna hotellsängen för att få några timmars välförtjänt sömn. Det är ganska fascinerande att sitta i en hotellbar på något vis, med alla turister som hela tiden sveper förbi. Jag trodde inte att det skulle vara särskilt många turster i Malmö så här i slutet av februari, men har sprungit ihop med japaner, tyskar, holländare och amerikanare så här långt. Plus svenska naturligtvis. Somliga är säkerligen affärsresenärer – eller sådana som precis som jag är här på någon form av jobb – men det är förvånansvärt många turister i farten. Och då undrar jag hur det ser ut under sommaren? Jag tror faktiskt inte att jag varit i Malmö under sommaren, så det kanske skulle vara en upplevelse trots allt. Jag tycker om Malmö, som känns litegrann som att komma halvvägs ner på kontinenten. Man inte bara är halvvägs till Köpenhamn, det känns verkligen som att man nästan är där.
Men det känns lyxigt att komma iväg så här, även om jag reser på egen hand. Självklart är det alltid roligast att ha sällskap när man är på resande fot, men även när man reser själv känns det lite lyxigt med utemiddagar, hotell och tåg. Sen kunde vädret ha varit lite bättre, det får jag erkänna. Det har regnat till och från sedan jag kom till Malmö – jag har inte kunnat kolla någon temperatur, men jag tror inte det är mycket över nollan, bara tillräckligt för att det ska regna och inte snöa. Så det är bara en marginell skillnad från Stockholm, där det kom blötsnö så sent som igår kväll, men regnade lite lätt på dagen. Här har det istället regnat konstant sedan jag kom ner vid fyratiden i eftermiddags.

Den kommande veckan är fortfarande något av ett oskrivet blad och det är inte mycket som kan gå fel de kommande dagarna. Imorgon åker jag till Höör, där själva filminspelningen ska äga rum, sedan där jag kvällståget tillbaka till Stockholm. Strax efter 22:30 kommer jag till Stockholm central för att sedan bege mig hemåt och få sova några timmar. Sedan har jag inte ett smack inplanerat under resterande vecka – utan tanken är att bara ta det lugnt och vila. Sedan vet jag förstås hur det är med övertid och filminspelningar, som har en tendens att dyka upp med kort varsel ibland. Så visst kan veckan bli på ett helt annat sätt än jag tänkt mig, självklart kan det bli mer slit än jag vågat hoppas på. Men det går trots allt att säga nej, så är det ju. Lite övetid och vissa filminspelningar kan man ta för att det är roligt, men ibland hoppar man ju även på för att få ihop ekonomin, för att man behöver pengarna. Nu ska jag nog ändå hålla lite i tyglarna och faktiskt se till att vara ledig också.
Men def känns skönt att nu ha en kommande vecka som inte är särskilt inplanerad, som faktiskt är ganska tom på inplanerade aktiviteter. Någon gång ibland ska man ha en sådan vecka, då man inte har en massa akiviteter inplanerade. Det känns ovant, men samtidigt lite skönt att faktiskt ha det så. Så det är lika bra att passa på att njuta medan tillfälle ges, eller hur?