I valet och kvalet

Jag tillhör den kategorin människor som aldrig ägt en bil, jag har helt enkelt inte sett någon anledning att skaffa någon genom åren. När jag bodde i Upplands Väsby funderade jag ett tag på bil eftersom jag bodde så avsides och långt ifrån allt. Men så fick jag tag i lägenheten i Bagarmossen och vips hade jag överkomliga resor till arbete och in till stan. Så plötsligt fanns det ingen anledning att skaffa bil. Istället lägger jag pengar på hyrbilar och taxi de gånger det helt enkelt inte funkar att åka med kollektiva färdmedel. I slutändan är det oftast mer ekonomiskt – och framförallt miljövänligare om man ska tänka på klimatet. Någonstans har jag dessutom resonerat att kanske inte gör så mycket om det blir aningen dyrare med hyrbilar och taxi än att äga en bil. I gengäld slipper jag alla bekymmer med bil och har jag dåligt med pengar en månad är det bara att avstå från hyrbil den månaden. Jag har någonstans tyckt att det blivit för mycket i fasta kostnader varje månad om man ska ha bil.
Dessutom är jag lite bortskämd med tanke på alla nya, fina bilar jag hyrt genom åren. Jag brukar oftast hyra hos Sixt och där får man nya bilar i form av BMW, Mercedes och Audi. Mycket lullull och finesser att gotta sig i helt enkelt. Så ska jag skaffa bil, vill jag ha en hyfsat ny bil. Dels för att jag blivit lite bortskämd genom åren, men också för att ju äldre bil man har, ju större är risken att bilen börjar krångla och man åker på dyra reparationer. Jag kan inte mycket om motorer (även om det givetvis går att lära sig) och vill helt enkelt ha en bil som man kan lita på att den startar när man ska iväg och att man inte riskerar att bli stående någonstans efter någon landsväg med en krånglande bil. Sen kan givetvis även nya bilar krångla, men sannolikheten är väldigt mycket mindre att de gör det.

På senare tid har tanken väckts igen på att skaffa bil. I och med mitt nya jobb, har jag lite längre resväg till och från jobbet och det skulle vara väldigt behändigt med bil för de resorna. Så jag har börjat titta lite på möjligheten att leasa en bil, mycket eftersom jag gärna vill ha en så ny bil som möjligt. Somliga märken är löjligt dyra att leasa, till exempel en Jeep skulle kosta runt 9000 i månaden – och då har jag inte ens börjat köra med bilen. Så vissa märken går bort helt och hållet, så enkelt är det.
Men även om jag hittar ett mer rimligt pris, snackar vi fortfarande runt 5000-6000 kronor i månaden inklusive bensin och försäkring per månad. Och det är väldigt mycket pengar, som man kan ha väldigt mycket roligt för istället för att lägga dem på en bil. Så plötsligt har jag blivit lite dumsnål istället och funderar på om vi faktiskt har det behovet av bil, så att det skulle vara värt dom pengarna. Det är trots allt inte så att jag har jättelångt till jobbet och skulle spara massor av tid på att åka bil. Jag skulle tjäna ungefär 20-25 minuter per resa, så det är inte någon enorm tidsvinst direkt. Sen får man givetvis se fördelen att man blir friare med egen bil istället för att hålla på och hyra hela tiden. Framförallt att göra impulsresor någonstans blir svårare när man inte har egen bil. Nu brukar det ytterst sällan vara svårt att få tag i hyrbilar med kort varsel, men det händer ibland att man får leta bland flera olika hyrbilsfirmor innan man faktiskt får tag i en hyrbil med kort varsel.

Så ja, jag är lockad att skaffa en egen bil, det skulle vara jätteskönt på många sätt. Men frågan är om jag tycker att det är värt så pass mycket pengar som det kostar varje månad att vara bilägare. En bil skulle äta upp väldigt mycket av de ekonomiska marginaler vi har varje månad och det skulle bli svårare att till exempel ha ett vettigt sparande. Vi lever trots allt ganska billigt som det är i nuläget, mycket med tanke på att vi inte har bil och en lägenhet med relativt låg hyra. Något som gör att vi har råd att sätta guldkant på tillvaron på ett sätt som inte funkat med andra levnadsomkostnader.