allkonstnarenDet har gått några dagar då jag knappt varit aktiv på sociala medier överhuvudtaget. Det har varit intensiva dagar och tiden har helt enkelt inte funnit att vara aktiv på internet alls. Jag har gjort mina tre första arbetspass på nya jobbet, våra pass är 12 timmar långa så det blir inte mycket tid över till annat när man jobbar. Man åker till jobbet, gör sina timmar och hinner sedan hem för att äta och sova några timmar för att sedan åka tillbaka till jobbet igen. Men jag har inget emot dessa pass, även om det är långa och det ibland kan bli segt. När jag ändå ska till jobbet, kan jag lika gärna beta av ett antal timmar för att sedan få längre sammanhängande ledighet. Istället jobbar jag nu 4-5 dagar följt av 4-5 dagars ledighet på rullande schema. Vilket ju ger ganska stora möjligheter till en bra fritid om man frågar mig.
Nackdelen just nu är å andra sidan att vi kommer gå om varandra en del här hemma eftersom vi jobbar skift båda två. Våra helger kommer inte synka riktigt, vilket gör att vi inte alltid kommer vara lediga samtidigt ens på helgerna. Men på mitt jobb har vi en “lightversion” av önskeschema, så jag har möjlighet att peka ut när jag helst vill vara ledig närmsta månaderna. Så förhoppningsvis kommer det bli bättre när nästa schema kommer och jag kunnat haft lite mer att säga till om kring lediga helger och liknande.
På måndag gör jag mitt sista pass som elev och kommer därefter att börja jobba på egen hand på mitt eget schema. Det känns förstås lite pirrigt, eftersom allt fortfarande är väldigt nytt. Men så är det ju alltid på ett nytt jobb, vi är alla nya i början och det blir lite pirrigt när man själv ska axla fullt ansvar i det nya jobbet. Men jag har insett att jag fortfarande har mycket kvar att lära, inte minst att lära mig hitta i den stora byggnad där jag är stationerad. Jag behöver också ha koll på mycket av tekniken på plats, vilket inte är helt lätt alla gånger. Jag får tacka min bakgrund, att jag trots allt har en teknisk utbildning i bagaget som ger en viss grund att stå på.
Jag kommer framledes ha en helt annan tillvaro jämfört med när jag jobbade kontorstider, förhoppningsvis en tillvaro som är lite mer givande än när man jobbar måndag till fredag. Att ha regelbundna lite längre ledigheter i schemat är just det jag saknat under tiden med kontorstider. Nu blir jag lite rörligare och det kommer bli lättare att göra saker som att resa, åka till sommarstugan och liknande än vad det varit när man är ledig enkom under helgerna. Och det är i övrigt en helt annan vardag som skiftarbetare än som kontorsråtta. Vardagen blir inte fullt lika fyrkantig och inrutad, utan i mångt och mycket mer varierad.
Nu är helgen för denna vecka tillända och jag har haft en riktigt lyxig helg. En släkting till mig har fyllt jämnt denna helg, så jag har varit på 60-årskalas. Firandet ägde rum på Waxholms stadshotell och det har känts riktigt lyxigt med restaurangmiddag igår och sedan övernattning på hotellet med tillhörande hotellfrukost i morse. Nu under coronatider har man inte varit särskilt bortskämd med sociala sammankomster och än mindre hotellvistelser. Det kändes nästan lite awkward att vara bland så mycket folk och att faktiskt äta både middag och frukost på restaurang. Det är så mycket som inte varit sig likt under det gångna året med pandemi och smittspridning, så just sociala sammankomster har man inte varit särskilt bortskämd med.
Nu går trots allt smittspridningen ner och folk börjar bli vaccinerade, så snart kanske man kan hoppas på en någorlunda normal tillvaro igen. Vad nu “normal” kommer innebära efter ett drygt år med pandemi, drastisk smittspridning och höga dödstal. Mycket kommer förmodligen inte vara sig likt efter detta, det är en sak som är säker. Och det säger ju en hel del när man faktiskt känner sig lite obekväm i folksamlingar, pandemin har verkligen satt sina spår. Jag kan till och med komma på mig själv med att reagera på att se folk kramas på TV och tycka att det känns lite obekvämt på något sätt. Men det ska minst sagt bli skönt när allt detta är över och man kan vara i sociala sammanhang utan att känna dåligt samvete.
