allkonstnarenVi har här hemma inte drabbats särskilt mycket av pandemin, i bemärkelsen att vi inte blivit sjuka. Sen har vi naturligtvis följt restriktioner och rekommendationer så gott det har gått att göra. Jag har själv varit väldigt försiktig sedan jag fick mitt besked om cellförändringar i december och inför den strålbehandling jag påbörjade nu i januari. Jag har inte velat bli dålig så att det påverkar behandlingen. Sen har man på sjukhuset en plan B utifall jag skulle bli dålig, så det verkar inte som att behandlingen kommer avbrytas om det skulle ske. Något som känns betryggande med tanke på vad det är för sjukdom som ska behandlas, konsekvenserna av en avbruten strålbehandling kan trots allt bli värre än om man får Corona. Åtminstone om man inte – som jag – befinner sig i riskgrupp.
Men så kom det ett positivt provsvar i fredags och allt har ställts i en annan dager. Även om det inte är jag som är dålig, så blir det nu en ofrivillig karantän att leva med. Det är ju en aningen ovan situation att ta en sådan stor hänsyn till en “förkylning”. I normala fall pular man i sig några Alvedon och går till jobbet om man inte är alltför krasslig, så gör ju de allra flesta inklusive jag själv. Nu får plötsligt förkylningssymtom helt andra konsekvenser än i normala fall. Jag kan tänka mig att de allra flesta som insjuknar inte blir jättedåliga och många gånger egentligen skulle klara av att gå till jobbet – det är fortfarande inte alla som hamnar på IVA när de insjuknar. Sen tycks det vara en väldigt nyckfull sjukdom, man har jag hört om personer som är unga och i grunden fullt friska, men som i slutändan ändå hamnat på IVA när de fått covid19. Så visst finns det anledning att faktiskt vara försiktig trots allt. Det är just när det kommer till lindriga förkylningssymtom som det känns lite ovant att stanna hemma, det är något man kanske inte gör i normala fall.
Det är väl ändå tur att Covid19 nått oss nu och inte om några veckor, när det snart börjar dra ihop sig för flytt. Någonstans finns det ju mer eller mindre taskig tajming att bli sjuk och somliga gånger passar det sig verkligen inte att insjukna i en pandemi. Planeringen ingår för fullt inför flytten och saker och ting börjar nu ta sin form. Från och med imorgon har vi tillgång till den nya lägenheten och vi ska passa på att hämta nycklarna så att vi kan ta en första titt på lägenheten i lugn och ro. Vi har redan sett lägenheten en gång i samband med visningen, men nu ska vi mer grundligt kolla vilka förändringar vi vill göra. Det är en del vi vill förändra i lägenheten, som nya tapeter och skåpsluckor för att få en mer personlig “touch” på vårt nya boende. Idag är lägenheten helt vitmålad vilket vi tycker är ganska tråkigt, vi vill ha lite mer färg.
Sen ska det bokas flyttfirma som sköter hela flytten från nerpackning av bohaget till den faktiska flytten och flyttstädning. Vi har fått in en del offerter och har skalat ner till ett par firmor som det står emellan just nu. Vi skulle visserligen komma lite billigare undan om vi skötte flytten på egen hand, men bland annat i och med att jag själv är sjukskriven just nu blir det svårt att ordna det tunga arbetet med flytt och städning. Och det känns så värt pengarna och lägga ut flytten på ett företag som fixar alltihop.
Flytten kommer förmodligen bli i slutet av februari eftersom vi har tillgång till båda lägenheterna fram tills dess. Vi hoppas på att få nya golv och tapeter innan vi flyttar in om väntar en dryg månad med att flytta, vilket skulle bespara en hel del arbete med att flytta runt möblerna för att ge utrymme till hantverkarna.
Nu börjar man i alla fall på allvar inse att det snart är dags för att flytta – och det är till största delen positiva känslor. Jag kan gräma mig lite för allt arbete och för att vi under en period kommer att bo i en arbetsplats bland flyttkartonger och annan bråte. Men det är trots allt en övergångsperiod, så småningom kommer vi ha ett “klart” hem att bo i.
