Livet är inte ett problem som måste lösas, utan en verklighet som ska upplevas

Vi fortsätter att leva i någon form av byggkaos ytterligare några dagar, innan allt är klart i vår nya walk in closet. Arbetsrummet är fortsatt belamrat med kläder och bråte och i hallen står det sista som inte monterats i sina kartonger. En del gallring har vi hunnit med bland alla saker redan, men vi har det allra mesta kvar som ska fixas och donas med. I klädkammaren står stommarna till alla hängare och väntar på förankras i väggarna – men så fort det är gjort, kan vi börja plocka in saker och kläder och äntligen få allting i ordning igen i lägenheten. Det är alltid roligt med förändring – åtminstone till det bättre – hemma och det ska bli spännande med en helt nyinredd klädkammare när väl allt är klart. Lite påfrestande kan det vara just nu, med allt byggkaos, men det är sådant man får leva med om man ska göra om helt enkelt. Nästa steg kommer bli att lägga nytt golv i hela lägenheten, den gången kommer det bli parkett i samtliga rum. Men det blir först när den förra renoveringen är betald enligt Stockholmshems regler. De tog sig nämligen friheten att renovera hela lägenheten och sedan lägga på ett påslag på hyran för renoveringen utan att först prata med oss blivande hyresgäster. Vi hade inte ens möjlighet att vara med och bestämma vad som skulle göras, utan plötsligt hade man renoverat lägenheten och lagt kostnaden för renoveringen som en avbetalning på hyran. Så de golv vi nu har får vi stå ut med ett par år till innan de är betalda och vi kan byta ut dem. När golven väl är utbytta, kommer vi säkerligen ha kommit på något annat som vi vill göra i lägenheten, det är ju så det är liksom… 😃
Jag kan villigt erkänna att jag till en början var lite skeptisk till att inreda klädkammaren med tanke på vad det faktiskt kostar att göra det. Men nu när det börjar ta form och man börjar ana hur det kommer att se ut i slutändan, så är jag inte fullt lika skeptisk längre. Det kommer bli bättre med förvaringsmöjligheter – och dessutom kommer det se mycket bättre ut än det gjort tidigare. Så det mesta kommer att bli till det bättre när allt är klart och vi lyckats gallra bort allt vi inte längre använder. För som alltid när man går igenom sina förrådsutrymmen, hittar man en massa saker som man knappt kommer ihåg att man äger och som man inte använt på åratal. Sedan finns det förstås vissa minnen man vill behålla och inte göra sig av med, även om man inte plockar fram dem särskilt ofta och tittar på dem. Jag har till exempel en pärm med mina gamla teckningar från när jag var liten liggande – och den har jag ingen lust att göra mig av med även om det är ytterst sällan jag sitter och tittar på dessa teckningar.

I morse var jag hos ögonläkaren, dit jag blivit remitterad av optikern sedan man upptäckt att jag har lite för högt tryck i ögonen. Jag hade lite för högt tryck i ögonen under en period efter att jag gjort min ögonoperation för cirka 20 år sedan, men sedan gick det hela tillbaka av sig själv. Nu är det höga trycket tillbaka och man vill därför utreda det hela lite närmare. Om det hänger ihop med min operation för två decennier sedan kan inte läkarna säga, men något har det förstås med att göra. Jag minns hur jag velade fram och tillbaka innan jag genomgick min operation då för 20 år sedan. Det kändes läskigt att skära i ett par annars friska ögon för att korrigera ett synfel som gick att korrigera med linser och glasögon. Men efter mycket velande fram och tillbaka, bestämde jag mig för att låta ögonkirurgerna sätta kniven i mig. Jag bad om att bli sövd, men det gick inte för sig utan hela ingreppet gjordes med lokalbedövning. Så jag såg hur kniven kom, satte ett snitt i hornhinnan och den extra lins jag nu har i ögat ”sköts in” bakom hoornhinnan. När bedövningen släppte några timmar senare, kändes det bokstavligen som att ha ett grustag i ögat. Det gjorde ont och jag var extremt ljuskänslig – trots att lägenheten var helt nedsläckt, gick jag runt med solglasögon på mig. Det gick visserligen över väldigt fort, men var ingen behaglig upplevelse.
Numera bär jag återigen glasögon, men inte lika starka som för 20 år sedan. Nu är det åldersrelaterat och jag klarar mig ändå skapligt utan glasögon, men måste ha när jag läser, sitter vid datorn och så vidare. Så jag har inga störra planer på nya ingrepp i ögonen för att återigen slippa glasögon, utan nu får jag finna mig att vara glasögonorm hädanefter – såvida läkarna inte säger något annat vill säga. Men nu ska jag först utreda detta med det höga trycket i ögonen och se vad det kan tänkas bero på – och givetvis om läkarna bedömer att man behöver behandla det på något vis.

Återigen har jag börjat titta på att byta hyrbilsfirma. Jag har vacklat lite mellan Europcar och Sixt på sistone, i och med att deras priser varierat lite och det ibland varit billigare hos än den ena, än den andra. Så ibland har jag hyrt hos Europcar, ibland hos Sixt. Nu har jag lämnat en offertförfrågan gällande företagsavtal hos Sixt och får se vad de kan erbjuda mig. Det gäller verkligen att vara om sig och kring sig inte minst i hyrbilsdjungeln. Jag har tidigare haft företagsavtal genom Sixt, men tyckte inte det var så förmånligt när jag väl jämförde – så då jag upp avtalet och gick över till Europcar istället, där man erbjöd 10 % rabatt på ordinarie priser. Men det har vissa gånger blivit billigare hos Sixt – Europcars rabatt till trots – så då kan det var värt att kolla närmare på vad de har att erbjuda. Så om Sixt erbjuder bättre priser än Europcar, kan man ju alltid meddela Europcar det och se om de kan pruta på sina priser för att behålla mig som kund.
Det är ju just sådant här som kallas konsumentmakt, att man som kund jämför priser och villkor och går till det företag som erbjuder bäst sådana. Och internet är ett fantastiskt verktyg i sammanhanget, ett verktyg som gör det lätt att jämföra priser och på så vis se vilka erbjudanden som passar bäst. Det tvingar liksom företagen att hålla nere på sin priser om de vill få kunder och sedan behålla dem. För jag tror många gör som jag och går igenom sin ekonomi med jämna mellanrum för att se om man kan hålla nere på sina omkostnader. Inte minst om man – som jag – hyr bil med jämna mellanrum, så vill man ha en bra deal. Det kostar mycket som det är att hyra bil, så varje krona man kan hålla nere på kostnaderna gör sitt till i långa loppet. Sen jagar jag kanske inte enkronor, men blir det några hundralappar billigare på ett annat ställe, då är jag inte sen att byta hyrbilsfirma.

Nu ska jag jobbar några dagar och har sedan söndag ledigt om inget oförutsett inträffar. Det kommer var fullt upp med jobb fram till och med lördag. Sedan är det ju Fars dag på söndag, vilket man inte får glömma bort. Vi har bjudit över oss för lite fika på söndag, det är inte alltför ofta vi träffas hela familjen men den här gången verkar det bli så. Och vad passar väl bättre än att ta det i samband med Fars dag? Jag är ledig hela söndagen, vilket ju passar perfekt när det är en sådan dag. Jag brukar ha skaplig tur med att pricka in att få vara ledig de bemärkelsedagar och högtider jag vill vara ledig. Vissa högtider spelar ingen större roll, medan andra gånger vill man gärna vara ledig. Fars dag kanske inte är så viktig egentligen, men det är klart att det är roligt att uppmärksamma om man ändå inte har något annat för sig. Och det har jag inte kommande helg. Sen hoppas jag på ledigt över julhelgen, men nyår är inte fullt lika viktig. Till sommaren vill jag helst ha midsommar ledigt, men är i övrigt inte så kräsen med när jag får vara ledig under sommaren. Påsken bryr jag mig inte så mycket om, utan jobbar glatt om jag är schemalagd för att göra det.
Och genom åren har jag oftast fått som jag har velat, även om jag vissa gånger har fått bita i det sura äpplet och jobba hela eller delar av somliga storhelger. I julas jobbade jag juldagen och nyårsdagen, men fick vara ledig på själva aftnarna – vilket trots allt var huvudsaken. Julaftonen firade jag med familjen och nyårsaftonen spenderade jag och sambon på Grand hotell i Saltsjöbaden. Hur det blir i år vet jag inte riktigt än, det återstår att se. Som det verkar har jag julen ledig, men i övrigt har jag ingen som helst aning hur det blir. Dock vet jag att man febrilt jobbar på det hela från chefshåll, så snart bör jag väl ha besked har jag en känsla av.