Länge hade jag inställningen att jag skulle göra minst en utlandsresa per år – och jag gjorde det också under ganska många år. Jag hann besöka ett och annat land och var tämligen berest. Men det var en inställning som bara höll några år, sedan har det litegrann runnit i sanden. Av flera olika anledningar, men framförallt att ekonomin inte riktigt tillåtit. På senare år har det dock varit andra anledningar, med till exempel pandemier som satt käppar i hjulen när det kommer till att resa. För vår del har det först varit pandemin och sedan ekonomin som gjort att vi inte rest särskilt mycket, åtminstone inte utanför Sverige. Vi har flyttat och sedan varit sjukskrivna i omgångar, vilket blivit väldigt dyrt och tärt hårt på besparingarna. Så det där med att resa har liksom kommit i andra hand och inte riktigt blivit av.
Men är det något jag verkligen börjat sakna på sistone, så är det just att resa. Trots att man väl egentligen ska undvika att flyga med tanke på klimatet, så saknar jag verkligen att bege mig ut i världen igen. Jag kan tänka mig såväl sol och bad som stadsresor, bara jag kommer iväg någonstans. Visserligen är jag inte den som har ro att ligga på en strand dagarna i ända, men enstaka dagar kan jag absolut ligga på stranden. Men jag kombinerar gärna stranden med att göra utflykter och se mig omkring. Det är i skrivande stund väldigt länge sedan jag satte mig på ett flygplan för att resa någonstans, jag kan verkligen sakna känslan av att åka till flygplatsen. Hela atmosfären på en flygplats med taxfree, barer och restauranger är något som lockar otroligt mycket – trots att jag själv jobbat flera år på Arlanda så älskar jag fortfarande atmosfären där.
Och att sedan komma av planet i en främmande stad och se sig omkring, smaka ny mat och se nya platser. Framförallt om man åker till värmen, är det extra härligt att komma av planet och känna värmen slå emot en när man kommer ut. Jag älskar verkligen hela känslan med att vara på resande fot och komma till nya ställen och det finns otroligt många platser i världen som jag skulle vilja besöka. Hade jag haft pengarna, hade jag varit på resande fot på heltid, året om. Men nu tillåter varken ekonomin eller tiden en sådan livsstil, så då får det bli lite färre resor helt enkelt.
Det är nog just resande jag saknat allra mest under åren med pandemi och dålig ekonomi. Att få komma bort lite, få miljöombyte och se andra platser. Det behöver inte vara långt, jag kan åka några dagar till Köpenhamn, Tallinn eller Riga – bara man får resa lite. Ofta när man pratar om att resa, tror jag många tänker att man måste åka långt bort – men så behöver det ju inte vara. Man kan åka relativt kort – och det ligger ju i linje med att man ska tänka på miljön, som man ju ska göra idag. Till Köpenhamn kan man till exempel åka tåg från Stockholm, vilket är ett av de mest miljövänliga färdmedlen man kan tänka sig.
Man behöver inte sätta sig på flyget till Thailand bara för att man ska resa någonstans, även om Thailand i och för sig är ett väldigt trevligt land. Men att resa behöver inte betyda att man åker långt bort, utan man kan faktiskt hålla sig i sitt närområde och fortfarande komma iväg lite. Och då går det också att hålla sig till miljövänligare färdmedel – åtminstone i många fall. Och hur som, är det miljövänligare att flyga en kortare sträcka än halvvägs runt jorden.
Det är i alla fall roligt att sitta och titta på resor och drömma sig bort till olika platser i världen. Det är lätt att falla till föga och boka en resa, att bara ta en vecka ledig och åka iväg. Jag hamnar ofta på olika resesajter på nätet och det är otroligt frestande att bara klicka på den där ”bokaknappen” för att sedan ha resan i sin hand.
Sen tror jag visserligen att man gärna blir lite hemmablind också. För det finns otroligt mycket att se och uppleva även här hemma i Sverige. Vi har faktiskt rest lite även under de senaste åren, men då bara inom Sverige. Resorna har gått till exempelvis Göteborg, Trosa, Malmö och andra ställen i vårt vackra land. Tro mig, man kan faktiskt komma iväg lite utan att lämna Sverige. Visserligen får man kanske inte uppleva atmosfären på en flygplats, men ändock komma iväg lite. Och tåg är exempelvis ett underskattat sätt att resa, även om det in nödvändigtvis är billigare än flyg.
Sen kan man ha åsikter om just det där med prissättning på olika resesätt, inte minst när man ska resa inrikes. Jag minns när jag pluggade i Kalmar och skulle upp till Stockholm emellanåt. Tåget tog cirka fem timmar och inkluderad alltid minst ett byte någonstans på vägen. Flyget tog däremot inte ens en timme – och var ofta billigare än tåget. Som fattig student tog man givetvis det färdmedel som var billigast, då det blev ofta flyget. Trots att man ska resa miljövänligt och undvika flyget in i det längsta, så flög jag ganska mycket under studietiden.
Idag är det dock länge sedan jag flög någonstans, oavsett om det är inrikes- eller utrikesresor. Och ska man ha miljötänk, så är det ju bra att det är så, jag borde kanske inte klaga egentligen. Men jag saknar verkligen resandet och att få komma till en flygplats igen, miljötänk eller ej. Jag hoppas att utvecklingen gör att man en dag kan flyga miljövänligt, men jag misstänker att det fortfarande är långt kvar tills dess. Jag tycker för mycket om att resa för att helt vilja avstå från att flyga, men självklart kan man hålla det hela på ett minimum, så är det ju.
Nu väntar vi bara på att ekonomin ska bli bättre, så kommer det nog bli mer resande framöver. Pandemin är över, så det som just nu hindrar mer resande just nu är faktiskt ekonomin. Fram tills dess får vi hålla oss i Sverige, det har ju funkat de senaste åren så det ska nog funka ett tag till.
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.