Det tar på krafterna att vara på resande fot, även om det bara är några dagar man är bortrest. Dagarna i Göteborg har varit otroligt roliga och givande, men samtidigt lite krävande. Vi har gått otroligt mycket, gått, gått och gått. I och med att vi bott så pass centralt har vi inte brytt oss att åka kollektivt någonstans eller ta bilen, utan har tagit apostlahästarna vart än vi tänkt ta oss. Vissa gånger har vi haft promenadavstånd på kanske 20 minuter dit vi ska ta oss, vilket har givit en bra promenad tur och retur.
Det har visserligen inte blivit några jättesena övningar någon av kvällarna, men någonstans strax innan midnatt har vi kommit i säng på kvällarna. För att inte missa hotellfrukosten, har vi satt klockan på morgnarna och varit uppe runt niotiden för att hinna med morgonbestyren inklusive intagande av frukost. Och det känns att vi varit effektiva i att utnyttja dygnets alla timmar så bra som det bara går. I normala fall sover vi sedan länge vid midnatt och kan med lätthet sova till framåt tiotiden om vi inte har någon tid att passa. Så ja, det har blivit lite mindre sömn än vi är vana vid.

Och så här i efterhand känns det inte som att vi har gjort något annat än ätit. Vi har inlett dagarna med en rejäl hotellfrukost och sedan ätit bastanta middagar på restaurang. Den hårda diet jag gått på under sommaren har jag gjort undantag ifrån och faktiskt unnat mig såväl restaurangmat som alkohol och lite glass och godis. Men det känns inte som att man kan vara på minisemester och samtidigt inte kunna unna sig ett smack av livets goda.
Det enda jag kände av, var att magen inte var riktigt van vid stabbig och kaloririk mat längre. På vägen ner till Göteborg stannade på vi på Max och åt lunch – och det tog inte lång stund innan min mage faktiskt sa ifrån. Jag blev inte dålig, men det var länge sen jag sprang på toaletten så mycket som jag gjorde den kvällen. Så det kändes verkligen att kroppen vant om sig till ett annat sätt att leva och äta under tiden jag gått på min ganska hårda diet. Kanske var det dumt att chocka kroppen med att i princip återgå till mitt ”gamla leverne” bokstavligen över en natt. Från att ha varit väldigt restriktiv med väldigt mycket, var jag plötsligt väldigt frikostig med just allt det där jag avstått under så lång tid.
Med viss vånda ställde jag mig på badrumsvågen när vi kom hem – och insåg att jag faktiskt gått upp lite igen under den gångna helgen. Föga förvånande visserligen, men inte särskilt roligt att bli påmind om vikten. Jag var snabb att bege mig till gymmet i måndags och imorgon blir det en vända till. Nu ska de extrakilon jag lagt på mig under helgen bort en gång för alla. Jag är nu tillbaka till den diet jag gått på och ska fortsätta med det ett bra tag till har jag tänkt. Sen kommer jag säkerligen göra fler undantag, men de ska vara få och bara infalla vid noga utvalda tillfällen.

Måndag morgon skulle hyrbilen returneras, så inte heller då kunde vi ta någon egentlig sovmorgon. Så när jag måndag kväll kröp ner i sängen, tänkte jag att nu ska jag passa på att sova ut ordentligt! Äntligen skulle jag inte behöva ställa klockan, utan kan sova tills jag vaknar utvilad. Men icke då, istället blev det en natts orolig sömn då jag först hade svårt att somna och sedan vaknade flera gånger, inte minst framåt morgonkvisten. Vid åtta var jag på väg att ge upp, stiga upp och sätta på kaffe. Men jag bestämde mig för att ta ett försök till och lyckades faktiskt somna om. Men nej, utvilad kan jag inte skryta med att jag känner mig idag. Nu hoppas jag på lite bättre sömn i natt istället, då jag kanske slipper sova oroligt och vakna till flera gånger.

Och det är alltid lite konstigt att återgå till jobbet efter att ha haft en semester, oavsett om det är några dagar eller några veckor. Så att igår ställa om för att åka till jobbet på kvällen var en ovan och märklig känsla efter att ha kopplat bort vardagen så totalt under några dagar. Det är alltid något ångestladdat att återgå till jobbet efter ett sådant avbräck i vardagen. Jag är faktiskt glad att jag i nuläget jobbar så pass lite som jag ändå gör, att det bara är tre timmar per dag jag jobbar. Det gör det lite mer lättövervinnerligt att gå till jobbet, även när man varit långledig och gjort något riktigt kul.
Sen är väl tanken att jag ska börja jobba heltid igen om några veckor, men det är ett ”bekymmer” jag får ta då. Men det är lite kluvna känslor kring att återgå till heltid igen, det hela är lite både och på något vis. Å ena sidan är det trots allt rätt skönt att jobba deltid, å andra sidan behöver jag ju pengarna från en heltidstjänst. Och det kommer kännas konstigt att återgå till tolvtimmarspass efter att först ha varit borta så länge från jobbet och sedan jobba deltid efter det. Men som det ser ut just nu, är det ändå ett par månader kvar tills jag återgår till heltid och förmodligen kommer jag inte ens gå från 25% till heltid på en gång. Förmodligen kommer jag först gå upp på halvtid några veckor – och först efter det kanske det blir tal om heltid igen.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: