På vinterns första dag vaknar jorden till den kalla beröringen av sig själv

Första halkan, första snön kommer alltid som en total överraskning. Varenda år är det ungefär samma sak, man blir alltid lika tagen på sängen. Efter en väldigt mild höst – åtminstone här i Stockholm – kom i natt första halkan i Stockholmsområdet och på vissa håll även snö. Efter att ha varit ganska många plusgrader på dagarna, har nu vädret vänt och nu lovar prognoserna inte många plusgrader de närmsta dagarna. När jag kom hem från jobbet i morse, låg temperaturen precis under nollan och jag var glad att jag tagit på mig den varma rocken innan jag gick till jobbet igår kväll. Dock hade jag kunnat satt på mig ett par varmare skor insåg jag när jag gick till tunnelbanan i morse. Men det är en läxa jag får ta till mig och kanske snart byta till vinterkängor – åtminstone när jag ska vara ute på kvällar och tidiga morgnar.
Men nu börjar så sakteliga vintersäsongen att ticka igång, vilket väl inte är så konstigt i slutet av oktober. Det är någonstans här som första halkan och – vissa år – första snön kommer. Jag håller tummarna för en skaplig vinter i år, jag vill faktiskt ha lite snö och kyla mycket hellre än det regn och slask som brukar vara utmärkande för stockholmska vintrar i vanliga fall. Det är sällan det kommer snö som sedan ligger hela vintern, även om det händer vissa år. Själv gillar jag vintern, så det gör mig inte så mycket att den nu kommer – även om det kommer att ta tid innan den är här ”på riktigt”. Så på riktigt som det nu kan bli i Stockholm.
Jag är ju uppvuxen i södra Norrland och är van vid lite rejälare vintrar än de vintrar vi har i Stockholm. Och just vintrarna kan jag faktiskt sakna ibland, just att ha lite rejälare med snö – som inte bara smälter bort igen efter någon dag när den väl kommer. Jag har minnen från barndomen om enorma snöhögar, perfekta att bygga snögrottor i, morgnar då det var 20-25 minusgrader när man skulle gå till skolan och knarrande snö när man var ute. Det är sådant jag knappt upplevt överhuvudtaget sedan jag kom till Stockholm för 24 år sedan. Visst har det kommit större mängder snö ibland, men det är sällan den fått ligga kvar någon längre tid – vilket jag tycker är oerhört tråkigt. För det är så mycket trevligare än alternativet, då det bara regnar, slaskar och är grått och trist.

Nu får vi tålmodigt vänta på första snökanonen, som obevekligen kommer att komma snart – det är nog bara en tidsfråga. Och jag kan inte låta bli att tycka att det är lite mysigt med dessa snöoväder, som tycks bli allt vanligare med åren. Förra vintern hade vi 2-3 stycken under säsongen, men enormt kaos som följd. Kaoset kan man visserligen vara utan, men så länge man inte behöver bege sig någonstans, är det bara en fröjd med dessa oväder i mitt tycke. Sen bor jag ändå så till att jag sällan drabbas särskilt hårt av det trafikkaos som följer i snökanonernas fotspår. Tunnelbanan brukar oftast funka som den ska, till skillnad från pendeltåg och bussar som knappt går alls när det kommer stora mängder snö på en gång. Så jag brukar oftast kunna ta mig till jobbet och i övrigt leva ett skapligt normalt liv trots stora mängder snö.
Men jag vet att det är många som drabbas oerhört hårt när dessa snöoväder drar in. Jag har själv både bott och jobbat längs pendeltågslinjerna och haft stora problem att ta mig till och från jobbet när snökanonerna kommit. Så jag har haft min beskärda del av snörelaterade problem, det vill jag lova.

Sen måste jag säga att jag tycker att Stockholm får oförtjänt dålig kritik när det kommer till hur snöröjningen fungerar. Den funkar så länge det kommer normala mängder snö, men man kan inte ha beredskap för alla eventualiteter och snökanoner. Kommer det 2-3 decimeter snö eller mer på några timmar, ja då säger det ju själv att det blir kaos – det är faktiskt inte så konstigt.
Sen går Stockholm inte riktigt att jämföra med mindre städer uppe i Norrland, där det kanske funkar bättre vid snöoväder. Stockholm har ett komplext vägnät och en trafik som inte går att jämföra med en stad som är en tiondel så stor eller mindre än så. Det blir en större påverkan här vid oväder i en storstad, det går liksom inte riktigt att komma ifrån. Här är det tämligen tät trafik även nattetid, då mycket av snöröjningen sker och det måste ju vara framkomligt för plogbilarna dygnet runt.
Stockholm är en stor stad, där det är svårt att få undan snön, det är svårt att hitta ytor där man kan läggs en bortplogade snön till exempel. Men jag är säker på att man gör så gott man kan och har förståelse för att det är extra besvärligt när det kommer stora mängder snö på en gång.

Det enda jag har svårt att förstå, är alla bilister som tycks bli totalt överraskade av att det faktiskt kommer snö varje år – vilket det ju faktiskt gjort de senaste årtusendena. Hur kan man liksom glömma att sätta på vinterdäcken när det börjar närma sig november/december – oavsett om första snön kommit eller ej? Men lik förbaskat är det massor med avåkningar och bilar som kör fast när första snön kommer, oavsett om det är en snökanon eller mer normala snömängder som kommer. Det gäller ju verkligen att hålla koll på väderprognoserna och att tänka på vilken årstid det trots allt är. Det är som att ställa om klockan eller ta in utemöblerna när hösten kommer – och framåt senhösten sätter man på vinterdäcken, så enkelt är det bara. Men så funkar man tydligen inte som bilägare. Märkligt nog.