Idag har jag äntligen – efter maximalt uppbådande av en enorm viljestyrka – masat mig iväg till gymmet. Det började med att jag tänkte ta en paus över semestern i somras, men det uppehållet har liksom fortsatt och jag har ständigt kommit med undanflykter för att bege mig till gymmet. Och jag har egentligen haft oerhört dåliga undflykter, jag har liksom ursäkter till att låta bli träningen. Jag har ju mitt gymkort som jag betalat för var varje månad, eftersom tanken hela tiden varit att jag ska börja träna igen – men det har helt enkelt inte blivit av. Förrän nu, när jag med viss motvilja begav mig iväg till gymmet på Södermalm för ett träningspass.
Jag tillhör dem som anser att träning bara är ett ont måste, inte något jag gör för att det skulle vara roligt. Visserligen märker jag att jag mår väsentligt mycket bättre av att träna; man orkar mer, håller vikten i schack och en lång rad andra saker. Och jag vet att det är viktigt att hålla igång fysiskt, det är inte av okunskap jag låtit bli att träna på sistone. Utan det är ren lathet och absolut ingenting annat. Men jag märker verkligen hur fort det går att få försämrad kondis när man inte tränar och håller igång. Jag har aldrig varit vältränad på något vis, men har ändå varit i bättre fysisk form än vad jag är idag. Länge skötte jag min träning väldigt bra och tränade två till tre gånger i veckan, allt efter en rekommendation jag fått från sjukgymnast. Och jag byggde upp en hyfsat okej kondition trots allt, det måste jag ändå erkänna. Men den konditionen har försämrats radikalt på sistone när jag inte tränat som jag brukat göra. Jag är tröttare och orkar inte alls på samma vis som jag gjort tidigare. Men nu jäklar ska det bli andra bullar och jag ska försöka återgå till mina gamla träningsvanor och inte komma med en massa undanflykter.

Kontraproduktivt nog har jag nu sagt upp mitt gymkort från och med årsskiftet, något jag bestämde i och med att jag började på nya jobbet. Men det är inget permanent, utan jag kommer helt enkelt att köpa nytt det första jag gör efter årsskiftet. Vi har ett frikostigt friskvårdsbidrag på jobbet och jag har bestämt mig för att använda pengarna till att köpa ett gymkort. Friskvårdsbidraget täcker nästan ett gymkort på gymmet jag går på, så det passar bra att köpa ett för de pengarna. Men det är först i januari som jag kommer ha tillgång till de pengarna, så det är just därför jag tänker mig att vänta tills dess med köpa nytt kort. Däremot är det två månaders uppsägningstid på mitt det abonnemang jag har, så jag måste säga upp det nu för att slippa betala dubbelt – och helt enkelt spara lite pengar för att själv slippa betala för mitt gymkort i januari och februari. Det gäller helt enkelt att vara lite strategisk när kommer till vissa saker. 😊
Nu är i alla fall huvudsaken att jag kommer igång med träningen och faktiskt fortsätter där jag slutade innan sommarsemestern. Och det känns faktiskt bra att vara igång igen, det är hög tröskel att ta sig över när man varit borta från gymmet så pass länge. Men nu har jag tagit mig över den och känner att jag verkligen är igång på allvar.

Så har jag hämtat ut viktminskningsmedicinen jag fått utskriven och har börjat ta tabletterna så som de ordinerats; en tablett i samband med varje huvudmål – det vill säga frukost, lunch och middag. Innan man börjar gå ner i vikt tar säkert ett tag, men jag har heller inte i övrigt märkt av medicinen något märkbart. Tydligen kan man bli lite konstig i magen av den, eftersom tarmarna inte längre tar upp allt av det fett man äter. Jag har blivit lite gasig i magen, men i övrigt har jag inte märkt av något märkbart i magen. Nu hoppas jag i alla fall att medicinen i kombination med träning och att jag är mer medveten om vad jag äter ska göra att vikten sakta börjar minska.
Att jag gått till en dietist några gånger har givit en del handfasta tips på vad man kan tänka på när det kommer till maten. Men mycket har tyvärr varit gammal skåpmat och sådant som man redan känt till. Saker som att man ska undvika mättat fett, socker och alkohol, att det är viktigt att röra på sig och så vidare är ju saker jag redan känt till. Liksom att det är bra att lite men ofta istället – ja, nästan småäta litegrann, något som man ju annars hört ska vara dåligt för vikten. Men enligt dietisten ska man äta frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och sen kvällsmat – fast istället inte ta så mycket varje gång. Ett mellanmål kan till exempel vara en frukt eller liknande, alltså inte särskilt stora mängder mat. Jag brukar istället äta lite färre mål mat än så per dag och samtidigt försöka hålla nere på mängderna. Det kanske inte är helt lätt, men det har funkat tidigare. Så får se hur jag lägger upp min diet framledes, men på något jäkla vis ska jag i alla fall gå ner i vikt, så enkelt är det bara.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa