Rapport från ett bombnedslag

Så har det alltså skett. I måndags kom flytt firman och började konka saker från vår gamla lägenhet på andra våningen till den nya lägenheten på plan fem. Det har varit med någon form av skräckblandad förtjusning jag sett fram emot flytten. Förtjusning över att få större boendeyta, att ha större ytor att röra sig på – men viss vånda över att under de kommande veckorna leva i en konstant röra av flyttkartonger och att inte veta var alla saker finns.
Sedan i måndags har vardagen fyllts av flyttkartonger, oreda och konstant förvirring. Det går inte att med ord beskriva den totala oreda som just nu fyller vårat nya hem. Och då har vi ändå haft ett par dagar på oss att packa upp och sakta komma i ordning. Jag har fått stävja mig mot att hålla på alltför mycket i lägenheten och ändå tänka att jag faktiskt är sjukskriven och inte orkar pyssla alltför mycket. Litegrann har jag gjort, men inte så mycket som jag förmodligen gjort i normala fall, om jag varit frisk. Å andra sidan hade jag ju jobbat i det läget och förmodligen inte haft tiden att göra särskilt mycket.
Separationsångesten jag kände under helgen över att lämna den lägenhet som varit mitt hem under så många år, känns inte riktigt av längre. Nu har jag ett nytt hem och känner att det kommer bli bra med tiden. Den enda frustrationen just nu, är att vi väntar på att få nya golv lagda i större delen av lägenheten och att parketten i vardagsrummet ska slipas. Det innebär att vi måste invänta golvläggningsfirman innan vi kan packa upp hela bohaget. Något som känns så totalt onödigt eftersom lägenheten stått tom de senaste veckorna. Tänk vad enkelt det varit för alla parter om golven åtgärdats medan lägenheten stod tom!!

Det kommer alltid irritationsmoment när man flyttar, det tycks liksom aldrig slå fel. Jag har i god tid hört av mig till Telia och meddelat att vi ska flytta just denna vecka och bett om att TV och bredband ska flyttas med till den nya lägenheten. Man lovade dyrt och heligt att det skulle ske, men vi har ändå sedan i måndags stått utan både internet och TV. Idag ringde jag Telia och frågade vad som skedde – och då har man avaktiverat både TV och internet, inte flyttat abonnemangen till den nya lägenheten. Nu måste vi vänta ytterligare ett dygn innan abonnemangen är på banan igen. Det är bara tur att jag har ett mobilt bredband också och att vi kan titta på TV via datorn, annars hade vi varit helt strandsatta på den fronten vid det här laget.
Jag kunde inte låta bli att småle när jag pratade med Telias support idag. Trots att jag felanmält just internetuppkopplingen, kunde man inte låta bli att hänvisa till sin hemsida om jag hade fler frågor kring ärendet. Hur 17 ska jag kunna gå in där, när jag just felanmält att min internetuppkoppling inte fungerar?!😂
Sen har CityMail inte fattat att vi flyttat, trots att vi gjort adressändring och till och med satt upp en lapp på den gamla lägenhetens dörr om att vi flyttat några trappor upp. Men lik förbaskat kom dagens postskörd till den gamla lägenheten. Jag har själv jobbat som brevbärare under ganska många år – och skulle direkt reagera om en mottagares namn plötsligt var bort från en dörr. Är man dessutom läskunnig hade man kunna läsa lappen på dörren om att vi flyttat. Nu har jag mejlat CityMails kundtjänst och påtalat det hela – och förhoppningsvis blir det bättre framöver. Jag tycker bara det är konstigt att post delas ut till den gamla adressen trots eftersändning av post, en tydlig lapp på dörren och det faktum att man tagit bort vårt namn på den gamla lägenhetsdörren.

Nu är jag i alla fall övertygad om att detta kommer att bli bra med tiden. Separationsångesten är som bortblåst och vi är i full fart med inreda vårat nya hem. Jag ser fram emot att få de nya golven lagda i lägenheten och därefter kunna inreda den nya lägenheten. Några saker har vi köpt nytt, men så värst mycket kommer vi inte behöva köpa. Det blir lite nya gardiner och annat som inte fullt passar till den nya lägenheten, men så är det ju alltid när man flyttar.