allkonstnarenDet var faktiskt med en viss känsla av vemod vi steg av Estlandsbåten i Värtahamnen i Stockholm igår morse. Även om min mage trilskats under merparten av resan, har vi haft en avslappnande vecka på Ösel och det kändes inte på något vis roligt när vi checkade ut från hotellet torsdags morse.
Vi hann dock med en promenad i Gamla stan i Tallinn innan det var dags att kliva ombord på båten. Och det var roligt att återse Tallinn igen efter 25 år. Just Gamla stan kändes relativt intakt sedan jag var där sist. Numera är även kvarteren uppsatta på Unescos världsarvslista. Men i övrigt är det otroligt mycket som hunnit ändras, med hypermoderna kontorskomplex, enorma hotell, gallerior – allt sådan som esterna förmodligen knappt ens visste vad det var när man just brutit sig loss från forna Sovjetunionen i början av 90-talet.
Men några små aningar av det tidigare sovjetstyret kunde man faktiskt ana i Tallinn. Jag minns hur det var då i början av 90-talet med alla uppenbart “konstruerade” jobb överallt. Som i butikerna, då man först pekade ut för ett butiksbiträde vilka varor man ville ha, gick till nästa biträde som förpackade varorna och sedan gick till ett tredje biträde som tog betalt. Och så var det uppbyggt på flera ställen för 25 år sedan. Men när vi torsdags skulle äta lunch, konstaterade vi på restaurangen att det var två tjejer som jobbade med servering – eller åtminstone var det vad vi trodde. Det visade sig dock att den ena tjejen assisterade servitrisen och inte fick ta emot några beställningar alls. Hennes uppgift var att hämta mat och dryck från köket för att sedan lämna över dessa till servitrisen, som kom med det till bordet (även om överlämningen bara skedde 1-2 meter från det bord där maten skulle serveras). Och när man sedan ätit klart gick proceduren omvänt; servitrisen dukade av bordet, lämnade över disken till sin assistent – som sedan pinnade iväg till köket och lämnade ifrån sig disken.
Nu är packningen iallafall uppackad och vi är väl inne på ungefär tvätt nummer två som surrar i badrummet. Det är visserligen bara någon dag kvar tills vi ska packa väskorna igen och dundra iväg till sommarstugan, men det kändes enklast att packa upp allt för att få lite överblick av det hela.
Jag hann bara vara hemma ett par timmar innan det var dags för första provfilmningen på väldigt länge. Så jag hann hem, duscha och byta kläder innan det var dags att åka iväg igen. Denna gång för provfilmning för rollen i en kommande reklamfilm. Det har tycks ha varit rätt stiltje i den svenska filmbranschen denna sommar och jag har inte fått så många erbjudanden. Men nu har det börjat hagla in erbjudanden igen, så ska bli spännande att se hur det går ihop tidsmässigt när jag väl börjar jobba igen efter semestern. Men som tur är, har vi ju flextid så jag ska nog kunna lösa det hela. 🙂
På måndag sätter vi oss i alla fall i semesterhyrbilen och puttrar iväg mot Söderhamns skärgård för ett var veckor i sommarstugan. Det verkar som att den värsta värmeböljan är över nu, men det gör faktiskt inte så mycket om man slipper temperaturer på 35 grader. Runt 25 är faktiskt helt okej! Så jag ska sitta i den lilla täppan och läsa, äta gott, ta båtturer – och kanske till och med bada lite… Jag är normalt sett något av en badkruka, men nu verkar det som att vattentemperaturen är en bra bit över 20 grader – något som är väldigt ovanligt i Söderhamns yttersta skärgård. Och med de temperaturerna vågar till och med jag mig ner i vattnet.
