allkonstnarenDet är verkligen få saker som kan få att känna sådan sinnesro och sådant lugn som att befinna mig ute i skärgården. Årets vistelse i det yttersta av Söderhamns skärgård börjar nu lida emot sitt slut och om bara några få dagar är det dags att åka tillbaka till civilisationen i Stockholm igen.
Det känns faktiskt lite vemodigt, men samtidigt ska det också bli skönt. Efter några veckor i skärgården saknar man sådant där som man annars tar för givet. Som dusch, toalett, TV och morgontidning till exempel. Men jag kommer också sakna kravlösheten när man inte är i stan. Att inte ha några tider att passa, att det är helt tyst bortsett från vågskvalp, fåglar och vinden. Att sova när man är trött, inte för att man måste upp en viss tid morgonen efter, att äta när man är hungrig och inte när man har tid. Och så vidare. Det är ofta jag önskar att jag haft mer tid att befinna mig härute och inte bara några få sommarveckor per år. Men tyvärr är det så mycket tid som går till vardagssysslor och jobb, som för de flesta av oss, att det oftast inte blir mer än så.
Nu börjar plikterna kalla – och till viss del är det ändå lite kul också. Vissa “plikter” är ju i högsta grad självvalda med tanke på att jag börjar få in lite uppdrag på mitt företag igen. Och där är det ju sådant jag faktiskt tycker är kul att hålla på med. Att sedan kunna kombinera hobbies med att kunna tjäna några kronor extra gör ju inte direkt ont.
Sen drar ju det vanliga jobbet igång på måndag, något som kanske är aningen motigare. Men jobbet är ju fortfarande väldigt nytt med tanke på att jag började i maj, så det är inte direkt superjobbigt att börja jobba igen. En av fördelarna med augustisemester är ju också att sommaren definitivt är slut när man börjar jobba igen. Det blir liksom lite enklare än om man haft semester i juni och vet att merparten av sommaren är kvar när semestern är slut.
