Din tankesmedja i etern
Runtom på Facebook, på X och på LinkedIn läser man om folk som i dagarna går på på semester. Själv har jag en dag kvar på min ledighet innan det är dags att återgå till jobbet och återigen börja göra lite nytta. Visserligen har jag en långledighet kvar denna sommar, men det känns någonstans lite …
Jag hänger en hel del på sidor som Linkedin och känner ibland hur jag blir omsprungen karriärmässigt av såväl jämnåriga som yngre personer. Mitt yrkesliv börjar så sakteliga lida emot sitt slut och jag har inte blivit chef, ledare eller ens tänkt tanken att bli det. Istället har jag stretat på på olika knegarjobb, min …
Jag har börjat gallra bland vilka grupper jag är med i på Facebook, det känns som att jag har ett visst behov av att göra det. Vissa grupper tar helt enkelt mer energi än de ger. Det började med en grupp där jag varit medlem i ganska många år, men ytterst sällan gjort några inlägg. …
Snart 16 år har jag varit medlem på Facebook och har vid det här lagt skrapat ihop en hel del vänner på plattformen. Jag börjar närma mig 550 vänner vid det här laget och i listan återfinns nuvarande och gamla kolleger, klasskompisar, släktingar och andra som jag har någon form av relation till. För det …
Ibland förundras jag över hur mycket tid folk verkar lägga på sociala medier, hur otroligt många inlägg vissa kan producera på exempelvis Facebook och X. Jag är visserligen själv på Facebook en del – och kollar mitt flöde någon gång per dag. Men jag lever inte mitt liv i sociala medier, det skulle jag faktiskt …
Jag är i perioder väldigt aktiv i sociala medier. Jag har konton på de flesta plattformar, även om det över tid varierar lite hur aktiv jag är på respektive ställe. Men över tid är jag aktiv på Instagram, Facebook, Twitter och Linkedin. Och därtill kommer förstås bloggen, som jag försöker uppdatera mer eller mindre dagligen – även om det inte alltid hinns med, förstås.
Jag har för vana att vara rätt frispråkig och kan tycka att det – inte minst på bloggen – är rätt kul att vara lite provocerande. Det är någonstans så man får följare och väcker reaktioner – och också gör det roligt att blogga. För trots allt är det roligt och inspirerande med reaktioner på det man skriver. Jag har varit tämligen förskonad från näthat, även om en och annan hatisk/otrevlig kommentar emellanåt dyker upp.
Internet är ett fascinerande fenomen på många sätt. Inte minst när det kommer till hur totalt ociviliserat och intelligensbefriat somliga beter sig på just internet. Även om man inte håller med varandra i en sakfråga, tillhör det väl någonstans ändå sunt förnuft att behandla sina medmänniskor med respekt. Eller? För många tycks sjabbla bort just respekten när de sätter sig vid ett tangentbord – och kläcker ur sig saker som man förmodligen inte ens skulle fantisera om att säga om man stod öga mot öga med en livs levande individ.