Din tankesmedja i etern
Jag tänker ibland att jag måste ha någon form av diagnos, eftersom jag hakar upp mig så otroligt mycket på detaljer. Det märks inte minst nu när jag pluggar och plöjer igenom stora mängder PowerPoints – varje stavfel eller misstag i layouten får mig att haka upp mig direkt. Jag tappar liksom direkt fokus från …
Det är ganska svårt att reta gallfeber på mig, det ska oftast ganska mycket till för att göra mig uppretad. Riktigt förbannad blir jag ytterst sällan, även om det givetvis händer någon gång här och där. Däremot finns det saker jag kan störa mig på och som verkligen kan reta gallfeber på mig. Och vill man verkligen reta gallfeber på mig, ska man tvinga mig att läsa en dåligt skriven text.
Jag har alltid tyckt om att skriva, egentligen ända sedan jag i lågstadiet lärde mig att skriva. Och jag har alltid skrivit texterna med stor omsorg, varit noggrann med korrekturläsning och sett till att det är så få stavfel och grammatiska fel som möjligt. Sedan datorerna gjorde sitt intåg på allvar under 90-talet, har jag även varit extremt petig med layouten på mina texter. Jag har valt typsnitt med omsorg, varit noga med indrag och blankrader på de rätta ställena och i övrigt varit minutiöst noggrann med att texterna ska vara vilsamma för ögonen att läsa. Detsamma har gällt de få gånger jag gjort PowerPoints inför någon presentation, för är något jag verkligen kan störa mig nära andra håller föredrag så är det just taffligt gjorda PowerPoints. Det kan störa mig så mycket att det förstör hela upplevelsen av presentationen. Det spelar ingen roll om det är småtabbar man gjort, jag kan tillräckligt mycket språkfascist för att störa mig på ett blanksteg för mycket, en utelämnad punkt eller ett enda, enkelt litet stavfel.
Tidningsbudet i Bagarmossen måste formligen hata mig. Jag är en av få som fortfarande envisas att hålla mig till papperstidning som levereras i brevlådan under natten. Och jag prenumererar inte bara på en tidning, utan flera – och dessutom har jag en tendens att säga upp tidningar och skaffa nya prenumerationer med jämna mellanrum. Ibland blir det uppehåll på vissa prenumerationer innan tidningen börjar komma igen. Andra gånger byter jag ut någon tidningsprenumeration för att jag fått ett bättre erbjudande någon annanstans.
I dagsläget har jag både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som delas ut måndag till söndag. Till det har jag Dagens Industri som kommer fredag och lördag samt Dagens ETC som kommer på lördagar. Så det blir några tidningar att hålla reda på för tidningsbudet. Framförallt när jag har för vana att emellanåt ändra mina tidningsprenumerationer, så gäller det att hålla tungan rätt i mun. Visst händer det att det blir fel ibland, att jag får en tidning där prenumerationen upphört eller att en tidning inte alltid delas ut. Men det är så pass sällan det blir fel, så jag brukar inte göra särskilt stor grej av det de få gånger det händer.
Tidningsbudet i Bagarmossen måste hata mig. Ganska rejält dessutom. Jag har haft morgontidning i princip sedan jag flyttade hemifrån i slutet av 90-talet. Det har blivit en inbiten vana och jag har svårt att se en tillvaro utan papperstidning i brevlådan på morgonen. Dock har jag en tendens att ändra tidningsprenumeration ibland, allt utifrån vilken tidning som för tillfället är billigast och hur min ekonomi ser ut. Ibland har jag två tidningar, ibland har jag en. Och någon gång här och där blir det trots allt fel när tidningsbudet inte kollat ordentligt vilken tidning som ska delas ut var och därmed inte noterat att jag ändrat min prenumeration. Jag brukar inte göra någon större grej av det, eftersom jag vet att lätt blir fel. Den enda gången jag faktiskt blev irriterad, var när ETC:s helgmagasin helt slutade levereras under en period. Trots att jag betalade för prenumerationen. Efter mycken kontakt med både ETC och företaget som levererar tidningen på morgnarna, hittade man felet och tidningen började komma igen.