Din tankesmedja i etern
Vi matas ständigt med elände av alla de slag när vi följer medierapporteringen. Vissa saker berör mer än andra, vissa saker etsar sig liksom fast i ens medvetande på ett sätt som man kanske inte kan ana. Andra saker är svåra att ta in, svåra att förstå och kan kännas så extremt meningslösa och totalt …
För några år sedan blev jag uppringd av ett produktionsbolag som skulle producera en kortfilm. Och man hade minst sagt en lite udda approach för att få mig intresserad av rollen. ”Vi älskar din look och du skulle passa perfekt för en av rollerna” börjar man med att säga. Jag känner mig förstås smickrad, det …
Snart 20 år har jag bott i Bagarmossen i södra Stockholm – och trivs oerhört bra. Så bra att jag var överlycklig när vi för några år sedan bestämde oss för att flytta och slutligen hittade en trea i samma trappuppgång som vi tidigare bott i. Jag har haft en enorm tur vad gäller bostad …
Det har väl inte lämnat någon överhuvudtaget oberörd de senaste veckorna, det ständigt eskalerande gängvåldet. Numera går ingen säker, utan plötsligt börjar även totalt oskyldiga människor få sätta livet till alltmedan gängen gör upp om vad det nu är de inte kommer överens om. På 90-talet förfasades man över MC-gängens ständiga skjutningar och sprängningar, men de attackerade åtminstone bara varandra. Dagens gänggrupperingar verkar vara totalt likgiltiga inför om oskyldiga människor får sätta livet till eller ej. Och för oss vanliga, hederliga medborgare gäller det i princip bara att be till högre makter att man själv inte är nästa offer i det pågående gängkriget.
Idag publicerade Aftonbladet en artikel om våld i nära relationer, en artikel om en rad kvinnor och – i vissa fall – deras barn som tvingas leva gömda efter att ha utsatts för våld i en nära relation. Jag reagerar som alltid när jag läser sådana artiklar; jag börjar läsa med stort intresse, men orkar oftast inte läsa dem det slutet. Det är alldeles för jobbig läsning helt enkelt, jag känner en sådan fruktansvärd empati med de kvinnor som utsatts och en sådan ilska och hat emot de män som är förövare (det är ju trots allt oftast män som är förövarna i de här fallen). Jag orkar helt enkelt inte ta in det som står i artiklarna, det gör mig bara arg, ledsen och upprörd. I vissa fall har pappan umgängesrätt med barnen, som då tvingas träffa den person som utsatt dem och mamman för en massa hemskheter, något som för mig är totalt verklighetsfrånvänt. Jag kan inte för mitt liv förstå att ett barn ska tvingas umgås med den förövare som direkt eller indirekt orsakat dem så mycket skada. Det frångår liksom mitt förstånd att man i ena stunden ger barnet skyddat boende men i nästa tvingar det att umgås med pappan. Då är det något allvarligt systemfel någonstans.
Jag vet inte hur många artiklar jag senaste dygnen läst om rapartisten Einár har mördats. Plötsligt har det som tidigare nästan uteslutande drabbat de utsatta områdena drabbat innerstan och en person som många har en relation till.
Förra året sköts nästan 50 personer ihjäl i Sverige. Majoriteten är unga män, vars liv avslutats alldeles för tidigt. Inget av dessa mord har fått i närmaste samma uppmärksamhet som mordet på Einár. Han är inte den enda musikern som mördats i någon av alla de dödsskjutningar som skett. Så varför uppmärksammas mordet på Einár mer än något annat?
Det spelar förstås in att han är känd hos en bred allmänhet, till och med jag känner till honom trots att det inte är den typ av musik jag normalt lyssnar på. Att han sjungit om narkotikahandeln och att folk som går emot honom på ett eller annat sätt ska skjutas spelar mindre roll, han var trots allt känd.
Att aga (i uppfostrande syfte slå eller kroppsligt bestraffa) barn är tillåtet och klassas normalt inte som misshandel i de flesta länder, men i 58 länder får barn enligt lag inte bli utsatta för aga eller annan form av fysiskt/psykiskt våld. Många andra länder, däribland samtliga länder i Europa, har förbud mot aga i skolan men inte i hemmet. Varje år dör cirka 150 000 barn globalt av olika former av barnmisshandel såsom fysiskt/psykiskt våld, kränkning och vanvård, av vilket cirka 80 % utövas av föräldrar enligt en amerikansk studie.
I Sverige är allt våld mot barn, uppfostrande eller icke, uttryckligen förbjudet sedan juli 1979 (föräldrars rätt att aga sina barn avskaffades 1966). Barnmisshandel behandlas inte separat i brottsbalken utan rubriceras istället som misshandel.
De senaste fyra åren har i snitt 15 kvinnor dödats av en närstående i en parrelation, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet. Förra året dödades 13 kvinnor, 2019 16 och 2018 22 kvinnor i en nära relation. När en kvinna dödas av en nuvarande eller tidigare partner är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot, skriver Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) på sin hemsida. Nära hälften av brotten har föregåtts av anmälningar till polisen. Enligt NCK tyder forskning på att det största bakomliggande motivet till dödligt partnervåld mot kvinnor är mannens behov av kontroll över kvinnan.
Varje år mördas 16 kvinnor av män som de har eller har haft en nära relation till. Det betyder lite drygt ett mord i månaden. Våld i nära relationer förekommer i alla grupper, i alla samhällsklasser och tycks inte visa någon som helst pardon. Det kan helt urskillningslöst drabba vem som helst.
En oskyldig människa har fått sätta livet till i ytterligare en dödsskjutning. Denna gång är det en 12-årig flicka som var ute för att rasta sin hund och som kom i vägen för skotten. Enligt Polisen tycks inte flickan ha varit måltavlan för skjutningen, utan hon råkade vara på fel plats vid fel tillfälle.