När de reklamfinansierade musikkanalerna lanserades på 90-talet, lyssnade jag väldigt mycket på dessa kanaler – inte minst på Rix FM och Mix Megapol. Länge tyckte jag att SR:s utbud var trist och mossigt och inte värt besväret att lyssna på. Där tyckte jag att musikkanalerna hade en plats att fylla. Men jag vet inte om musikkanalerna faktiskt blivit sämre eller om jag ändrat smak, men med åren har jag tröttnat på musikkanalerna. Dels på grund av reklamavbrotten, men också för att man spelar ungefär samma låtar om och om igen. Det blir helt enkelt en väldigt en enformig lyssning, framförallt när man som jag har radion påslagen en stor del av dagarna.
Med åren har jag allt oftare haft radion på istället för stereon och vill då inte höra samma låt spelas 25 gånger per dag. Nu, 25 år senare, uppskattar jag dessutom radio med inte bara musik. En stor del av grejen med radio är att höra nyheter och inslag om olika saker. Steget är lite för långt för att övergå till P1, som inte spelar någon musik alls – för musik vill jag ha, men inte bara. Favoritkanalen har blivit P4, eftersom man i stor utsträckning kan hänga med i vad som händer lokalt där man befinner sig. Så har man trafikinformation om trafikläget om man är ute och rör på sig. Även i bilen brukar jag P4 på – och byter alltid till den lokala P4-kanalen allteftersom jag passerar någon länsgräns.
P3 har jag dock länge haft lite svårt för. Det har känts som en ganska tramsig kanal, som kanske riktar sig till en åldersgrupp som rätt mycket yngre än jag. Att man dessutom spelat musik som jag haft svårt att förstå mig på, tyder ju ganska mycket på att jag kanske är lite för gammal som P3-lyssnare.
Men är det något jag lärt mig P4, är det att man sällan har program som intresserar mig under helgerna. Det är oftast sport på dagtid och på helgkvällarna spelar man nostalgimusik som man måste vara minst 30 år äldre än mig för att vilja lyssna på. Det är dansbandsmusik och liknande, som jag själv har väldigt svårt för. Så då måste jag hitta andra kanaler att lyssna på.
På senare tid har jag trots allt givit P3 en andra chans, framförallt under helgerna då P4 inte har några program som intresserar mig. Och jag vet inte om P3 helt enkelt bättrat sig, eller om jag fått annan smak – men jag har insett att P3 faktiskt har en hel del bra program att lyssna på, inte minst dokumentärer. Så mina nya “radiovanor” består nu i att lyssna på P4 på vardagarna och P3 på helgerna.
Att radion står på – och inte till exempel stereon – har många anledningar. Det känns hemtrevligt med en radio som står på i bakgrunden. Men det är också ett bra sätt att hänga med i vad som händer runtomkring en. Både vad gäller nyheter och musik. Det är ofta jag haft radion på, hört en bra låt och sedan lagt till densamma på någon av mina spellistor på Spotify. Vissa gånger till och med beställt den aktuella skivan om låten varit riktigt bra.
Och i och med att Sveriges kör nyhetsuppdateringar varje timme, hänger man med bra i nyhetsflödet när radion står på en hel dag. Det är inte alltid jag lyssnar aktivt på radion, utan många gånger står den på för att jag ska ha ett bakgrundsljud här hemma. Är jag ensam hemma, sitter jag ofta och skriver i sovrummet, men har radion på i köket. Jag har inga problem att fokusera på skrivandet trots radion – och någonstans kommer det man säger på radion in i mitt medvetande. När min sambo kommer hem på eftermiddagen/kvällen, kan jag fortfarande redogöra för vad som sagts på radion under dagen.