Bekymmer följer en växande förmögenhet

Så börjar man sakta se ljuset i tunneln när det kommer till det ekonomiska. Att gå på A-kassa är ingenting som gör en rik, det har jag varit inne på tidigare. Så det har varit lite torftigt under några månader, men nu börjar det sakta gå åt rätt håll och jag får äntligen ut heltidslöner från jobbet i princip varje månad. Det är härligt att kunna ha pengar att röra sig och att det faktiskt kommer in en bra summa pengar på kontot den 25:e varje månad. Jag sliter för pengarna, något annat ska inte säga, men så är det ju andra sidan när man jobbar – man får jobba mer eller mindre heltid för att få ihop de pengar man faktiskt behöver för att ekonomin ska gå runt. Vi har fått vara rätt ekonomiska under de månader som gått, jaga extrapriser och hålla koll på vad vi lägger pengar på. Det har blivit mycket tricksande med ekonomin och i den mån det gått fått stoppa undan pengar för att det ska finnas de månader då vi har mindre pengar och/eller lite fler höga räkningar. Det har gått, även om det inte varit särskilt roligt och tärt en hel del på psyket när inte alltid pengarna räcker till det man vill att de ska räcka till.
Nu har pengarna börjat ticka in igen och vi har börjat kunna beta av sådant som vi tidigare inte kunnat unna oss – som att till exempel kunna stoppa undan pengar varje månad. Nu har besparingarna sakta börjat öka igen, sakta har man börjat kunna se hur ekonomin blir allt bättre. Och det känns så skönt att faktiskt ha en stadig inkomst igen, att kunna känna att pengarna förmodligen räcker varje månad – åtminstone till det allra viktigaste. Förhoppningen är förstås att snart ha lite besparingar på banken igen, att snart ha en fullt fungerande ekonomi igen. Och ditt kommer vi att komma med tiden, det är jag övertygad om – men i sådana här lägen känns varje månad aningen lite för lång. För varför kallas det månadslön när det är så mycket månad kvar i slutet av lönen? 😜

Det har de senaste månaderna blivit extra kännbart med de produktionsbolag som inte betalat sina fakturor i tid när jag haft olika filmuppdrag. Även om de allra flesta betalar i tid, så har vi fortfarande vissa som inte gör det – och det känns just nu kan jag säga. Sen är det kanske inte alltid särskilt stora summor det är frågan om, även de små summorna spelar roll när man har ont om pengar och lite mindre marginaler än normalt. Jag har fått tampas en del med vissa bolag som inte betalat som de ska, skickat påminnelser och nu är det snart dags att kontakta Kronofogden när det gäller en av de fakturor jag skickat. Det känns inte kul att behöva göra, men vad ska man göra när fakturor inte betalas i tid? Trots allt skickar jag alltid två påminnelser och båda påminnelserna liksom originalfakturan går med expressbrev, så mottagaren kan liksom inte skylla på att man inte fått fakturan. Sen är det ju å andra sidan så, att ha du beställt en vara eller tjänst som ska betalas mot faktura och fakturan inte dyker upp, så är det din skyldighet som kund att efterlysa den. Det vill säga kontakta den du beställt av och kolla vad som hänt. Du kommer inte undan påminnelseavgifter för att originalfakturan inte kommit fram. Egentligen är det så, även om de flesta företag inklusive undertecknad oftast avskriver en påminnelseavgift mot den bakgrunden.
Någonstans är det trots allt ganska frustrerande att inte få betalt i tid, att behöva tjata om att få betalt. Oavsett summa så vill man gärna slippa strida för att få betalt och administrera allt som hänger ihop med att skicka påminnelser och gå till Kronofogden och så vidare. Ett brev från Kronofogden brukar dock sätta fart på de allra flesta företag och då får man betalt illa kvickt, det är min erfarenhet. De få gånger jag behövt gå dit med en faktura, har det varit fråga om dagar innan man fått betalt. Någon gång har jag blivit kontaktad av det aktuella företaget – och är man då trevlig och tillmötesgående, kan jag gå med på att dra tillbaka ärendet från Kronofogden. Men däremot fakturerar jag alltid för de utlägg jag då haft, för det kostar mig några hundralappar även om ärendet hos Kronofogden dras tillbaka.

Men det är trots allt lite skrämmande vad dåligt pålästa vissa företag är, att man inte har koll på de regler som gäller kring att skicka och ta emot fakturor – något som ju de allra flesta företag gör på relativt regelbunden basis. Varför hör man inte av sig om en faktura inte kommer fram eller väcker frågetecken? Varför kontaktar man inte mig som skickat fakturan om en faktura hamnat fel? Varför skippar man – som ganska ofta sker – att betala påminnelseavgiften när en påminnelse kommer? Trots allt är det sådant man bör ha kolla på som företag/företagare. Själv försöker jag alltid vara så påläst det bara går när jag gör saker – och är det något jag inte har koll på, då tar jag reda på vad som gäller. Så är det till exempel när det kommer till att fakturera mina kunder, där känner jag att jag med tiden blivit rätt påläst och vet ungefär vad som gäller. Och det mesta är trots allt bara en googling bort, så enkelt är det trots allt idag att ta reda på information.
Men så tycks inte alla fungera i dagens läge, utan man chansar hej vilt på att komma undan betalning och/eller påminnelseavgifter. I och för sig tror jag inte att de flesta vill komma undan betalning, de flesta vill nog trots allt ha en god relation till oss statister som fakturerar för vårt arbete framför kameran. Så i grunden tror jag inte att man försöker undkomma betalning – utan oftast är det säkerligen slarv, okunskap eller liknande som spelar in när en faktura inte betalas i tid. Men ibland känns det som att vissa har extremt dålig koll när man i princip jämt får fajtas för att få betalt i någorlunda bra tid efter ett uppdrag.

En sak är i alla fall säker, som jag har lärt mig under de gångna månaderna. Det är att pengar definitivt spelar roll för ens välbefinnande – allt annat är en ren lögn. Man blir inte lycklig enkom av pengar, men det spelar definitivt roll. Även om man inte kan köpa allt för pengar, så kan man köpa mycket för pengar och det tär mycket på en att inte ha tillräckligt med pengar att röra sig med. Självklart spelar pengar roll för hur man mår – men då menar jag inte att jag strävar efter att ha obegränsat med pengar, att vara ekonomiskt oberoende. Det jag menar är skillnaden mellan att ha dåligt med pengar och behöva bekymra sig om pengarna räcker varje månad kontra att åtminstone ha så att man klarar sig. Och där spelar pengarna stor roll, det går inte att komma ifrån. Alla som varit i sitsen med en dålig ekonomi vet säkerligen precis vad jag talar om. För oss alla finns räkningar och amorteringar som ska betalas varje månad och det funkar då inte med en låg inkomst som knappt täcker det nödvändigaste.
Sen tror jag inte man nödvändigtvis blir lyckligare av att vara ekonomiskt oberoende, så långt tänker jag inte sträcka mig. Däremot är det stor skillnad på att behöva bekymra sig över ekonomin kontra att inte behöva det – det tror jag de flesta håller med mig om.